Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Borgå hade 4,290 innev. 1892. Antalet af stadens
fartyg öfver 19 reg. tons drägtighet var 1893 13
segelfartyg, om 1,718 reg.-t., och 3 ångfartyg, om 254
reg.-t. I utländsk sjöfart ankommo 1893 sammanlagdt
112 fartyg, om 47,570 reg.-t. (deraf 62 segelf. om
15,405 reg.-t.), samt afgingo 108 fartyg, om 47,636
reg.-t. (deraf 57 segelf. om 14,701 reg.-t.). —
Tulluppbörden utgjorde 1892–94 resp. 494,932,
449,307 och 430,795 finska mark. Bruttovärdet af
den industriella produktionen uppskattades 1892 till
756,537 mark. Innevånarnas taxerade inkomster upptogos
1890 till 2,336,100 mark. hvaraf 312,000 beräknades
för hus och tomt, 927,000 för näring och rörelse
samt 1,097,100 för löneförmåner, pensioner etc. —
Stadens utgifter 1890–92 utgjorde 160,900, 135,500
och 152,800 mark samt stadens skuld 1892 579,166
mark. Stadens fasta och lösa egendom uppskattades
samtidigt till 1,055,000 mark. Stadens jordareal var
1890 1,002 har, hvaraf stadsplanen jämte trädgårdar
och promenader upptog 82 har. Gårdarnas antal är
263. Genom Borgå–Kervo, af privat bolag 1872–75 byggda
jernväg är B. förenadt med Finlands jernvägsnät. I
staden finnas ett svenskt klassiskt statslyceum,
en svensk privat borgareskola, en svensk privat
flickskola och en af staten bekostad döfstumskola.
A. G. F.
Borgås, fordom slott. Se Buresås.
Boricka, zool. Se Åsnan.
Borinage [bårināsj], landskap i Belgien. Se Mons.
Boris-Gljeb, ett 1 qv.-verst stort landområde på
vestra stranden af Pasvigs elf i Finmarken, blef
vid gränstraktaten 1826 förbehållet Ryssland, emedan
der stod ett gammalt kapell, som besöktes af lappar,
hörande till den grek.-katolska religionen. Senare
har der uppförts ett nytt, större kapell med fast
anställd prest.
*Boris Godunov [bari’s gadu’nåf]. Om hans regering
se bd 14, sp. 1560–61.
Boris och Gljeb [bari’s], två söner till ryske
storfursten Vladimir den store (den helige), blefvo
1015, kort efter faderns död, mördade af sin broder
Svjatopolk, som lagt under sig Kiev. Ryska kyrkan
förklarade dem 1071 för helgon, och deras åminnelse
firas d. 2 Maj (g. st.), hvilken dag deras ben
1072 fördes till den s. k. Borisogljebska kyrkan,
som dem till ära uppbyggts i Vysjgorod (ej långt
från Kiev). Sedermera byggdes i Ryssland många
Borisogljebska kyrkor och kloster, liksom ock
staden Borisogljebsk har sitt namn efter de två
furstesönerna. Legenden om helgenen B. och G. utgafs
på ryska 1860.
Borisogljebsk [baris-J, stad i ryska guvern. Tambov,
vid Voronas förening med Choper och vid jernvägen
mellan Riga och Tsaritsyn vid Volga. Omkr. 18,000
innev. Betydande handel.
*Borisov [bari’såf|. Omkr. 19,000 innev.
Borisovka [bariså’fka], köping (sloboda) i ryska
guvern. Kursk, vid Vorskla, Omkr. 17,000 innev.
Borja [bå’rcha], stad i spanska prov. Zaragoza,
nära Huecha och genom jernväg förenad med Cortes
vid Ebro. Omkr. 6,000 innev. Vester om B. vid foten
af det 2,349 m. höga Sierra del Moncayo ligger det
i 12:te årh. grundade präktiga cisterciensklostret
Beruela.
Bork, Ole. Se Borch.
