Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bischoffswerder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättelser behandlar han det tyska centrumpartiets
strid för kyrkans anspråk. En illustrerad folkupplaga
af hans arbeten utgafs 1871 o. följ.
Bischoffswerder (Bischoffwerder), Johann Rudolf von,
preussisk general, född 1741, blef 1760 kornett,
kom omkr. 1780 i förbindelse med dåv. prinsen af
Preussen och vann snart stort välde öfver honom genom
att inviga honom i Rosenkreutzarnas mysterier. När
prinsen såsom Fredrik Vilhelm II 1786 bestigit tronen,
avancerade dåv. major B. snabbt. Redan 1791 var han
generalmajor af kavalleriet. Han fick ett afgjordt
inflytande på riktningen af Preussens utrikespolitik
särskildt efter Hertzbergs död (1791). Han åstadkom
närmandet till Österrike och afslutandet af alliansen
med denna makt, hvarefter 1792 följde kriget med
Frankrike. Men han var ock en af de ifrigaste att
tillstyrka freden med Frankrike 1795. Kort efter
Fredrik Vilhelms död tog han (1798) afsked. Död på
godset Marquard vid Potsdam 1803.
Biscoe-öarna [-kå], en rad öar i södra Ishafvet
utanför Grahams land, nära polcirkeln. De upptäcktes å
nyo af kapten Biscoe d. 16 Mars 1831, men hade redan
1599 blifvit funna af holländaren Dirk Gherritsz,
hvilken af vind och storm förts dit.
Biscuit-degel. Se Degel.
Bis dat, qui cito dat, Lat. (»den ger två gånger,
som ger snart»), snar hjelp är dubbel hjelp.
Bisentina, ö i sjön Bolsena (se d. o.).
*Biserta. Stadens läge på vägen till Sues-kanalen
jämte dess goda hamn (den inre hamnen skall nu vara
en af de bästa vid Medelhafvet) har föranledt den
franska regeringen att genom att förstärka de gamla
befästningarna och fordjupa hamninloppet påbörja
anläggningen af en stor krigshamn, hvilken skall
tjena som operationsbasis för den franska flottan
i Medelhafvet.
Bishnois [bi’sjnåjs], Eng. Se Bischnavi, äfven
i Suppl.
*Bishop. 1. H. R., föddes 1786. I B:s opera Clari
or the maid of Milan (1823) förekommer sången Home,
sweet home (»Hem, ljufva hem»), som blifvit en verklig
nationalsång för engelsmän och för ättlingar af dem
öfver hela verlden. — 2. Anna B. rymde 1839 från sin
man för att följa Bochsa, gifte om sig i New York 1858
(eller kort förut) och dog i sistnämnda stad 1884.
Bishops ring, meteor., en af Bishop
i Honolulu första gången i Sept. 1883 observerad
brunröd ring af omkr. 45° diameter, som under hela
dagen beständigt omgaf solen och var synlig vid alla
breddgrader. Den iakttogs sista gången d. 3 Juni
1886 af professor Forel i Schweiz. Jfr Röda skenet,
sp. 247.
Bisjari (bischari), en af bedsjastammarna. Se
Bedsja. Suppl. — Bisjarispråket. Se
Bedsjaspråket. Suppl.
Bisjbalik. Se Urumtsi.
*Biskop. 1897 skall ett fjerde biskopsstift, Nyslotts,
inrättas i Finland. — För 1896 års riksdag framlade
K. M:t förslag om Vester- och Norrbottens läns
afskiljande från Hernösands stift och om bildandet
af ett nytt stift, Luleå, omfattande dessa bägge
län. — Om de äldste svenske biskoparna (sp. 577)
se Rättelser, bd 18. — Om episkopatets
uppkomst se J. Réville: »Les origines de l’épiscopat»
(I, 1894).
Biskopliga kyrkan. Se Episkopalkyrkan.
Biskops-Arnö. Se Arnö 2.
Biskopshästar, kamer. Se Fodring.
Biskopskrönikor. Se Krönika.
*Biskopskulla, socken. 2,342 har. 714 innev. (1894).
*Biskopslöneregleringsfonden hade vid 1894 års slut
en behållning af 460,935: 07 kr.
Biskopsmössa. 1. Se Mitra. — 2. Bot. Se Murkla.
*Biskra, med 7,166 innev. (1891), af hvilka 500
fransmän, är numera genom jernväg förenadt med
Constantine.
Biskupitz, kommun i preussiska regeringsomr. Oppeln,
Schlesien, s. v. om staden Beuthen, med 6,836
innev. (1890). Stenkolsbrytning. Dit hör det
stora jernverket Borsigwerk, vid linierna
Gleiwitz–Schwientochlowitz och B.–Oppeln af
preuss. statsbanan, med omkr. 4,000 innev.
Biskötareföreningar. Se Bi. Suppl.
Bislag. Se Perrong.
Bismarck, hufvudstad i nord-amerikanska staten
Nord-Dakota, 518 m. öfver hafvet, vid Norra
Pacifikbanan, som der går öfver Missouri. 2,186
innev. (1890).
Bismarck-arkipelagen. Se Nya Britannien.
Bismarck-bergen i Kejsar Vilhelms land, Nya Guinea,
synas höra till den centrala kedjan på ön. De äro
i regeln fullständigt insvepta i moln och endast på
klara morgnar synliga från Astrolabeviken. Fyra af
de största, sannolikt snöbetäckta, topparna hafva af
Hugo Zöller (»Deutsch Neuguinea», 1891) fått namnen
Herberts-, Vilhelms-, Otto- och Marieberget.
*Bismarck-Schönhausen, O. E. L. von. Så länge kejsar
Vilhelm I lefde, fortfor B. att vara den ledande
mannen i Tysklands såväl yttre som inre politik. Under
det rysk-turkiska kriget 1877–78 iakttog han en klok
tillbakadragenhet, men
kom såsom president vid Berlinkongressen (Juni–Juli 1878)
att utöfva ett afgörande inflytande på
den orientaliska frågans lösning och utverkade i
Okt. s. å. Österrikes medgifvande om upphäfvande af
Pragfredens 5:te artikel (ang. danskarnas i Slesvig
ställning). Samtidigt hade han att bekämpa den allt
farligare socialistiska rörelsen, men lyckades till
dess hejdande genomdrifva en sträng undantagslag mot
socialisterna och få »lilla belägringstillståndet»
förklaradt i Berlin (Dec. 1878). För att kraftigare
befordra de ekonomiska reformer han åsyftade
i tullskydd och i förbättring af de arbetande
klassernas ställning genom bl. a. obligatorisk
arbetareförsäkring, öfvertog han d. 15 Sept. 1880
derjämte chefskapet för handelsministeriet. Den
gamla förtroligheten med Ryssland aflöstes genom
intimare förbindelse med Österrike och på 1880-talet
derjämte med Italien (»trippelalliansen»). Ehuru
B. förklarat: »Vi skola ej gå till Canossa», fann han
sig dock omsider föranlåten att utfinna en »modus
vivendi» med den heliga stolen; den diplomatiska
förbindelsen med Vatikanen återknöts (1882), och
majlagarna modifierades (1886–87). För att undgå de
årliga tvisterna med riksdagen, särskildt i fråga om
försvarets stärkande, föreslog B. 1887 budgetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
