- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
961-962

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodega ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högre allmänna läroverk. Efter en studieresa till
Paris 1885–86, hvars resultat föreligger bl. a. i
det förträffliga verket Den franska revolutionen,
dess orsaker och inre historia 1789–1799
(1887:
öfvers. till danska 1890), utnämndes han 1889 till
e. o. professor vid Upsala universitet. 1893–95 var
han censor vid mogenhetsexamina. Utom ofvan anförda
arbeten har B. författat Den franska revolutionens
historia
(i »Illustr. verldshistoria», d. 5, 1878),
en afdelning af Sverige under partitidehvarfvet
(åren 1755–1809, i den af Hj. Linnström utgifna
»Sveriges historia», d. 5. 1879; skildringen af
förra delen af tidehvarfvet, åren 1718–54, har
B. för samma verk bearbetat efter R. Tengbergs
efterlemnade manuskript), Hertig Karls och svenska
riksrådets samregering 1094–1096
(i »Hist. tidskr.»,
1884–86), Gustaf IV Adolfs förmyndareregering och
den franska revolutionen
(dersammast. 1888–89),
Några anmärkningar om uppkomsten och karaktären
af Frihetstidens författning
(dersammast., 1891),
Några drag ur historien om härjningarna på svenska
ostkusten 1719
(i »Nord. tidskr.», s. å.), Maria
Stuart i ny belysning
(dersammast., 1892), En konflikt
mellan konung Fredrik och Sekreta utskottet
(i
»Hist. tidskr.». s. å.), Om Engelbrekt Engelbrektsson
och betydelsen af hans verk
(i föreningen Heimdals
»Folkskrifter», 1893). Han har vidare utgifvit en
samling urkunder såsom »Bihang till B. von Schinkels
Minnen ur Sveriges nyare historia» (3 dlr, 1880–83)
och »Statsrådet Johan Albert Ehrenströms efterlemnade
historiska anteckningar» (2 dlr, 1882–83), vidare
»Lärobok i Gamla tidens historia på grundvalen
af G. V. Schottes lärobok» (1894) och Historisk
läsning för skolan och hemmet. Allmänna historien. I.
Forntiden
(1895), ett af de bästa arbeten i sitt
slag. Dessutom har han författat åtskilliga tal och
tidskriftsartiklar samt ett betydande antal uppsatser
på det historiska området i »Nordisk Familjebok».

Upsala stad utsåg B. till den ene af sina
representanter i Andra kammaren för perioderna
1891–93 och 1894–96. Vid riksdagen slöt han sig till
Nya landtmannapartiet, af hvars förtroenderåd han
var medlem 1893–94, och ingick vid Gamla och Nya
landtmannapartiets förening 1895 i det förenade
partiet. Han har kraftigt uppträdt, bl. a. i en
motion 1891, för en ombildning af unionen på
grundvalen af lika rättigheter och skyldigheter,
vidare för stärkande af landets försvar, för skydd
åt det svenska arbetet och verkliga reformer till
förbättrande af kroppsarbetarnas ställning. —
B:s broder Daniel Edvard B. (född i Grythyttan,
Örebro län, d. 24 Febr. 1834, domkyrkosyssloman i
Vesterås 1870, kyrkoherde i Ål 1877) har skrifvit
Betraktelser öfver Guds ords sanning och kraft till
salighet
(1876), Betraktelser vid kyrkoårets högtider
(1878), Nattvardsbok (1879) m. fl. skrifter af
religiöst innehåll. — En annan af hans bröder, Gustaf
Emil B
. (född i Säfsnäs d. 10 Juni 1839, disponent
för korkfabriksaktiebolaget i Stockholm 1871), har
uppfunnit korkskärningsmaskiner, som belönats af
Vetenskapsakademien och fått stor användning inom
och utom Sverige (jfr Korkfabrikation).