Borkhult, gods i Yxnerums socken, Östergötlands
län, vid sjön Borkens aflopp till Yxningen,
utgör med underlydande i socknen 9 3/8 mtl,
med stångjernssmedja och manufakturverk (nu
nedlagda), trämassefabrik, tegelbruk, qvarn och
sågar 1894 taxeradt till 425,000 kr. Det ingår i
det s. k. Burensköldska fideikommisset, som numera
omfattar 32 7/8 m ti i Östergötlands län, Yxnerums,
Björsäters, Ringarums, V. Husby, Drothems, Mogata
och Mörrums socknar, taxerade till 1,277,400 kr.,
samt 4 7/16 mtl i Kalmar län, Gärdserums och Hannäs
socknar, tax. till 211,800 kr. (jfr Fyllingarum). —
B. med större delen af underlydande gårdar inköptes
1629 af pfalzgrefven Johan Kasimir, tillhörde sedan
sonen hertig Adolf Johan samt innehades derefter
genom förpantning af grefliga ätten Mörner. 1707
afstods det till kronan, som 1721 lemnade det i byte
åt generalen frih. Jakob Burensköld. Denne stiftade
1726 det stora s. k. Burensköldska fideikommisset,
hvilket 1755 genom hans äldsta dotter, Maria
Johanna, kom till äldre grenen af grefliga
ätten von Schwerin och då bestod af Fyllingarum,
Idingstad, Hylinge, Hulterstad, Husby, Sverkersholm,
Borkhult och Gobo samt förpantningen af Bråborgs
kungsgård, allt i Östergötland. Fideikommisset
blef likväl kort före friherrinnan Maria Johanna
v. Schwerins död genom öfverenskommelse med sonen
till förmån för hans systrar inskränkt till Husby,
Fyllingarum, Sverkersholm, Borkhult och Gobo med
underlydande, tills. omkr. 40 mtl. 1849–92 var
fideikommisset deladt, i det att hofmarskalken
grefve A. H. v. Schwerin innehade B. med Gobo, medan
återstoden innehades af företrädarens enka, grefvinnan
Matilda v. Schwerin, f. Hagberg. Efter hofmarskalkens
död 1878 tillerkändes B. med underlydande hans äldre
systers son, vice kollegan J. H. Theorell, som efter
grefvinnan M. v. Schwerins död (1892) blef innehafvare
äfven af det öfriga.
Borki, by i ryska guvern. Charkov, 43 km. s. om
Charkov, vid jernvägen Kursk–Charkov–Rostov,
bekant genom den der d. 29 Okt. 1888 timade
urspårningen af det kejserliga jernvägståget,
hvarvid 21 pers. dödades och 37 skadades. Kejsaren,
kejsarinnan och den kejserliga familjen, hvilkas
vagnar förstördes, blefvo liksom genom ett under
oskadade. Orsaken till olyckan blef ej säkert
konstaterad. Nära olycksstället lades d. 2 Juni 1891
grundstenen till en minneskyrka.
Borkpor, bot. Se Barkpor. Suppl.
Borku, oasgrupp i Sahara, mellan Wadai och Tibesti,
har mellan nakna bergskedjor längddalar, i hvilka
växa dadelpalmer, fikon, vindrufvor och något säd,
men i synnerhet ymnigt gräs, som betas af stora
kamel- och fårhjordar. Nachtigal, som 1871 besökte B.,
uppskattade innevånarnas antal till 10–12 tusen pers.,
af hvilka 5 t. bofasta och 5–7 t. nomader. De äro
berber, närbeslägtade med tibbu. Araberna i Kanem
betrakta oasen som sin tillhörighet och göra med
vissa mellantider öfverfall för att bemäktiga sig
dadelskörden. Oasen är vigtig såsom genomgångsland
för karavanerna mellan Wadai, Fessan och Kanem.
Borkum, den vestligaste af de ostfrisiska öarna i
Nordsjön, framför Ems’ mynning, tillhörig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
