Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkskata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom skådespelare i många och olikartade roller,
bl. a. Richard III, Sigurd Slembe, Peer Gynt, Svein
Uræd, Tygesen i »Geografi og kjærlighed», Riis i »En
hanske», Adenau i »Galeotto» och Scarli uti »Sorgfuld
elskov». Sedermera har B. uppträdt i Köpenhamn,
der han 1895 blef regissör vid Dagmarteatern. Sedan
1893 är han gift med den under konstnärsnamnet Gina
Oselio (se d. o. Suppl.) kända norska operasångerskan
Ingeborg Aas.
*2. Björnstjerna, C. M. L., var t. o. m. 1884 en af
Stockholms stads representanter i Andra kammaren. Han
var ordförande i svensk-norska kavallerikomitén för
utarbetande af ett nytt exercisreglemente 1877–78,
fick 1885 afsked från kavalleriinspektionen och
utnämndes 1886 till öfverhofstallmästare samt
afled på Almare stäke d. 19 Juni 1888. — Sedan
1882 var han ordförande i Nya elementarskolans i
Stockholm direktion och sedan 1884 hedersledamot
af Landtbruksakademien.
*3. Björnstjerna, O. M. F., blef 1876, då värdigheten
af statsminister och statsrådets främste ledamot
infördes, utrikesminister, men behöll för sin
tjenstetid statsministers namn. Den 19 April
1880 lemnade han ministèren och stod sedermera,
till 1884, såsom envoyé i disponibilitet. 1883
erbjöds honom att efterträda grefve A. Posse såsom
statsminister, men han undanbad sig förtroendet. På
andra områden har B. emellertid utvecklat en ganska
omfattande offentlig verksamhet. Så har han sedan
1881 varit ordförande i riddarhusdirektionen,
sedan 1884 i Serafimerlasarettets direktion,
sedan 1885 i styrelsen för Konungens hospital och
sedan 1888 i direktionen för veterinärinstitutet
i Stockholm. Vid riksdagen, i hvars Första kammare
han af Stockholms stad å nyo invaldes 1883 och 1892,
har han lifligt deltagit i debatten hufvudsakligen
endast i den unionella frågan, der han, stödd på ett
långt diplomatiskt lifs erfarenheter, varnande och
öfvertygande afstyrkt alla sådana medgifvanden åt de
norska anspråken, som kunna leda till ett försvagande
af de förenade rikenas gemensamhet i förhållande
till utlandet. Ett synnerligt stort bevis på sitt
förtroende lemnade kammaren honom, då den valde honom
till en af sina sex ledamöter i det af konungen i
Mars 1895 äskade hemliga utskottet. — B. blef 1872
led. och 1878 hedersledamot af Landtbruksakademien
samt fungerade såsom president vid den femte
internationella fångvårdskongressen i Stockholm s. å.
B:s yngre broder, Roger Magnus Eugen Kurt B.,
född i Stockholm d. 10 Febr. 1827, var 1873–88
öfverste och sekundchef för Svea lifgarde och 1888–94
generalbefälhafvare i Femte militärdistriktet (från
d. 1 Jan. 1889 kalladt Sjette militärdistriktet,
nu Sjette arméfördelningen).
*4. Björnstjerna, J. M., lemnade 1878 ordförandeskapet
i Direktionen öfver arméns pensionskassa. Han var
ordförande vid adelsmötena 1878 och 1881. (B. blef
student 1818, ej 1813).
*Björnstorp, fideikommiss i Torna härad, Malmöhus
län, bestående enligt taxeringslängderna af B.,
5 1/5 mtl frälse säteri, samt 14 1/8 mtl underlydande
i Gödelöfs socken, Södra Uglarp m. m., 2 47/240 mtl,
i Bonderups socken samt Grönland, Veberöd
m. m., 45/12 mtl, i Veberöds socken, tills. 25 15/16
mtl taxerade till 1,203,700 kr. (1894). Äldste kände
egaren till B. är Mikael Pederson Göding, som 1568
fick förläningsbref på »kronans torp Björnstrup» och
för sitt välförhållande i kriget mot Sverige, der han
utmärkt sig som djerf partigängare, 1571 upphöjdes i
adligt stånd. I senare hälften af 1600-talet tillhörde
B., liksom Svenstorp, fru Metta Krabbe, genom hvilkens
dotter gårdarna kommo till danska etatsrådet Johan
Monrad, hvilken nämnes som egare år 1700. Men snart
satte sig grefvinnan Kristina Piper, som egde stora
fordringar i Monradska boet, i besittning af B. och
fick 1725 behålla såväl B. som Toppeladugård för
intecknad skuld. Hon började omskapa B. till en
verklig herregård och uppförde hufvudbyggnaden
derstädes. Hennes dotter Hedvig Maria Sture sålde
B. och Uglarp 1754 till frih. Fr. G. Gyllenkrook på
Svenstorp, hvilken genom gifte med en dotterdotter
till grefvinnan Piper äfven erhållit Hesselbyholms
fideikommiss i Södermanland. 1779 öfverflyttades
dess fideikommissnatur på B., som från den tiden i
likhet med Svenstorp varit i Gyllenkrookska ättens
ego. Efter frih. F. G. Gyllenkrooks död tillföll
B., enligt Högsta domstolens utslag 1895, hans
kusins son frih. Axel Ture Gustaf Gyllenkrook (i
st. f. hans dotter Eva Kristina, gift med kommendören
frih. Edv. Barnekow), hvaremot Svenstorp tillföll
den sistnämndes farbroder, frih. Ture Gyllenkrook.
1. Björnström, Fredrik Johan, läkare, född i Stockholm
d. 28 April 1833, blef student i Upsala 1851, egnade
sig der först åt botaniska och teologiska studier,
företog 1852 och 1856 i botaniskt syfte resor till
svenska lappmarkerna samt aflade teoret. teologisk
examen 1856. Han fullföljde ej vidare den presterliga
banan, utan förvärfvade filosofisk doktorsgrad
1857 och egnade sig derefter åt läkarestudier,
blef med. kandidat 1859 och med. licentiat 1862
samt promoverades 1864 till med. doktor. Utnämnd
till adjunkt i kirurgi och obstetrik vid Upsala
universitet 1863, erhöll B. 1865 transport till
adjunkturen i teoretisk och praktisk medicin
derstädes. Han utöfvade i universitetsstaden en
betydande praktik och var 1868–78 tillika intendent
vid Sätra helsobrunn, hvarest han införde flere
nya kurmetoder (se Sätra). B:s första medicinska
studieresa, som företogs 1862–63 och ställdes till
Tyskland, Frankrike och Storbritannien, efterföljdes
sedermera af åtskilliga kortare dylika. På grund
af sina mångsidiga kunskaper förordnades han tid
efter annan att förestå olika professurer inom
med. fakulteten. 1878 utnämndes B. till medicinalråd
i Medicinalstyrelsen och 1884 till öfverläkare vid
Stockholms hospital för sinnessjuke å Konradsberg
samt till e. o. professor i psykiatri vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet, efter att under
tvänne år hafva såsom t. f. förestått dessa två
förenade befattningar. Han afled vid Konradsberg
d. 23 Sept. 1889. — Såsom hospitalsöfverläkare
intog B. en framstående plats. Varmt intresserad för
vården om de sinnessjuka och för beredande af lämplig
sysselsättning åt dem, drog han bl. a. försorg om att
å Konradsberg inrättades (1883) ett boktryckeri,
hvilket var det första vid svenskt hospital anlagda. B:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
