- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
985-986

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bologna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jernvägar öfver Alperna från Simplon till Trieste
mötas för att derifrån utgrena sig öfver
Apenninerna till Toscana eller längs östkusten till
Brindisi och Tarent. Med hänsyn till sin strategiska vigt
har den under sista tiden omskapats till en stark
fästning (med arsenal och detascherade fort). Staden
sjelf, omgifven af gamla murar och grafvar, bildar
en oregelbunden sexhörning med merendels trånga och
krokiga gator. Dess centrum bilda Piazza del Nettuno
med Neptunsbrunnen (af Giov. Bologna) och Piazza
Vittorio Emmanuele med Viktor Emanuels 1888 aftäckta
ryttarestaty. I närheten af det sistnämnda stå de
båda berömda lutande tornen, det ena, påbörjadt
af Asinelli 1109 och uppkalladt efter honom, 83
m. högt med 1,23 m. afvikelse från lodlinien, det
andra efter sin byggmästare kalladt Garisenda, 47,5
högt med 2,4 m. afvikelse. Universitetet, som 1888
firade sitt 800-årsjubileum, är ännu ett af Italiens
förnämsta universitet (med omkr. 1,850 studerande) och
bättre än de flesta andra försedt med vetenskapliga
institut, bl. a. ett bibliotek med omkr. 255,000 bd
och 5,000 manuskript. Det består af 4 fakulteter
(ingen teologisk), och med detsamma äro förenade
farmacevtisk skola, veterinärskola, ingeniörskola
samt en fri skola för politiska vetenskaper. B. har
äfven vetenskapsakademi (Instituto delle scienze),
stiftad 1690, öppnad 1714, stadsbibliotek (163,000 bd)
och statsarkiv (upprättadt 1874).

*Bologna, Giovanni da B. Han bör heta Giovanni Bologna
(Fr. Jean Boulogne).

Bolometer (af Grek. bole, stråle, och metron,
mått), fys., ett af amerikanske fysikern Langley
konstrueradt instrument för uppmätning af mycket små
temperaturförändringar. Detta instruments konstruktion
är grundad på den egenskapen hos metaller, att de
ändra sitt elektriska motstånd med temperaturen. Då
nu ändringar i motståndet med ytterlig skärpa
kunna mätas med hjelp af Wheatstones brygga (se
d. o.), låg den tanken nära till hands att använda
den nämnda egenskapen hos metallerna för bestämning
af temperaturer. I det rum, hvars temperatur skall
mätas, inläggas en metalltråd, som genom metalltrådar
af ringa motstånd är förbunden med andra elektriska
ledningar så, att den bildar den ena grenen i en
Wheatstones brygga. Redan prof. Ad. Svanberg i Upsala
(1851) föreslog detta sätt för temperaturmätningar,
hvilket sedermera infördes i praktiken af Siemens. Den
af Langley konstruerade bolometern består af ett
ytterst tunnt platinableck (0,001 mm. tjockt), ur
hvilket en smal remsa (0,25 mm. bred) är
urskuren i vidstående form |¯¯|_|¯¯|_|¯¯|. Platinablecket
är sotadt för att absorbera värme, som faller
på detsamma. Langley har användt denna apparat
hufvudsakligen till att studera värmets fördelning
uti ett spektrum (se d. o.), hvarvid såsom strålande
kropp användts dels ytan af kärl hållna vid 0°, 100°
eller 178°, dels elektriskt bågljus, månljus eller
solljus. Hans undersökningar med bolometern hafva
varit epokgörande för denna gren af fysiken. På sista
tiden (1894) har det lyckats Langley konstruera så
känsliga bolometrar, att de angifva natrium-linien
i solljuset såsom dubbel och midt emellan de båda
natrium-linierna låta en nickel-linie tydligt framträda. Dessa
instrument angifva temperaturhöjningar, som uppgå
till en milliondels grad Celsius. S. A–s.

*Bolor-Tag skiljer Amus (ej Amurs)
flodområde från Jarkand (ej Farkand).

*Bolshög, socken. 875 har. 522 innev. (1894).

*Bolstad, socken. 6,200 har. 1,764 innev. (1894).

*Bolton le Moors (nu Bolton), stad och sedan
1888 eget grefskap (9,5 qvkm), hade 115,000
innev. 1891. Dess ytterst lifliga industri,
som uppgifves vara grundlagd af flamländare i
14:de årh. och sedan i 16:de årh. utvecklades af
landsflyktiga pfalzare och hugenotter, omfattar
företrädesvis bomullsvaror af alla slag, maskiner,
brandfria skåp samt lås.

Boltraffio, Giovanni Antonio, italiensk målare,
född i Milano 1467 inom en rik patricisk familj,
död derstädes 1516, erhöll sin första undervisning
af gammalmilanesiska mästare, såsom Vincenzo Foppa,
men kom sedan, ehuru först tämligen sent, under
inflytande af Lionardo da Vinci såsom dennes
lärjunge. Ibland kommer han sin lärare ganska
nära genom sina förträffligt modellerade figurer,
hvilka utmärka sig för ädelhet och skönhet, och
främst madonnan. I färgen är han djup och kraftig
med måttlig clairobscur. Tonen är ibland litet kylig,
behandlingen lätt och säker. Till hans bästa arbeten
hör Madonnan med helgon och stiftare (som bekostade
taflan; målad 1500, nu i Louvre i Paris). Men utmärkta
äro äfven S. Barbara (i Berlins museum), en Madonna,
målad i lysande färger (galleriet i Budapest), en
i kroppsstorlek framställd Madonna med barnet (i
Londons National Gallery), en förnämt älskvärd Maria
(i Casa Poldi, Milano), hans bästa tafla i Italien,
samt en Madonna (i Bergamos galleri). Derjämte målade
B. porträtt. De bästa äro ett mansporträtt i
Ambrosiana, Milano, och två något hårdt målade på
Isola bella. Dessutom tillerkännes numera honom
en fresk, Madonnan och stiftare (S. Onofrio i Rom),
hvilken förr ansetts vara ett ungdomsverk af Lionardo.
C. R. N.

Boltzius, Fredrik August, troshelbregdagörare, föddes
i Grafva socken, Värmland, d. 13 Maj 1836. Fadern
var en förmögen hemmansegare, men förföll till
dryckenskap och dog fattig, så att sonen blef
hänvisad att taga tjenst hos främmande. 1864 blef han
»väckt», men tryckt af sin syndabörda, angreps han af
sjelfmordsmani. Sedermera beslöt han att offra sig
för sina medmenniskors väl. Ett tiotal år vandrade
han omkring som handelsman, och öfverallt dit han
kom behandlade han sjuka, som hade tron, genom bön,
smörjning med olja och handpåläggning i enlighet med
det sannolikt missförstådda bibelstället Jakobs bref
5: 14, 15. 1884 väckte han stort uppseende genom
några mer eller mindre inbilladt lyckade kurer på
högt stående personer i Stockholm. Genom understöd
af förnäma gynnare sattes han i stånd att slå sig
ned i sin födelsebygd som »underdoktor», och han fick
snart så stort rykte om sig för undergörande förmåga,
att sjuka från hela Norden och t. o. m. från Amerika
strömmade till honom. Om somrarna voro ända till
200 pers. dagligen hos B., hvilken genom frivilliga
gåfvor af de botade kunde gifva fritt underhåll åt
de fattiga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free