Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande utmärkelser hafva tillfallit honom:
mention honorable å utställningen i Antwerpen
1884, mention honorable å salongen i Paris 1888,
andra medalj å utställningen i München s. a.,
andra medalj å verldsutställningen i Paris 1889 och
utställningsmedaljen å verldsutställningen i Chicago
1893. Han blef 1889 ledamot af konstakademien i
Stockholm och s. å. extra lärare vid dess läroverk.
B. kan vid unga år blicka tillbaka på en omfångsrik
verksamhet, hvilken dessutom alltmer vunnit i
värde och betydelse. B:s tidigt vunna skicklighet
i de konstnärliga förfaringssätten åtföljdes ej
genast af full sjelfständighet i sättet att se
och i ämnesvalet. Hans tidigaste porträtt voro
tydligen målade under intryck af G. v. Rosen, och
i hans bilder från Skagen spårar man inflytandet af
danska konstnärer, specielt af Kröyer. Denna senare
påverkan i förening med B:s anlag och lynne ledde
honom emellertid snart till det realistiska genre- och
porträttmåleri, åt hvilket han företrädesvis egnat
sina krafter, och på dessa områden vann han genom
träget naturstudium efter hand full sjelfständighet,
Han älskar varma, mustiga, mättade färger, som han
ofta drifver upp till starka effekter, men som han
äfven tyglar till lugn harmoni. Han målar bredt, men
seriöst; med grundlighet och energi genomför han sina
målningar från den en gång fattade synpunkten. Han har
i många karakteristiska bilder skildrat den svenska
medelklassen i våra dagar; de mest framstående
af dessa torde vara porträtten af herrar Åkerlund,
Gavelius och Bünzow. Vid sidan af dessa porträtt, som
återgifva sina förebilder i hvardagslag, står en rad
af mera ceremoniösa bilder, sådana som de af Agardh
och Herslow, i hvilka värdigheten i framträdandet
är lyckligt förenad med en vinnande naturlighet. En
plats för sig intager det senare porträttet af prins
Eugen, genom hvilket konstnären mer än genom något
annat arbete häfdat sin rätt till en plats bland de
främste svenske porträttmålare. K. W–n.
*Björka, socken. 961 har. 271 innev. (1894).
*Björke. 1. Nu Norra Björke, socken i
Elfsborgs län, Väne härad. Areal 3,353 har. 901
innev. (1894). Annex till Vestra Tunhem. — 2. Nu Södra
Björke, socken i Elfsborgs län, Gäsene härad, Kullings
kontrakt. Areal 1,336 har. 193 innev. (1894). —
4. Socken i Gotlands län. Areal 1,199 har. 217
innev. (1894).
*Björkeberg, socken. 955 har. 394 innev. (1894).
Björkegren, Olga, skådespelerska, Se Fåhraeus. Suppl.
*Björkekind, härad, ingår i Björkekinds, Östkinds
m. fl. härads domsaga och i Lösings, Björkekinds
och Östkinds härads fögderi. Areal 22,445 har. 5,034
innev. (1894).
Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings
domsaga, i Östergötlands län, omfattar dessa fem
härad, förenade till två tingslag. Areal 1,362
qvkm. 33,093 innev. (1894).
Björkesund. Se Björksund. Suppl.
*Björketorp, socken. 7,907 har. 1,945
innev. (1894). Annex till Bollebygd.
*Björklinge, socken. 11,693 har. 1,398 innev. (1894).
Björklund, Johan Abraham, tidningsman, föddes
d. 28 Juni 1844 i Upsala, vardt efter studier
der och vid Norrköpings lyceum studen- 1863,
valde till studieämnen vid Upsala universitet
estetik, moderna språk och historia samt var en tid
kurator för Östgöta nation. 1872 inträdde han såsom
medarbetare (på utrikesafdelningen) vid »Stockholms
Dagblad», men öfvergick i slutet af s. å. till »Nya
Dagligt Allehanda», för hvilken tidning han vardt
redaktionssekreterare 1878 och hufvudredaktör i
Febr. 1891 (efter V. Bergstrands frånfälle). B. gjorde
sig först under signaturen Janus känd såsom en med
fin penna utrustad teater- och literaturanmälare. Från
1883 egnade han sig öfvervägande åt den politiska
afdelningen och har der skrifvit en mängd artiklar,
hvilkas hållning stått i sträng öfverensstämmelse
med tidningens traditioner.
Björklund, Johan Gustaf, literatör och
vetenskapsidkare, född i Björksta socken,
Vestmanland, d. 10 Nov. 1846, blef 1870 student i
Upsala, der han 1878 aflade filos. kandidatexamen,
idkade 1879–80 vid Lunds universitet studier i
filosofi och folkrätt och 1885–90 vid Stockholms
högskola naturvetenskapliga studier. Han har särskildt
egnat sin uppmärksamhet åt frågan om nationalitetens
betydelse och historiska ställning i vår tid. Medelst
användande af den för evolutionsteorierna utmärkande
forskningsmetoden och deras betraktelsesätt i det
hela har han sökt visa, att, likasom utvecklingen
inom natur och menniskolif fortgår till allt fastare
organisk sammanslutning mellan förut isolerade
moment, så gäller ock samma lag om nationerna,
hvilka nu äro på väg att sammanväxa till ett fast
slutet organiskt helt, mer eller mindre med förlust
af sitt eget särskilda skaplynne. Denna åsigt stöder
B. på analogier, hemtade ej blott från andra sferer
af det sociala, utan äfven och framförallt från det
embryologiska och allmänt morfologiska området. Hans
vigtigaste arbete är Om nationernas sammanväxning
(1887). Han har vidare författat Om segmenteringens
betydelse inom den organiska verlden (1890), Om
utvecklingsanarki (1892), Om förhållandet mellan
själ och kropp från cell-lärans synpunkt (I, 1894)
m. m. Hans Freds- och afväpningsfrågan (1895),
en kritisk framställning af de från olika land
inkomna svaren på fredsföreningens prisfråga, har
utkommit i tysk, polsk, fransk, engelsk och holländsk
öfversättning. L. H. Å.
1. Björkman, Jakob Alf Gustaf, militär,
skolföreståndare, främjare af den svenska
industrien, född d. 11 Okt. 1819 i Stockholm,
blef 1841 underlöjtnant vid Ingeniörskåren,
der han 1859 utnämndes till kapten. Han hade
då användts vid åtskilliga fortifikatoriska
arbeten och bl. a. konstruerat Sveriges första
broslagningsmateriel. Men B:s förnämsta lifsgerning
tillhör ett annat område än det militära. Han
hade 1856 antagits till lärare i konstruktions-
och arbetsritning vid Svenska slöjdföreningens
söndags- och aftonskola, och 1859 utsågs han till
föreståndare för denna. I 27 år qvarstod B. såsom
föreståndare för den derur 1860 utbildade Slöjdskolan
i Stockholm, som vid omorganisationen 1879 erhöll
namnet Tekniska skolan. Med en för honom utmärkande
förening af varm öfvertygelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
