Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år 1882 skilda pastorat. — 2. Socken i Stockholms
län. 3,668 har. 753 innev. (1894).
Bo, i Vestergötland gammalt namn på kungsgård. Se
Upsala öd.
Bo, fideikommiss i Örebro län, Bo, Svennevads
och Lerbäcks socknar, tillsammans 33 29/48 mtl,
med verk och inrättningar (Gryts stångjernsverk,
Hjortqvarns masugn m. m.) taxeradt till 1,708,400
kr. (1894). Hufvudgarden, der nuv. innehafvaren
i slutet af 1870-talet uppförde en slottslik
hufvudbyggnad, ligger i en intagande natur nära
kyrkan och sjön Afvern, omgifven af parker och
trädgårdar. Delar af Bo tillhörde på 1600-talet
slägterna Horn och Fleming, men blefvo vid
reduktionen indragna till kronan. Grefvinnan Anna
Cruus (d. 1692) tillbytte sig sedermera af kronan 16
mtl af dessa hemman och bildade deraf en sätesgård,
som sedan genom arf öfvergick till fältmarskalken
frih. Hugo Johan Hamilton, hvilken, sedan han
med gården förenat öfriga hemman, gjorde Bo med
underlydande till fideikommiss inom Hamiltonska
slägten. Den nuv. innehafvaren är frih. Hugo Johan
Hamilton.
Bo till Vinäs. Se Grip, slägt.
*Boabab. De båda raderna utgå.
Boabdil (Abu Abdallah), den siste moriske konungen
i Granada, hade genom sitt uppror mot sin fader
Abdul Hassan (1482) och sedermera genom striden
mot sin farbroder Muhammed så försvagat riket,
att kastilianerna utan svårighet intogo största
delen af landet. B. inneslöts i staden Granada,
nödgades gifva sig i Jan. 1492 och fick ett område
i Alpujarras. Men han begaf sig 1493 öfver till Fes
och skall hafva stupat i spetsen för konungens af Fes
här i en strid mot kejsaren af Marokko. — Den plats,
från hvilken B. sista gången såg tillbaka på Granada,
heter ännu »Morens sista suck».
Board [båörd], Eng. (egentl. bord), kollegium,
kommission, råd, utskott, nämnd. — Board of admiralty
[av -tī], ämbetsverk, som utöfvar högsta styrelsen
af engelska krigsflottan samt består af Förste
amiralitetslorden och 5 andra medlemmar. — Board of
agriculture [aggrikö’ltjör], jordbruksdepartementet. —
Board of conciliation and arbitration [-ēsjön
and -trēsjön], förliknings- och skiljenämnder
i arbetarefrågor. — Board of control [-ål],
en regeringskommission, som 1784–1858 utgjorde
högsta instans i politiska, militära och finansiella
angelägenheter i de britisk-ostindiska besittningarna
(se vidare Indien, sp. 549). — Board of guardians
[gārdiöns], fattigvårdskomité, ombesörjer
förvaltningen inom ett af de fattigvårdsdistrikt
(unions, omfattande flere socknar), i hvilka landet
är indeladt. Enligt den 1894 vidtagna radikala
reformen af kommunallagarna värjas ledamöterna i
board of guardians efter den allmänna politiska
rösträttens grunder och åtnjuta intet arvode; både
män och qvinnor äro valbara. — Board of trade [-trēd],
handelsministeriet. — Board of trade and plantation
[-tēsjön], det ämbetsverk, genom hvilket England
förvaltade sina amerikanska kolonier 1695–1782,
och hvars medlemmar utnämndes af kronan. — Board of
works [oö’rks]. Se London, sp. 75. — Local government
board. [låköl gö’vörnment], högsta myndigheten
för Englands inre förvaltning, är
bl. a. centralstyrelse för det engelska
fattigvårdsväsendet, utfärdar instruktioner rörande
fattigvården och utöfvar genom inspektörer kontroll.
Boas, Johan Erik Vesti, dansk zoolog, född
d. 2 Juli 1855 i Köpenhamn, vardt 1873 student och
1881 filos. doktor, tjenstgjorde från 1880 såsom
assistent i anatomi och utnämndes 1885 till lektor
i zoologi vid Landbohöiskolen. Förutom en rad lärda
specialafhandlingar (bl. a. Studier over Dekapodernes
slægtskabsforhold, 1880, och Bidrag til Pteropodernes
morfologi, systematik og geografiske udbredelse,
1886) har B. utgifvit en omfångsrik Lærebog i
zoologi (1888, 2:dra uppl. 1894; öfversatt på tyska
1890, ny uppl. 1894; på polska 1893: i sammandrag
utkommen på svenska 1895). B:s arbeten i jämförande
anatomi äro värdefulla. Särskildt må framhållas hans
undersökningar om blodomloppsorganen hos amfibierna,
om klobildningar och de högre kräftdjurens anatomi.
E. Ebg. L–e.
Boatswain [båtsoän], Eng., båtsman. Se Kabelgatt.
Boa Vista, en af Kap Verde-öarna.
Bobadilla, F. de. Se Bovadilla.
Bobaken, zool. Se Murmeldjurslägtet.
Bobbor, zool. Se Kackerlackor.
Boberfeld [-felt], O. von. Se Opitz.
*Boberg, härad, ingår i Aska, Dals och Bobergs domsaga och omfattar
bland andra socknar äfven Kristberg och Ekebyborna
i deras helhet, men ingen del af Flistad. 38,252
har. 8,709 innev. (1894).
Boberg, personnamn under medeltiden. Se
Lilja. 2. Herald.
Boberg, Karl Gustaf, politiker, född d. 8 Maj 1714,
blef efter studier i Upsala 1736 e. o. tjensteman
i Kammarkollegium, der han 1739 befordrades till
ord. kanslist, och utnämndes 1742 till borgmästare
i Öregrund. Såsom ledamot af borgareståndet
vid riksdagarna 1742–62 visade han sig i början
såsom en af hattarnas ifrigaste anhängare och mest
oförsynte ledare, men vardt sedermera »sitt stånds
ifrigaste rojalist». Han blef 1742 ledamot i den
rikets ständers kommission, som skulle ransaka om
den olyckliga krigföringen, och uppträdde dervid
med mycken skärpa emot general Buddenbrock. Vid
1746–47 års riksdag valdes han till medlem af Sekreta
utskottet och insattes af detta i det »sekretissimum»
eller den af åtta riksdagsmän bestående beredning,
som fick sig uppdragen beredningen af de ömtåligaste
utrikesangelägenheterna. Vid samma riksdag var det
han, som framställde de första anklagelserna mot
den bekante Springer, och sedermera yrkade han åt
den med anledning deraf tillsatta kommissionen en
befogenhet att ingripa mot angifna personer på ett
mot allt processuelt förfarande stridande sätt,
som närmade sig terrorism. En partibelöning var
hans förflyttning till borgmästaresysslan i Ystad,
1747. Äfven vid 1751–52 års riksdag var B. ledamot
af Sekreta utskottet, som gaf honom en plats i sin
vigtiga afdelning Mindre sekreta deputationen. 1751
fick han löfte om adelskap. Vid 1755–56 års riksdag
yttrade han sig emot tillsättandet af den sedermera
genom sin framfart mot konungaparet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
