Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanchard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
distriktsveterinär. Han uppsatte 1842 sin för den
nationella bildningen betydelsefulla tidning »Novice»
(se vidare Slovenska språket och literaturen). Som
ledamot af landtdagen var B. äfven en af slovenernas
politiska föregångsmän.
Blejen, en 1,694 m. hög bergtopp i landskapet Sogn,
Norge.
*Bleking, hvilket landskap är beläget mellan 56°
och 56° 30’ n. br. samt 2° och 3° 40’ vestl. lgd
från Stockholms observatorium, har en areal af
3,015 qvkm., hvaraf 2,896 qvkm. land och 119
qvkm. vatten. Länets båda fögderier benämnas
numera Blekinge Östra fögderi, omfattande Östra och
Medelsta härad, och B. Vestra fögderi, omfattande
Bräkne och Listers härad. Pastoratens antal är 23 och
församlingarnas 41. Ronneby inträdde 1882 åter bland
städernas antal. Länets folkmängd år 1894 var 142,690
pers. (69,616 mankön, 73,074 qvinkön), af hvilka
109,761 å landsbygden och 32,929 i städerna. Under
detta århundrades förra hälft utgjorde den årliga
folkökningen i medeltal fullt 1 proc., men har sedan
dess nedgått, så att den under årtiondet 1881–1890
var knappt mera än 1/3 proc., och under de senare
åren har äfven folkminskning förekommit.
I afseende på den administrativa distriktsindelningen
ingår länet i Södra bergmästaredistriktet,
Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Södra
skogsdistriktet, Sydöstra tulldistriktet och
Södra yrkesinspektionsdistriktet samt bildar 2
justeringsdistrikt. För helso- och sjukvården är länet
deladt i 3 provinsialläkaredistrikt. Lasarett och
kurhus finnas i Karlskrona och Karlshamn. Stadsläkare
äro anställda i samtliga städer. Länets
landtbruksskola är förlagd till Elleholm vid
Mörrumsån, landtmannaskolan och den dermed förenade
folkhögskolan till Ronneby. En privat landtbruksskola
är inrättad å egendomen Rösjö i Jemshögs socken. Till
riksdagens Första kammare utser länets landsting 4
ledamöter, till Andra kammaren sända landsbygden 4
och städerna 3.
Enligt Hushållningssällskapets uppgift utgjorde
den odlade jorden 1893 22,2 proc., den naturliga
ängen 6,4 och den skogbärande marken nära 40
proc. af länets hela egovidd. Skörden af stråsäd
har i medeltal åren 1890–94 beräknats till 24,400
hl. hvete, 280,600 hl. råg, 75,700 hl. korn, 484,600
hl. hafre, 29,100 hl. blandsäd samt af potates till
1,025,500 hl. Af sockerbetor skördades 1894 9,310
dt. Hafre, potates och sockerbetor lemna öfverskott
till afsalu, likaså kreatur och mejeriprodukter. Vid
1893 års slut uppgafs kreatursstocken inom länet
till 9,270 hästar, 58,000 nötkreatur, deraf 32,650
kor och 8,900 oxar, samt 26,000 får och 11,870
svin. Afyttring af skogsalster förekommer i de
flesta trakter, brist för eget behof förefinnes i
Mjellby, Ysane, Hasslö, Aspö, Tjurkö, Sturkö och
Torrums socknar. Bränvinstillverkningen har de
sista årtiondena aftagit; under tillverkningsåret
1891–92 tillverkades vid 11 brännerier 2,312,637
liter bränvin af 50 proc. alkoholhalt (7,24 proc. af
tillverkningen i riket). Fisket är en af länets
vigtigaste binäringar; enligt femårsberättelsen
uppgick den fiskeriidkande befolkningens antal 1890
till 5,362 pers., af hvilka 3,921 uteslutande egnat
sig åt och lifnärt sig af fiske; de större och mindre
