- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
939-940

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåller redogörelse för hans iakttagelser och
intryck derstädes.

*Bloomington, stad i Illinois, hade 20,484
innev. 1890. — 2. Stad i Indiana, s. v. om
Indianapolis. Omkr. 4,000 innev. Statsuniversitet,
grundadt 1820, med 45 lärare och 770 studerande
(1895).

Blooms [bloums], Eng., smältstycken. Se Jern,
sp. 1133.

Blooteling [blå-], Abraham, holländsk kopparstickare
och svartkonstgravör, f. 1634 i Amsterdam,
utbildade sig derstädes, begaf sig vid fransmännens
invasion 1672 till England och vann der framgång i
synnerhet med etsningar, men återvände hem efter
fredsslutet 1678. Död omkr. 1690. B. förbättrade
svartkonstgravyren genom uppfinningen af
granuleringsstålet (se Mezzotintogravyren). Han
arbetade i flere olika manér, dels efter en mängd
berömda målares verk, dels efter egen uppfinning,
och var särskildt framstående i porträtt. Högst
skattades hans gravyrer efter Rubens.

Blouët [-ä], Paul, fransk skriftställare, känd
under psevdonymen Max O’Rell, född i Bretagne 1848,
studerade vid Paris’ universitet, deltog såsom officer
i fransk-tyska kriget 1870 och vardt fånge i slaget
vid Sedan, sårades svårt under truppernas strider mot
Paris-kommunen och fick afsked med pension. Han kom
till England som tidningskorrespondent 1873 och var
lärare i franska vid en London-skola 1876–84. Han
författade och utgaf från 1883 spirituella
skildringar af de angelsachsiska folkens karakter
och sedvänjor. Dessa böcker, som af B. skrifvits på
franska och af hans hustru öfverflyttats på engelska,
gjorde mycken lycka och blefvo öfversatta till flere
europeiska språk. På svenska finnas af dem »John
Bull och hans ö» (1884). »Jonathan och hans fastland»
(1889), »En fransman i Amerika» (1892) och »Firman John
Bull & co. och dess stora filialer» (1895). B. har
gjort årslånga föreläsnings-turnéer till Amerika,
Kaplandet och Australien.

Blowitz [blå-], Henri Georges Stephane Adolphe
von,
fransk tidningsman af böhmisk-judisk härkomst,
f. 1825 i Blowitz, nära Pilsen, hette ursprungl.
Opper. Han kom i unga år till Frankrike och var under
1850-talet lärare i tyska vid lycéerna i Tours och
Marseille, erhöll 1860 tillstånd att uppkalla sig
efter sin födelseort, skref under 1860-talet om
literatur och utrikespolitik i »Gazette du midi»
samt i Lyon-tidningen »La décentralisation»,
till hvilken han skickade veckokrönika, och
vardt naturaliserad fransman 1870. Etter kriget
understödde han Thiers’ regering och lemnade gagnelig
hjelp vid undertryckandet af kommun-upproret i
Marseille. Antagen som tillfällig korrespondent
till »Times» 1871, utmärkte han sig på detta fält
så, att han 1874 blef detta verldsblads ordinarie
Paris-korrespondent, och hans meddelanden dit fingo
snart europeisk vigt. B. var en af de förste, som
utöfvade interviewen. Statsmän och ministrar sådana
som Thiers, Gambetta och Bismarck, ja sultanen sjelf
begagnade honom såsom mellanhand för att på allmänna
meningen utöfva en för sina handlingar gynsam verkan
eller sondera opinionen angåenäe sina planer, dem
obetaget att efteråt dementera dessa afslöjanden
såsom blotta hugskott af tidningsmannen.
B. var under Berlin-kongressen 1878 den bäst
underrättade; tack vare honom kunde »Times»
offentliggöra Berlin-traktaten i samma ögonblick som
de befullmäktigade underskrefvo originaldokumentet
i Berlin, och alla officiella forskningar efter
hans tillskyndare blefvo fruktlösa. B. eger bättre
försänkningar i departementen o. dyl. än de egentliga
franska journalisterna. I bokform har B. utgifvit en
novellsamling, ett lustspel på vers, reseskildringar
m. m.

Bludenz, stad i Vorarlberg, vid högra stranden af
Ill och vid Arlbergbanan (Innsbruck–Bregenz). 3,265
innev. (1890). Bomullsspinnerier och mekaniskt
väfveri. B., som har ett medeltidsutseende,
med trånga, krokiga gator och båggångar (lauben)
längs husen, och ett högt öfver staden liggande slott,
Gayenhofen, besökes mycket af turister.

*Bludov, D. M., föddes 1785. Han upphöjdes 1842 i
grefligt stånd. Lagen om lifegenskapens upphäfvande
utfärdades 1861.

Blue books [blou bucks], Eng. Se Blå böcker.

Blue mountains [blou ma’untins]. Se Blå bergen.

Bluffs [blöffs] kallas i Nord-Amerika de låga, i
regeln mycket bördiga upphöjningar, som förekomma
på prärierna. Särskildt förstår man dermed de många
oregelbundna kullar, af 20–75 m. höjd, som ligga
längs Mississippis nedre lopp omvexlande med låga,
för öfversvämning utsatta sträckor. De bestå af lera
af det slag, som i Tyskland kallas »löss». Från New
Orleans till Memphis ligga alla städer vid Mississippi
på sådana bluffs.

*Bluhme, Kristian Albrecht, var sonsons son till
predikanten Joh. Barth. Bluhme (se denne).

Blumenau, af d:r Blumenau från Rudolstadt 1850 anlagd
tysk koloni i brasilianska staten Santa Catharina i
den bördiga Itajahy-dalen, har omkr. 30,000 innev., af
hvilka 20,000 tyskar, 4–5 tusen italienare, 2–3 tusen
polacker, schweizare, holländare och ryssar. Kolonien,
som omfattar omkr. 60,000 har, har ett sundt klimat
och bördig jord. Hufvudsakligen odlas majs, maniok och
andra rotfrukter, sockerrör, bönor, kaffe, bomull,
tobak, ris och sydfrukter, hvarjämte kolonisterna
drifva en betydande svin- och kreatursafvel och något
industri (qvarnar, bryggerier m. m.). Hufvudorten
B. ligger vid Garcias förening med Itajahy, 80
km. ofvanför den senares utlopp i Atlanten.

*Blumenthal, L. von, upphöjdes 1883 i grefligt
stånd, utnämndes 1888 till generalfältmarskalk
och generalinspektör öfver 4:de. 1892 öfver 3:dje
arméinspektionen.

Blumenthal, Oscar, tysk teaterförfattare och
satiriker, f. 1852 i Berlin, af judisk börd, gjorde
sig känd som spefull följetonist och teaterkritiker
i »Berliner tageblatt» 1875–87 och öppnade 1888
en ny skådebana, Lessingteatern, i Berlin. Han
leder denna med framgång och odlar der särskildt
det moderna konversationsdramat. B. har utgifvit
flere polemiska och satiriska skiss-samlingar,
bl. a. Allerhand ungezogenheiten (1875; 5:te
uppl. 1877), Bummelbriefe (1880) och Von der bank
der spötter
(1884), epigram-samlingarna Aus heiterm
himmel
(1880; ny uppl. 1882) och Aufrichtigkeiten
(1887) m. m. Han tillkämpade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free