- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
965-966

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bogdanovitj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af hans hand en guirlande af frukter
hängande i ett blått band.
C. R. N.

2. Bogdanovitj, Modest Ivanovitj, rysk
krigshistoriker, den föregåendes brorson, född 1805,
deltog såsom officer i polska fälttåget 1831 och
blef 1839 professor i krigshistoria och strategi
vid militärakademien i Petersburg. Död 1882 i
Oranienbaum. B. skildrade bl. a. Napoleons krig i
Ryssland 1812 (3 bd, 2:dra uppl. 1861), kriget 1813
(2 bd, 1863–69), kriget 1814 och Napoleons fall (2
bd, 1866), Alexander I:s regering (6 bd, 1869–71)
och Krimkriget (4 bd, 1876). Han utgaf äfven en
militär-encyklopedi (6 bd, 1852–58).

*Bogdo. Se Rättelser, bd 18, sp. 821.

Bogdo-Kuren, stadsdel i Urga (se d. o.).

*Bogdp-Oola. Se Rättelser, bd 18, sp. 821.

Bogdsja-Adassi, turkiska namnet på ön Tenedos
(se d. o.).

*Boge, socken. 3,714 har. 455 innev. (1894).

*Bogen, kapellförsamling. 8,464 har. 392
innev. (1894).

*Bogesund. 1. Någon kapellförsamling finnes
icke. — 2. Fideikommissegendom i Ö. Ryds socken,
Stockholms län, på norra sidan af Askrikefjärden,
5 km. v. om Vaxholm, 37 km. landvägen från Stockholm,
består af B.. 2 mtl frälsesäteri, samt tillhörande
11 1/4 mtl, tills. 1894 taxerade till 604,100 kr. Den
egentlige grundläggaren af gården, hvars ursprungliga
namn var Bogösund (med anledning af läget vid
det sund, som förr skilde Bogön från Väderön), är
grefve Per Brahe d. y., hvilken sannolikt i slutet
af 1640-talet uppförde den stora mangårdsbyggnaden
och gjorde B. till ett herresäte. Godset öfvergick
från hans brors sonson till dennes dotter, gift
med frih. K. F. Hamilton, köptes före 1767 af
hofmarskalken grefve F. U. von Rosen och 1774 af grefve
Ax. von Fersen såsom förmyndare för sin systerson,
frih., sedermera grefve A. von Lantingshausen. Vid
dennes död (1820) tillföll B. hans äldsta dotter, gift
med sedermera hofmarskalken frih. N. A. v. Höpken,
hvilken efter sin morbroder öfverkammarherren
grefve E. A. von Lantingshausen 1856 mottog dennes
fideikommissegendomar Sandbyvik, Österby och Väsby
i Södermanland samt Tibble i Upland och antog
i enlighet med fideikommissbrefvets föreskrift
namnet v. Lantingshausen v. Höpken. Genom utbyte
med Tibble erhöll B. 1863 fideikommissnatur. Det
var hofmarskalken v. Lantingshausen v. Höpken,
som genom storartade tillbyggnader 1864–67 gaf det
gamla Braheska slottet dess nuv. aristokratiska
prägel efter förslag af F. V. Scholander. I hvardera
hörnet af det sex våningar höga stenhuset lät han
uppföra massiva krenelerade fyrkantiga hörntorn
af 30 m. höjd, hvarjämte byggnaden ornerades med
trapprösten å fasaderna, utbyggnader m. m. Derjämte
vidtogos omfattande inre förändringar, hvarvid
bl. a. inreddes ett kapell med derunder varande
grafkor. B. innehafves nu af f. d. underlöjtnanten
frih. N. A. S. v. Lantingshausen v. Höpken,
hofmarskalkens son.

