Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
består af B. med underlydande Bjerröd, 1 1855/3072 mtl,
samt 1/16 mtl Östraby i Östraby socken, taxerade till
283,600 kr. (1894). Gården har en hufvudbyggnad samt
tvänne flyglar (byggda 1766, 1777 och 1812), förenade
med den förra genom halfcirkelformiga korridorer,
åt trädgårdssidan försedda med utsprång. I ö. ligga
trädgård och park och inom den senare ett betydande
kalkbrott med kalkbruk, det största i Skåne (tax. till
10,000 kr., tillverkning 1893 16,000 hl. kalk). Några
hundra meter s. ö. från hufvudgården, vid en numera
uttappad sjö, låg under medeltiden ett starkt befäst
slott, Beritzholm, omgifvet af vallar och grafvar. Det
tillhörde sedan Valdemars tid kronan och har sin
historia under ett par hundra år gemensam med Färs
härad, hvars höfdingar ofta bebodde B. Bredvid
slottet uppfördes en ladugård, som gifvit den
nuv. egendomen dess namn och hvars inkomster gingo
till landsdomaren. Mot slutet af 1600-talet blef
B. enskild egendom, förminskades genom jord- och
hemmansafsöndring under tidens lopp och tillhör nu
(1896) kammarherre A. A. B. v. Bülows enka, fru Anna
v. B.
*Bjertrå, socken i Vesternorrlands län,
Nora tingslag. Areal 15,762 har. 4,000
innev. (1894). B. utgör sedan 1890 ett eget, regalt
pastorat.
Bjoreia-elfven. Se Vöringsfossen.
*Bjuf, socken. 1,727 har. 3,006 innev. (1894). Annex
till Norra och Södra Vram, Lunds stift, Luggude
kontrakt. Uppgiften att i närheten ligga tre
stenkolsfält är oriktig. De äro endast två:
Bjufe och Billesholms. Det förra, som ligger
i B. socken, har hittills bearbetats af Kropps
stenkolsaktiebolag (se Kropps aktiebolag), men tillhör
nu det genom sammanslagning af Tallåkra och Kropps
stenkolsaktiebolag 1895 bildade Billesholms-Bjufs
aktiebolag (se Billesholm. Suppl.). Billesholms
stenkolsgrufva ligger i grannsocknen S. Vram och har
hittills bearbetats af Vallåkra stenkolsaktiebolag (se
Vallåkra), men eges nu af nyssnämnda Billesholms-Bjufs
aktiebolag. Något Kropps stenkolsfält finnes icke.
Bjurbäck (förr Bjurbäcks kapell), socken i endast
Skaraborgs län, Vartofta härad. Areal 4,935 har. 614
innev. (1894).
Bjurbäcken, jernbruk med 4 lancashirehärdar och
manufaktursmedja i Lungsunds socken, Värmlands län,
vid Bjurbäcken och ö. om den Östra Värmlands jernväg
tillhöriga Bjurbäcks kanal, som ingår i
kanallinien Filipstad–Sjöändan och från sjöarna
Daglösen och Damsjön leder, med slussar vid södra
öppningen, in i sjön Stora Lungen. Bruket eges af
Storfors bruks aktiebolag.
Bjurelfvens dalgång i nordvestra Jämtland nära
riksgränsen är i geologiskt hänseende af stort
intresse, på grund af dervarande karstfenomen,
hvilka beskrifvits af F. Svenonius. De kalkbäddar,
som der förekomma, hafva nämligen i hög grad blifvit
påverkade af kolsyrehaltigt vatten, så att elfven
under långa sträckor tager sin väg under jorden,
hvarjämte många jordtrattar (doliner) angifva
tillvaron af underjordiska hålor. Äfven kitteldalar,
grottbildningar m. m. äro der för handen, så att det
hela erinrar om ett verkligt karstlandskap. Äfven
på norska sidan finnas, vid Rendsel- eller
Jordbro-elfven, liknande fenomen. A. G. N.
