Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bornholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Bornholm hade 38,765 innev. 1890, af hvilka
omkr. 16,000 i städerna. — Om bornholmarnas
uppror mot det svenska väldet på ön 1658 se
art. Printzensköld. Jfr äfven, utom i nämnda
art. angifna literatur, M. K. Zahrtmann: »Til
belysning af bornholmernes opstand mod de svenske
1658« (i dansk »Hist. tidsskr.», Sjette række. V,
1894). — Om de under namnet »brandpletter» bekanta
fornlemningarna se Brandplet. Suppl.
Bornhöved. Se Bornhöft.
*Bornier, H., är sedan 1889 öfverbibliotekarie
(»administrateur») vid Arsenal-biblioteket och sedan
1893 ledamot af Franska akademien. Hans Poésies
complètes utgåfvos 1888.
Boro-choro, ett af namnen på fortsättningen af
Katunbergen. Se Tian-sjan, sp. 245.
Borodin [barådin], Aleksandr, rysk tonsättare,
f. 1834, d. 1887, blef militärläkare och professor
vid mediko-kirurgiska akademien i Petersburg, men
var tillika ifrig musiker, vän till Balakirev och
president i Föreningen af musikvänner. B. anses som
en af huvudrepresentanterna för den ungryska skolan,
och hans Essilursymfoni framhålles af Kretzschmar
såsom karakteristisk för denna skolas kärlek till
det elementära, dess fröjd åt den blotta rytmen och
ackordet, men äfven dess flytande och färgrika,
ehuru entoniga gestaltningsförmåga. Ännu bjertare
framträda dessa egenskaper i den underligt vilda, men
högst poetiska Steppenskizze aus Mittelasien, en liten
symfonisk dikt af mästerlig orkesterkolorit. B. skref
äfven pianosaker, kammarmusik och operan Furst
Igor, som gafs 1890. — Jfr Stasovs biografi öfver
B. (fransk öfvers. 1892).
A. L.
*Borodino uttalas baradinå.
Bororo, en stor krigisk indianstam i Brasilien,
mellan öfre Paraguay och öfre Parana, mellan 21°
och 25° s. br., på hvilket område, i storlek
jämförligt med Tyskland, deras vilda horder äro
högst besvärliga för de hvita. Man har ej ännu
kunnat inordna dem i någon större familj; deras
välklingande, vokalrika språk visar ingen likhet med
ges-idiomen, ehuru måhända vid en närmare undersökning
ett sammanhang dem emellan kan påvisas. Såsom ren
jägarestam utan jordbruk och flodfart närma de sig
i sina kulturförhållanden de lägre ges-folken,
men öfverträffas af ingen sydamerikansk stam i
förfärdigandet af prydnadsföremål (i synnerhet sådana
af fjädrar) och vapen. I antropologiskt hänseende äro
de genom sin kroppsstorlek (1,9 m. enligt Ehrenreich),
som t. o. m. öfverträffar patagoniernas, och sin
starkt brakycefala hufvudskål af stort intresse.
Boros-Jenö [båråsj-], köping (förr fästning) i
ungerska komitatet Arad, vid Hvita Körös. 5,126
innev. (1890), rumaner och magyarer. Kejsar Probus
skall hafva planterat de första vinrankorna der och
kejsar Valerius uppfort en fästning, hvars ruiner
ännu finnas.
*Borough. Sedan 1888 finnas 64 s. k. county-boroughs
[ka’unti-bårrås], som skilts från grefskapen och
hafva egen förvaltning under ett »stadsråd».
Borovitsji [bara-], stad i ryska
guvern. Novgorod, vid Msta, som der bildar
många fall, och genom en bibana förenadt med
Petersburg–Moskva-jernvägen. Omkr. 12,000
innev. Många fabriker, liflig handel och flodfart. I trakten
brytas kalksten, stenkol och svafvelkis.
Borov-sjöarna (R. Borovyja ozera), sex saltsjöar i
ryska guvern. Tomsk i Sibirien, i sydöstra vinkeln
af kretsen Barnaul: den 20 km. långa Malinov-sjön,
Stora och Lilla Lomov, Katjkovatoj, Borov och
Vsjiv. Saltrikast äro Borov och Lilla Lomov.
Borragineae. Se Boragineae.
Borrbagge, zool. Se Borrbill.
*Borrby, socken i Kristianstads län, delad å
Jerrestads och Ingelstads härad. 3,584 har. 2,225
innev. (1894).
*Borregaard förstördes genom jordskred natten mellan
d. 5 och d. 6 Febr. 1702.
*Borrie, socken. 408 har. 144 innev. (1894).
*Borries, W. O. F., afled i Celle 1883.
*Borrlunda, socken. 1,515 har.
563 innev. (1894).
*Borrmaskiner. Se vidare Jordborrning.
Borro, G. F., italiensk alkemist. Se Borri.
*Borromeo, C. Om den kolossala ståndbilden af honom
se Koloss.
*Borrow, G., afled 1881.
Borrowstounness [båness], vanligen förkort. Boness,
en af de äldsta hamnstäderna i Skotland, ligger i
grefsk. Linlithgow, vid Firth of Forth, omkr. 27
km. n. v. om Edinburgh. 5,866 innev. (1891). Det
var förr en betydande handelsstad, i 18:de
årh. öfverträffad endast af Leith; nu är dess
handel hufvudsakligen begränsad till Östersjön,
och importen består mest af grufstolpar. Den har
flere fabriker (saltverk, brännerier, vitriol- och
tvålfabriker), men är mest bekant för sina jern-
och stenkolsgrufvor. De senare hafva bearbetats
i århundraden och sträcka sig nu så långt under
flodbädden, att de möta dem vid Culross på motsatta
sidan.
*Borsig. — 2. Albert B. afled i Berlin 1878. Verket
sköttes efter hans död af ett kuratorium; 1887
nedlades lokomotivverkstaden vid Oranienburgerthor,
men lokomotivtillverkningen fortsattes i Moabit.
Borsippa. Se Babylon.
*Borsod, komitat, 3,428 qvkm., med 216,794
innev. (1890).
Borssom, Anthony van (icke Abraham, enl. Bredius),
holländsk målare, född i Amsterdam 1629 eller 1630,
död derst. 1677 (icke 1672), var måhända lärjunge
till, säkerligen efterföljare af Rembrandt. Han
målade landskap, och det bästa af dem finnes i
galleriet i Budapest. Hans träd tyda på Ruisdael, en
ryttare i röd rock på en skimniel påminner om Cuyp,
färgverkan om Koninch (Woermann). Men allt är dock
sammansmält i en ton, som tyder på Rembrandt. I
Amsterdams Rijksmuseum ses ett månskenslandskap
af B.. Dessutom finnas taflor af honom i Bruxelles
(Gallerie Arenberg), Bamberg m. fl. ställen. Oftare
förekomma af honom raskt aqvarellerade handteckningar.
C. R. N.
*Borst. 1. Zool. Jfr Rättelser, bd 18, sp. 822. —
3. (På borst). Petrogr. Se Hufvudbrott.
Borstahusen, större fiskeläge vid Öresund, något
n. om Landskrona, på stadens mark. Den egentliga
fiskarebefolkningen räknade 1885 226 pers.,
fiskredskapens värde uppgafs s. å, till 70,257 kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
