- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
885-886

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närbelägna Ystads innevånare. Manbyggnaden, uppförd
af T. L. Sylvan, är ett ståtligt trevåningshus,
å södra sidan, som är hufvudfasaden, flankeradt af
tvänne torn i fem våningar. En gammal borg, uppförd
af Björn Kaas 1575 mellan en höjd och en liten sjö,
hvars vatten leddes in i de djupa grafvar, som omgåfvo
gården, står delvis ännu qvar, men begagnas numera
endast till magasin. Godset består f. n. af B., 4
mtl frälsesäteri, Bjeresjö by. 3 7/15 mtl, och Stora
Tvären 3 13/16 mtl insockne frälse samt 2 51/64 mtl i
Hedeskoga socken, alltsammans med tegelbruk och qvarn
taxeradt till 832,600 kr. (1894). Äldste kände egaren
är Peter Munk, som 1386 bebodde »Bierghusaholm». I
början af 1400-talet och till midten af 1500-talet
egdes gården af slägten Botfeld och tillhörde
sedermera genom arf och gifte slägterna Kaas,
Ugerup och Thott till 1668, då B. genom köp gick
öfver till Ebba Brahe. Det tillhörde sedan hennes
yngste son, grefve Axel De la Gardie, men reducerades
1600. Från början af 1700-talet innehades det en
längre tid af slägten Palmcreutz, såldes 1847 till
lagman T. L. Sylvan och af denne till nuv. egaren,
grosshandlaren C. F. Neess i Landskrona.

*Bjerka, socken i Skaraborgs län. Gudhems härad. Areal
3,267 har. 448 innev. (1894).

Bjerke härad. Se Bjärke (äfven i Suppl.).

1. Bjerknes, Karl Anton, norsk matematiker och
fysiker, född d. 24 Okt, 1825 i Kristiania, blef 1844
student vid Kristiania universitet, der han aflade
mineralogisk ämbetsexamen 1848, var sedermera någon
tid anställd vid silfververket i Kongsberg och företog
såsom stipendiat under åren 1855–57 en vetenskaplig
utrikesresa, på hvilken han vid Göttingens universitet
åhörde Dirichlets föreläsningar, hvilka blefvo
af betydelse för B:s utveckling. 1863 utnämndes
han till lektor och 1867 till professor i använd
matematik vid Kristiania universitet, hvarest han
1869 erhöll en professur i ren matematik. Vid Upsala
universitets jubelfest 1877 kreerades han till filos.
hedersdoktor. B. har med hjelp af matematisk analys
behandlat problemet om kroppars rörelser i vätskor
och dervid kommit till högst märkvärdiga slutsatser,
hvilka han efteråt lyckats att i detalj bekräfta
genom försök. Teorien och försöken visa samstämmande,
att två kroppar, som utföra vibrerande rörelser i en
vätska, drifvas mot eller från hvarandra enligt lagar,
som ega en påtaglig likhet med dem, som gälla för
attraktionen och repulsionen mellan magnetiska eller
elektriska kroppar. Härigenom synes en möjlighet öppna
sig till förklaring af de elektriska och magnetiska
företeelserna och i allmänhet af naturföreteelserna
(exempelvis tyngden) utan antagande af krafter, som
verka på afstånd. Hypotesen om krafter, som verka på
afstånd, har, oaktadt mången funnit den oantaglig,
utgjort den ledande tanken inom den teoretiska
fysiken från Newtons tid ända till den allra sista
tiden, då man allmänt sträfvar att frigöra sig från
densamma hufvudsakligen till följd af Faradays och
hans efterföljares arbeten. B:s undersökningar hafva
af denna anledning väckt den största uppmärksamhet
inom fysikens verld, särskildt sedan hans experiment
utförts vid den elektriska utställningen i Paris
1881 och derigenom
blifvit allmänt bekanta. B:s undersökningar äro
i hufvudsak bekanta endast genom förevisandet
af dylika experiment. De af honom i denna
fråga offentliggjorda afhandlingar, som finnas i
»Videnskabsselskabets forhandlinger» (Kristiania) och
i »Göttinger nachrichten», tillhöra undersökningarnas
första skede. Fullständiga redogörelser för den
matematiska teorien äfvensom för experimenten saknas
ännu. B. är ledamot af Vet. soc. i Upsala (1879)
och Fysiogr. sällsk. i Lund (1880).