*Boëtius, A. M. T. S., utarbetade bl. a. efter
pythagoreiska källor ett verk De musica (i
fem böcker), som grundligt framställer det då i sin
undergång stadda grekiska musiksystemet (utg. 1492,
1499, 1570 och 1867, öfvers. till tyska af O. Paul,
1872). Hans bearbetningar af Aristoteles’ logiska
skrifter vunno ett stort inflytande på medeltidens
skolastik.

Boetticher [bö’tt], A. G., tysk arkeolog. Se
Bötticher. Suppl.

Boeyermans [bou-], Theodor, flamsk målare, född
1620 i Antwerpen, död derst. 1678, blef efter
långvariga resor, under hvilka han förmodligen
äfven var van Dycks lärjunge, 1654 mästare i sin
fadernestads målaregille. Han framträder såsom
skicklig porträttmålare med fri uppfattning,
halft historisk, halft genreartad, hvarjämte
af honom finnas några väl målade genrebilder,
Ambassadören och Visiten (i Antwerpens
museum). B. målade också religiösa taflor, såsom
Marias himmelsfärd (1671, i Antwerpens Jakobskyrka)
och Betesdas damm (1675, i nämnda stads museum).
C. R. N.

*Bofors, jernbruk i Karlskoga socken, Örebro län,
vid Timselfvens utlopp i sjön Möckeln och vid
B. station å Nora–Karlskoga jernväg, ej långt
från Karlskoga kyrkoby. Jämte det 2 km. högre
upp vid samma vattendrag belägna Björkborns
jernbruk tillhör B. det 1873 bildade aktiebolaget
Bofors-Gullspång (aktiekapital 2,5 mill. kr.),
som utom åtskilliga landtegendomar i Karlskoga
socken och Vikers kapell eger Skagersholms
och Gullspångs bruk i Skaraborgs län, det 1895
inköpta Björneborgs bruk i Värmlands län samt
bl. a. följande grufveandelar: 160/1000 i Stribergs,
340/1000 i Timansbergs och 100/1000 i Hjuljerns
grufbolag. Bolaget har omkr. 700 har åker under
eget bruk och drifver mejerirörelse vid Björkborn
och Skagersholm. Sammanlagda taxeringsvärdet af
bolagets fastigheter var 1895 2,345,100 kr., deraf
869,600 kr. för jordbruksfastigheter. De olika
verken vid B. äro masugn med tackjernsgjuteri,
smältsmedja med 10 lancashirehärdar, valsverk med 1
regenerativ-, 2 koltorns- och 2 wittenströmsugnar
samt universal-, fin- och trådvalsar, stålgjuteri
(2 martinstålugnar, byggda 1877–79), der
bl. a. gjutas för- och akterstäfvar till 1:sta
klassens pansarbåtar, propellrar och pansartorn,
samt en storartad kanonverkstad (anlagd 1884) jämte
qvarn, såg och tegelbruk. Vid Björkborn finnas
platvalsverk, 3 lancashirehärdar, stångjerns- och
manufaktursmedja. tråddrageri, linslageri
och galvaniseringsverk samt ett större kemiskt
laboratorium för utarbetande af nya uppfinningar
inom sprängteknikens och andra områden. Jernbana för
hästkraft sammanbinder Björkborn med B., och spår
äro utlagda mellan alla verkstäder och magasin. Vid
B. station finnes en vattenbassäng, hvilken genom en
kanal står i förbindelse med Timselfvens lugnvatten,
hvarifrån segelleden fortsättes till Filipstad genom
sjöarna Lonn, Alkvättern, Frövättern, Ullvättern,
Bergsjön, Lungen, Aspen och Daglösen. Vattenfallen
vid Björkborn och B. lemna omkr. 3,000 effektiva
hästkrafter. Vid B. har man från hufvuddammen,
som är uppförd vid lancashiresmedjan, gräft
kanaler till valsverket, kanonverkstaden, masugnen
och martinverket. Från dessa kanaler ledes vattnet
genom stupande tuber till de turbiner, som drifva de
olika verken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free