*Bjurholm, socken i Vesterbottens län, Nordmalings
och Bjurholms tingslag. Areal 1,335 qvkm. 4,012
innev. (1894).
*Bjurkärn, socken i Värmland (ej Nerike). Se
Bjurtjärn.
*Bjursås, socken i Kopparbergs län, Leksands
tingslag. Areal 9,154 har. 3,142 innev. (1894).
*Bjurtjärn, socken i Värmland (ej Nerike), Örebro
län. 18,205 har. 2,043 innev. (1894).
*Bjurum, socken. 3,069 har. 610 innev. (1894). Annex
till Vilske-Klefva, Skara stift, Vånga kontrakt.
*Bjuråker, socken i Gefleborgs län,
Delsbo tingslag. Areal 74,426 har. 3,857
innev. (1894). Annex till Norrbo, Upsala stift,
Helsinglands Norra nedre kontrakt.
*Bjälbo, socken. 2,231 har. 731 innev. (1894).
*Bjäre. 1. Härad i Kristianstads län, ingår i Södra
Åsbo och Bjäre domsaga samt i Norra och Södra Åsbo
samt Bjäre härads fögderi. Areal 27,985 har. 14,971
innev. (1894). — 2. Kontrakt. Areal 30,188 har. 15,752
innev. (1894).
*Bjärke, härad i Elfsborgs län, Vestergötland, ingår
i Flundre, Väne och Bjärke domsaga och Väne fögderi
samt omfattar socknarna Stora Mellby, Magra, Erska och
Lagmansered. Areal 22,313 har. 5,554 innev. (1894).
*1. Björck, Gustaf Daniel, deltog äfven i kyrkomötena
1878 och 1883 och gjorde sig vid sistnämnda
möte särskildt bemärkt genom det brinnande
intresse han ådagalade vid mötets behandling af
bibelöfversättningsfrågan. B. hade jämte biskop
Sjöbring haft i uppdrag att granska den dåvarande
bibelkommissionens öfversättning af Nya testamentet,
i den mån öfversättningen utarbetades. Vid kyrkomötets
öfverläggning om denna öfversättnings antagande
förklarade B., att han visserligen hade önskat
större anslutning till det gamla bibelspråket, än som
förefanns i det framlagda förslaget, men att han dock
erkände tidens kraf på en ny bibelöfversättning,
hvarför han ville gifva sin röst till förslagets
antagande, med förändring likväl af tio angifna
bibelställen efter ett af honom framstäldt förslag,
hvilket senare yrkande emellertid blef af kyrkomötet
afslaget. B. dog i Göteborg d. 3 jan. 1888. J. P.
*2. Björck, A. V., tog 1883 afsked från
borgmästaresysslan och dog i Göteborg d. 23 Juli 1885.
*3. Björck, A. L., afled genom drunkning i Ätran,
nära Sexdrega, d. 23 Juni 1893.
Björck, Gustaf Oskar, målare, född d. 15 Jan. 1860
i Stockholm, son af gulddragaren Albert Björck, blef
elev i konstakademiens principskola 1873, åtnjöt 1876
enskild undervisning hos Perséus jämte undervisningen
i akademien, uppflyttades till antikskolan 1878 och
till modellskolan s. å. B. målade prisämnena Lokes
fängslande (1880), Konung Hans och Gustaf Vasa (1881)
och Den förlorade sonens återkomst (1882), för hvilken
han erhöll kungl. medaljen. Sedan B. 1883 utställt
ett porträtt af sin fader (knästycke) samt målningarna
Skål! och Skepparhistorier, tillerkändes honom statens
resestipendium. Efter ett besök i Paris begaf B. sig
till Skagen, der han varit första gången 1882 och der
han vistades under åren 1883, 1884 och 1888. Samvaron
der med åtskilliga danska och norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