2. Bjerknes, Vilhelm Friman Koren, fysiker,
den föregåendes son, född 1862 i Kristiania, blef
1880 student samt 1892 filos. doktor och amanuens i
fysik derstädes. 1893 blef han tillförordnad lärare
och 1895 professor i mekanik och matematisk fysik
vid Stockholms högskola. 1889–91 företog B. utrikes
studieresor och åtnjöt undervisning hufvudsakligen
i Paris hos Poincaré och Appell samt i Bonn hos
Hertz. Af den sistnämnde fördes han in i studiet
af elektriska vågor, på hvilket område han utfört
mycket värdefulla mätningar. En del af dessa
har han sammanfattat i sin doktorsafhandling
Elektriske bevægelser i Hertz’ primære leder
(i »Arkiv for Mathematik og Naturvidenskab»,
1892). De efter denna tid offentliggjorda
återfinnas hufvudsakligen i Wiedemanns »Annalen»
och i »Archives des sciences physiques et
naturelies» (Genève) samt i Videnskabsselskabets
i Kristiania och Vetenskapsakademiens i Stockholm
publikationer. B. har dessutom nedlagt mycket och
fortjenstfullt arbete såsom sin faders medhjelpare
vid dennes hydrodynamiska undersökningar. 1 och
2. S. A–s.

Bjerno (F. Perniö). 1. Kustsocken i Åbo och
Björneborgs län, Halikko domsaga och härad, Finland,
bildar med Finby kapell ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Bjerno kontrakt, Åbo ärkestift. Areal
454 qvkm. Befolkningen, till inemot sjundedelen
svensktalande, 8,914 personer (1891). — 2. Kontrakt
i Åbo ärkestift, Åbo och Björneborgs län, Finland,
omfattar Kimito, Bjerno, Kiikala, Uskela,
S:t Bertils, Halikko och S:t Mårtens socknar
samt Dragsfjärds, Vestanfjärds, Hiitis, Finby,
Muurla, Kuusjoki, Angelniemi, Koskis och Eura
kapellförsamlingar. Areal 2,750 qvkm. Folkmängd 44,574
pers. (1891). A. G. F.

Bjersgård, fideikommiss i Gråmanstorps socken,
Kristianstads län, bestående af B. säteri jämte
underlydande inom socknen. 24 31/48 mtl, med
qvarn och såg taxerade till 804,800 kr. (1894),
hvarjämte till fideikommisset höra 7 73/240 mtl i
Ö. Ljungby, Kellna, Rya och Vedby socknar, tax. till
222,100 kr. (1894). Hufvudgården har ett ovanligt
naturskönt läge på en holme i en liten insjö
på gränsen mellan skogstrakten och den skoglösa
åkerbygden, ej långt från Klippans jernvägsstation
å Helsingborg–Hessleholms jernväg. Efter att länge
hafva tillhört slägten Gyllenstierna gjordes B. af
Margareta Sofia Gyllenstierna, gift med öfverste
Nils Hästesko, 1725 till fideikommiss för frih. Axel
Erik Gyllenstierna af Lundholm och innehafves sedan
1868 af fideikommissarien till Krapperup. frih. Nils
Gyllenstierna.

*Bjershög, socken. 348 har. 108 innev. (1894).

Bjersjöladugård, gammalt herresäte i Kärrstorps
socken, Malmöhus län, vid Bjersjölagårds station å
Ystads–Eslöfs jernväg. Egendomen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free