Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B:s son. Ballagi Aladar, f. 1853. professor i
nyare historia vid Budapests universitet, har för
sin vetenskap anställt omfattande forskningar i en
mängd af utlandets bibliotek och arkiv. bl. a. äfven
i Sveriges (1888).
*Bloch, K. H., blef 1883 professor vid konstakademiens
modellskola och dog d. 22 Febr. 1890.
2. Bloch, William Edvard, dansk dramatisk
författare, den föregåendes broder,
föddes d. 30 Mars 1845 i Köpenhamn, tog
1871 jur. kandidatexamen och var 1881–93
sceninstruktör vid k. teatern i Köpenhamn.
Han har dels ensam, dels i samarbete med andra
(N. Bögh och R. Kauffmann) skrifvit åtskilliga
större och smärre skådespel, bl. a. De hvide roser
(1871), Lygtemænd (1875) och Konsekvenser (1881).
B. gifte sig 1887 med skådespelerskan Anna
Kristine Lindemann (född d. 2 Febr. 1868), hvilken
sedan 1885 å k. teatern utmärkt sig ganska mycket i en
mängd unga flickroller af olika beskaffenhet.
E. Ebg.
3. Bloch, Oscar Thorvald, dansk läkare,
den föregåendes broder, född d. 15 Nov. 1847, tog
1872 medicinsk examen och erhöll 1879
doktorsgraden. Han valde kirurgien som sitt fack
och vardt 1886 öfverkirurg vid Frederiks hospital samt
1893 lifmedikus hos kronprinsen. B. har i synnerhet
vinnlagt sig om att förbättra sårbehandlingen och
genomföra bruket af »asep tiska» förbandsämnen
i st. f. de hittills nyttjade antiseptiska,
E. Ebg.
Block, Magnus Gabriel von, läkare,
född i Stockholm d. 25 April 1669, blef student
i Upsala 1679, studerade der i 12 år och reste
sedermera utrikes. I Rom tillvann han sig en kardinals
synnerliga bevågenhet, och denne rekommenderade honom
hos storhertigen al Toscana, Cosimo III, som 1696
utnämnde B. till sin kabinettssekreterare. B. qvarstod
3 1/2 år i denna befattning och begaf sig sedan
till hemlandet, der han 1700 antogs till kanslist
i stora kansliet. Följande år reste han åter
utrikes och blef 1702 i Harderwijk med. doktor,
sedan han utgifvit disputationen Scrutinium arsenici
physico-chemicum-medicum. 1704 utnämndes B. till
provinciai-medicus i Östergötland samt var tillika
brunnsläkare vid Medevi. Med stor framgång bidrog
han till hämmandet af 1710 års pest i Norrköping och
förrättade der för första gången i Sverige obduktion
på en i pesten afliden person. 1711 inträdde B. som
assessor i Collegium medicum med bibehållande af sin
förra befattning, adlades 1719 (hette förut endast
Block) och förordnades 1720 till rikstranslator. Död
d. 16 April 1722 i Söderköping. Hans samtid skattade
honom högt som läkare, kemist och mineralog, men
i lika hög grad som teolog, jurist och statsman
samt äfven som poet. Han skref Anmärkningar öfver
thessa tiders falske astrologiska, phantastiska och
entuseastiska prognostiker, spådomar och prophetier
(1708), Anmærkninyar öfver närvarande pestilentias
beskaffenhet etc. (1711), Kort afhandling om
fält-siukor (1717). Jfr minnesteckning af Edholm
i »Tidskrift för militär helsovård» (1893).
R. T–dt.
*Block, Maurice, lemnade statens tjenst 1861 och
blef 1880 ledamot af Institutet (efter Léonce de
Lavergne). Af hans arbeten må till de förre
nämnas Traité théorique et pratique de statistique
(1878; 2:dra uppl. 1886), Entretiens familiers sur
l’administration de notre pays (12 bd,
1880–82), Les suites d’une grève (1891; »En strejk och
dess följder», 1892). Hans Petit manuel d’économie
politique (1873) utkom 1890 i 9:de uppl. och har
öfversatts på elfva språk (på svenska med titel »Kort
inledning till den politiska ekonomien», 1881).
Blockbelysning. Se Elektrisk belysning. Suppl.
Blockbok. 1. Se Trätafletryck. — 2. (Eng. blockbook,
block). Ett slags anteckningsbok, bestående af en
bundt löst sammanfogade pappersblad af litet format,
hvilka lätt kunna afrifvas.
Blockflöjt. Se Flöjt.
Blockförband. Se Mur, sp. 478 och fig. 1 å sp. 479.
Blockhusholmen, gammalt namn på Kastellholmen
i Stockholm.
*Blockhusudden upphörde att vara tullstation 1881.
*Blocksberg. Se vidare Blåkulla.
Blocksignal. Se Signal. Suppl.
*Blockstropp. Se äfven Stropp.
Blocksystemet. Se Arbetarebostäder. Suppl.
Blodbok, trädgärdssk., är en under kultur uppkommen
rödbladig varietet af den vanliga boken (Fagus
silvatica L. var. atrosanguinea l. purpurea). Den röda
färgen har sin orsak i ett rödt färgämne (anthocyan),
hvilket är löst i öfverhudscellernas cellsaft och
täcker den gröna färgen hos de klorofyllförande
cellerna. — Trädet är högt skattadt såsom prydnad i
parker, men det besvärliga sättet för dess förökning
(ympning) gör, att detsamma står ganska högt i pris,
hvilket lägger hinder i vägen för dess allmännare
odlande. G. A.
*Blodbrist. Om s. k. perniciös anemi se
under Perniciös. Om hjernanemi se
Hjernsjukdomar, sp. 1315.
Blodbråck, med. Se Hematocele.
Bloddrifvande medel, med. Se Hemagoga.
Blodek, bot. Se Ek.
Blodfinkar, zool. Se Lagonosticta.
*Blodfläck. Se äfven Purpura och Sugillation.
Blodförgiftning, med. Se Bakteriologi. Suppl.,
sp. 533–534.
Blodguano, intorkad kreatursblod använd såsom
gödningsämne.
*Blodigel. I sekretet från den medicinska biodigelns
mun och svalg finnes ett ämne, som hos de flesta djur
— särskildt de varmblodiga — hindrar blodets lefrande
(koagulation) genom att förstöra det dervid verksamma
s. k. fibrinfermentet. — I hufvud och kroppar af såväl
den medicinska igeln som hästigeln har anträffats ett
ämne, som, infördt i blodet hos åtskilliga andra djur,
betydligt ökar lymfbildningen (genom utträde af en
stor mängd blodvätska i väfnadsmaskorna och derifrån i
lymfbanorna). Dessa egendomliga ämnens kemiska natur
och deras möjliga förhållande till hvarandra äro ännu
obekanta. — Jfr Bdellatomi. Suppl. — Om Heurteloups
igel l. den s. k. artificiella igeln se Koppsnäppare.
C. G. S.
Blodklippingar. Se Klipping.
Blodlutkol, kem. Se Djurkol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