Bogesund. 1. Grefskap, som 1562 l. 1563 gafs åt
riksrådet Gustaf Johansson (Tre Rosor) och omfattade
Bogesunds stad samt 31 gårdar inom 11 socknar af
Kinds, Marks och Valle härad,
Vestergötland. Grefvens uppbörd torde hafva stigit
till omkr. 600 mark penningar. Det är ej bekant när
det hemföll. (Den siste grefven, Johan Stensson,
var väl död redan 1612, men det är möjligt att
hans hustru eller farmoder någon tid fått behålla
länet). — 2. Grefskap, som d. 26 Mars 1651 gafs
åt riksrådet Fredrik Stenbock, förut friherre
till Kronobäck och Öresten. Det omfattade enligt
donationsbrefvet Bogesunds stad samt 66 mtl i
Kinds och 99 7/8 i Marks härad, Elfsborgs län. Men
af dessa skulle grefven först efter hand komma i
besittning af dels 68 1/2, som på 4 år anslagits
åt Karl Karlsson Gyllenhielms enka, fru Kristina
Ribbing, dels 14 3/4, som förlänats åt andra personer
för deras lifstid. Lifstidsförläningarna kommo
grefskapet aldrig till del, ty de betraktades
vid 1655 års reduktion såsom exspektanser och
förbehöllos derför kronan, och fru Ribbings andel,
som någon tid lydt derunder, blef af samma grund
1656 reducerad. Emellertid hade grefskapet d. 20
Maj 1653 ökats med 61 mtl i Fjäre härad, Halland,
och dertill lade Karl X Gustaf d. 2 Juni 1658
ytterligare 56 1/4 mtl i Kinds och Marks härad,
största delen af fru Ribbings f. d. förläning, så att
grefskapet kom att omfatta sammanlagdt 198 3/8 mtl,
hvilka då i årliga och ovissa räntor samt boskaps-
och skjutsfärdspenningar gåfvo omkr. 5,300 dlr
s. m., den till kronan ingående fjerdepartsräntan
inberäknad. Enl. 1680 års riksdagsbeslut reducerades
grefskapet 1681. S. C.

Bogievagn [bå’ggi-], i Amerika kallad truck,
jernvägsvagn, hvilkens öfverdel hvilar å tvänne mindre
fyr- eller sexhjuliga fordon, bogies (förvrängning
af Eng. bugyy, enspändt, fyrhjuligt åkdon). Afsigten
med en sådan anordning är dels att fördela vigten
af en tung vagn och dess last på ett flertal hjul,
dels att få dessa hjul att med en viss smidighet
följa spårets buktningar i plan eller profil. Den
nyttjas för såväl person- som godsvagnar.

De ofvannämnda små fordonen kunna vrida sig omkring
en i deras midt anbragt lodrät bult och tvänne bulten
omgifvande lagerpannor. Den ena af dessa lagerpannor
är fäst under vagnskorgens botten, den andra å en
tvärbalk i bogien. Den vridande kraften är den yttre
skenans tryck mot det främst löpande hjulets fläns,
då vagnen föres genom en kurva. Då vagnen kommer
ut på rakt spår, upphör detta tryck, och bogien
styr åter rätt kurs. Den sträfvan, som vid en lång
vagn förefinnes hos det främst löpande hjulet i en
kurva, att skära med hjulflänsen mot ytterskenans
hufvud, aflägsnas genom bogien, som gifver alla
axlarna tillfälle att inställa sig i kurvaradiens
riktning och låter hjulens flänsar löpa jämsides
skenhufvudet, utan att utöfva något betydligare tryck
mot detta. Den stöt, som gifvetvis måste åtfölja den
hastiga ändringen i hjulens parallelrörelser, och
som yttrar sig i en häftig kastning hos vagnskorgen,
blir väsentligen minskad genom den lätthet, med
hvilken bogieaxlarna kunna inställa sig efter kurvans
radier. Dessa bogiens egenskaper medföra dessutom ett
minskadt motstånd mellan skenor och hjul, således en
mindre förbrukning af lokomotivets dragkraft och en
mindre slitning af skenor, hjulringar och lager.

Den nu beskrifna anordningen af bogien är dock icke
ensamt bestämmande för en bogievagns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free