båtar, som till fiske användts, voro 2,122, värderade
till 240,100 kr.; fiskredskapen värderades till
828,400 kr. och fångsterna till 722,200 kr., oberäknadt
de fångster, som blekingsfiskare gjort utanför Skåne,
Tyskland, Bornholm och öfriga danska öar. Under särskild
kontroll står laxfisket i Mörrums å, hvilket
delvis tillhör kronan och i öfrigt tillkommer
enskilda hemman. Den i slutet af 1860-talet anlagda
laxodlingsanstalten, som bekostats medelst bidrag
af kronan och enskilda fiskedelegare, vidmakthålles
sedan 1891 ensamt af kronan, sedan de enskilde
delegarna 1890 avstått sina andelar i anstalten och
dess byggnad. — I B. finnas inga malmer, som blifvit
föremål för uppfordring, ej häller bergverk eller
andra fyndigheter för upptagande af stenkol eller
färgämnen. Tackjernstillverkning förekommer icke
häller. Smältstycks- och stångjernstillverkning
eger rum endast vid ett verk, Kallinge bruk,
med en tillverkning 1893 af 3,560 t. stångjern
och stål. Jern- och stålvarufabriker voro
s. å. 8, de största Kallinge och Olofströms
plåtvalsverk, galvaniseringsfabrik, gjuteri och
mek. verkstad. Fabrikstillverkning drefs s. å. vid
sammanlagdt 168 fabriker, med 4,387 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 8,715,780 kr. (2,49 proc. af
rikets). Vid Svängsta i Asarums socken anlades
i slutet af 1880-talet Halda fickursfabrik hvars
fabrikat tillvunnit sig stort anseende. Vid länets
kuster och å vissa öar i skärgärden samt äfven i någon
mån inne i landet hafva inrättats stenhuggerier för
tillverkning hufvudsakligen af gatsten, men äfven af
huggen blocksten, af hvilka tillverkningar det mesta
utföres sjöledes till Tyskland och Danmark. Firman
F. H. Wolff sysselsätter i Tjurkö samt Ramdala,
Lösens, Sturkö, Aspö, Hasslö, Nättraby, Listerby,
Edestads, Ronneby, Åryds, Hällaryds, Asarums och
Mörrums socknar samt i Karlskrona stad omkr. 1,700
arb., bland hvilka ett större antal straff- och
arbetsfångar, firman C. G. Smith öfver 300 arb. i
länets vestra fögderi, Magnussons stenhuggerier
vid Vekerum i Mörrums socken och Skönvik i Ronneby
socken närmare 200 arb., hvarjämte ett tiotal andra
firmor 1893 dref stenhuggeri. Tillverkningens värde
vid 32 stenhuggerier och sliperier angafs 1893 till
703,800 kr. Handtverkarnas antal 1893 var 575,
med 957 arbetare; antalet handlande s. å. 551,
med 517 biträden. Handelsflottan bestod s. å. af 94
segelfartyg, om 13,337 tons, och 10 ångfartyg, om
1,906 tons. Jernvägarna inom länet, alla enskilda,
hafva en längd af 191 km., fördelade på den
normalspåriga Karlskrona–Vexiö jernväg, omkr. 36 km.,
samt de smalspåriga (1,067 m.) Karlshamn–Vislanda
jernväg, omkr. 34 km., och Blekinges kustbanor
(Mellersta Blekings, 75 km., och Vestra Blekings,
46 km.). Hemmantalet utgjorde 1893 1,096,505 mantal,
deraf 16,372 för städerna, Taxeringsvärdet 1894 var
för jordbruksfastigheter 48,067,900 kr. å landsbygden
och 649,700 kr. i städerna samt för annan fastighet
7,329,200 kr. å den förra och 24,843,955 kr. i de
senare. I dessa summor ingår ej värdet af statens
och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 2,371,200 kr. och i städerna till 4,507,000
kr. Fideikommissegendomar till ett taxeringsvärde
af något öfver 1,5 mill. kr. innehades 1890 af 3
personer. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
