Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Billing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen europé förut beträdt, och afslutade traktater
med höfdingar, hvarigenom Frankrikes öfverhöghet
vidgades öfver betydliga sträckor. Resans
väsentligaste och vigtigaste resultat var att
Kong-bergen, som länge framstälts på kartorna, icke
existera och att Volta och Comoë äro betydliga floder,
som hafva sina källor långt inne i landet. Hans
resebeskrifning Du Niger au Golje de Guinée par le
pays de Kong et le oössi 1887–89, (2 bd, 1891) är
rik på meddelanden om de besökta trakterna och deras
innevånare. Geografiska sällskapet i Paris belönade
honom med sin stora guldmedalj. Treich-Laplène
(d. 1890) atsändes i Sept. 1888 från Assinie
för att möta B. och sammanträffade med honom i
Kong. I början af 1892 ställdes B., som blifvit
utnämnd till guvernör på Elfenbenskusten, i spetsen
för den franska afdelningen af en engelsk-fransk
gränsregleringskommission i dessa trakter och besökte
åter Kong. Ett annat arbete af B. är Esclavage,
islamisme et christianisme (1891).
Bingerloch. Se Bingen.
*Binghampton hade 35,000 innev. 1890. Statsasyl
för drinkare.
Bingley [bi’ngli], fabriksstad i engelska
grefsk. York, West Riding, vid Aire. 8 km. från
Bradford. 10,023 innev. (1891). Tillverkning af
kamgarn och yllevaror.
Bingsjö, kapell. Se Rättvik.
Bingöl-Dagh, på hvilket Aras har sina källor, är
en slocknad vulkan, hvars kraterrand till största
delen instörtat. Af dess tre spetsar är Demir-Kala
3,925 m. hög.
*Binneberg. 1. Socken. Areal 470 har. 147
innev. (1894). Annex till Odensåker, Skara stift,
Mariestads kontrakt. — 2. Tingslag i Skaraborgs
län. Se under Vadsbo härad.
*Binnike-mask. Om den af binnike-mask framkallade
sjukdomen och dess behandling se Masksjukdom.
Binokulär (af Lat. bis, två gånger, och oculus,
öga), fys., fysiol. I fysiken kallas sådana optiska
instrument binokulära, hvilka äro afsedda för seende
med båda ögonen, t. ex. den vanliga teaterkikaren. I
fysiologien betecknar man såsom binokulärt seende
seendet med bägge ögonen, såsom binokulärt synfält
den del af det oss omgifvande rummet, som vid stilla
stående ögon afbildar sig på bägge näthinnorna,
och såsom binokulärt blickfält de delar af rummet
omkring oss, hvilka vi samtidigt kunna fixera med
bägge ögonen, då vi röra blicken från den ena punkten
till den andra. R. T–dt.
*Bintang-öarna, bergig, men icke vulkanisk ögrupp i
Nederländska Indien s. om halfön Malakka, med hvilken
de äro förenade genom en underhafsås. Hufvudöarna
äro Bintang (1,178 qvkm.), Battam, Bulang,
Rampang, Tjambat, Sugi och Galang. Ögruppen
hör i administrativt hänseende till nederländska
residentskapet Riouw, till hvilket dessutom räknas
Lingga, Timbalan-, Anambas- och Natuna-öarna samt
Indragiri och Kwantan på Sumatras östkust, tillsammans
6,514 qvkm., med omkr. 95,000 innev., af hvilka
omkr. 21,000 kineser, resten malajer. Residentens säte
är Riouw l. Tandjung-Pinang, på ön Bintang. Öarna
bildade förr ett sultanat, men
befolkningens sjöröfverier tvingade 1830 holländarna att
bemäktiga sig ögruppen. Nu äro jordbruk (kineserna)
samt sjöfart och fiske (malajerna) befolkningens
hufvudnäringar. Den vigtiga färgväxten Nauclea
Gambir är särskildt föremål för kultur. Bintang är
liksom Singapur frihamn, men af långt mindre betydelse
än detta.
*Binue l. Benue (genom missförstånd äfven kallad
Tsjadda), Nigers största biflod och den största
floden i mellersta Sudan, har sina källor på
1,260 m. höjd n. om elfenbensmarknaden Ngaundere
i Adamaua, under 8° n. br. och 13° 45’ ö. lgd. Den
flyter först i en stor båge mot n. ö., derefter mot
v. och förenar sig vid Ribago (278 m. öfver hafvet)
med Majo Kebbi, hvilken, åtminstone under regntiden
tyckes stå i förbindelse med Tsadsjön. Den förenade
floden, som har en bredd af 160–180 m., mottager
nedanför Gurua fr. v. Faro, som under regntiden
blir öfver 500 m. bred, medan den liksom B. sjelf
under den torra årstiden kan öfvervadas. Redan vid
Faros mynning är B. 800 m. bred och under regntiden
öfver 3 m. djup. Som en ståtlig flod flyter den mot
s. v. i en längddal, begränsad af Adamauas höga platå,
och förstärkes derunder af Gongora (Gadsjem, Gabi),
Kaddera, Sungo och Okwa fr. h. samt Mao Guiné, Tarabo,
Donga-Uukari och Koguin-Katsena-Allah fr. v. Efter
ett lopp af omkr. 1,400 km. når den vid Lokodsja (81
m. öfver hafvet) Niger, som den tillför en vattenmassa
af 12–15 tusen kbm. i sekunden, lika eller nästan
lika stor som Nigers egen vid föreningen. Segelbar
är floden från mynningen till Ribago, en sträcka af
omkr. 1,100 km., dock endast från Maj till början af
Jan., ty djupet, som vid högvatten uppgår till 3–9,
stundom 15 m., är under den torra årstiden knappt 1
m. Högst är vattenståndet i Aug. och Sept., lägst
i Mars–April. — Bröderna Lander, hvilka 1831 på
sin färd utför Niger passerade B:s mynning, ansågo,
att denna ström var Sjari, som flöt ur Tsadsjön. En
1833 af en Liverpoolfirma utrustad expedition under
Laird, Allen och Oldfield for uppför B. nära 120
km. Barth upptäckte 1851 dess öfre lopp, och detta
gaf Petermann anledning att bringa till stånd en
expedition för flodens närmare undersökning. Denna
expedition under Baikie kom 1854 med ångbåt upp till
Gurowa, Muris hamn, och med båt 66 km. längre, 630
km. från mynningen. I nedersta sträckan stötte man på
åtskilliga grunda ställen, men längre upp var färden
beqväm, och endast brist på bränsle för ångmaskinen
nödgade expeditionen att vända, Flodens öfversta lopp
har blifvit kändt genom Rob. Flegel. Denne for 1879
på en engelsk missionsångare uppför den, så långt
den var farbar, och på en andra expedition, 1882,
fann han flodens källor. Han gjorde derefter till sin
uppgift att söka vinna denna Afrikas längsta, af inga
väsentliga hinder afbrutna vattenväg för det tyska
storkapitalet och var på väg att lyckas. I Dec. 1884
bildades i Hamburg det tyska Binue-sällskapet med ett
kapital af 500,000 mk för att praktiskt tillgodogöra
sig resultaten af Flegels upptäckter. Men engelsmännen
skyndade sig att af sultanen af Sokoto skaffa sig
monopol på handeln på en sträcka af 48 km. (30
eng. mil) från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
