Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bornholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kommunalmyndigheter, veterinärer och K. M:ts
befallningshafvande» angående ifrågavarande
åtgärder äro af Medicinalstyrelsen utgifna
i en särskild bok, som finnes i hvarje
helsovårds- och kommunalnämnds arkiv.
C. A. L.
Boskapsskatt, kamer. Se Stadsjord.
*Bosna-Seraj är det turkiska namnet på Bosniens
hufvudstad, hvars inhemska serbiska namn är Serajevo
l. Sarajevo. Den ligger vid Bosnas biflod Miljačka,
öfver hvilken äro spända nio broar, på en liten
slätt, som omgifves af ända till 2,000 m. höga
berg, och är genom jernvägar förenad med Brod vid
Save och med Mostar och Metkovič i Herzegovina
och Dalmatien samt hade 1885 26,268 innev.,
af hvilka 15,787 muhammedaner, 4,431 ortodoxa
greker, 3,326 rom. katoliker och 2,618 judar. 1895
var folkmängden 38,083 pers. I garnison ligga 5
bataljoner infanteri, 1 sqvadron husarer och 2
kompanier fästningsartilleri. Staden är säte för
landtregeringen (se Bosnien. Suppl.), en rom. och
en grekisk katolsk ärkebiskop samt en muhammedansk
rejs-el-ulema för Bosnien och Herzegovina. Stadsdelen
höger om floden är handelns säte, den på venstra
sidan företrädesvis förvaltningens. Bland märkliga
byggnader förtjena nämnas den af Bosniens förste vesir
Kosrev Beg i början af 16:de årh. byggda moskén Begova
džamia, den största moskén i landet, Careva džamia
(kejsaremoskén), stora basaren (Besestan), som bildar
en samling butiker, omsluten af en stenmur, den nya
katolska katedralen, den grekiska metropolitankyrkan
(byggd 1870), Konak, pasjornas forna residens,
nu säte för landtregeringen och kommendanten, det
nya rådhuset, den stora kasernen, en af turkarna
1850 uppförd ful byggnad, samt slutligen det gamla
slottet, beläget på en bergssluttning ö. om staden
och omgifvet af en bastionerad mur med fyra portar,
deraf tre åt staden. B. har ett högre gymnasium,
ett lärareseminarium, ett grek. prästseminarium, en
läroanstalt för muhammedanska lärare och en teknisk
skola samt drifver jern- och kopparsmide och några
andra industrier. — Staden är jämförelsevis ung;
först 1511 uppförde den ofvannämnde Kosrev Beg
fästningen, omkring hvilken snart samlade sig en
bofast större befolkning. Belägen vid skärningen
af Bosniens hufvudvägar och på en bördig slätt,
blef platsen snart den förnämsta i provinsen. Men
befolkad företrädesvis med militärer, ömtåliga om sitt
oberoende, kom staden snart att bilda ett af pasjan
i Bosnien nästan fullständigt oberoende samhälle, en
stat i staten, fientlig mot de kristna i trakten och
motståndare till de reformer, som Porten sedan Mahmud
II (1808–39) sökt genomföra, och först 1850 kunde
Bosniens guvernör taga varaktig bostad derstädes. Då
österrikarna på grund af Berlinfördraget besatte
Bosnien och Herzegovina, måste de taga staden med
väpnad hand. Alla af sultanens ombud Hafiz pasja
till befolkningen ställda uppmaningar mottogos med
hån. Ockupationstrupperna bemäktigade sig fästningen
nästan utan svärdsslag d. 19 Aug. 1878, men staden
gaf sig först efter flere timmars beskjutning och
blodiga gatustrider.
*Bosnien med Herzegovina, nominelt det nordvestligaste
vilajetet i Turkiet, men på grund af 25:te art. i
Berlinfördraget d. 13 Juli 1878
sedan Aug. 1878 besatt och förvaltadt
af Österrike-Ungern. Det af Österrike-Ungern
ockuperade området omfattar, utom det egentliga
B. och Herzegovina, 51,110 qvkm., äfven det forna
Rascia l. Rassa (sandjaket Novipasar), 7,350 qvkm.,
som väl har österrikisk-ungerska garnisoner, i Priboj,
Prjepolje och Plevlje, men förvaltas af turkiska
ämbetsmän. Folkmängden uppgick 1895 till 1,568,092
pers. (deraf i Herzegovina 219,511), hvartill
komma besättningstrupper, omkr. 27,000 man, samt
befolkningen i Novipasar (omkr. 153,000). Innevånarna
tillhöra den serbisk-kroatiska stammen och kallas
bosniaker (i Rascia raitser) och tala serbiska;
turkiskan har trots osmanernas långa ockupation
aldrig vunnit insteg. Derjämte finnas omkr. 16,000
zigenare, omkr. 8,000 judar, några albaneser,
tsintsarer och osmaner, de sistnämnde mest i de större
städerna. Omkr. 43 proc. voro 1895 grekiska katoliker
(företrädesvis kallade serber), 21 proc. romerska
katoliker (latiner), 35 proc. muhammedaner och
8,208 (0,5 proc) judar. Muhammedanerna äro mest
bosniaker, hvilka efter landets eröfring genom
turkarna öfvergingo till islam för att få behålla
sina gods. Deras religiösa angelägenheter ledas
af en under sjeich-ul-islâm i Konstantinopel
subordinerande reis-el-ulema i Sarajevo. Moskéer,
skolor etc. underhållas genom stora jordegendomar
(Turk. vakf). Romerska katolikerna hafva en ärkebiskop
i Sarajevo, biskopar i Banjaluka och Mostar, grekiska
katolikerna en ärkebiskop i Sarajevo och metropoliter
i Dolnja-Tuzla och Mostar. Folkundervisningen,
som förut alldeles försummats, har af österrikarna
bättre tillgodosetts, så att 1892 funnos, utom
700 mektebs (muhammedanska religionsskolor),
omkr. 250 folkskolor, ett statsgymnasium, ett
katolskt gymnasium, ett par seminarier, en teknisk
skola, ett konstslöjdinstitut och ett bosniskt
museum. Efter ockupationen har man börjat utveckla
landets tillgångar; malmlagren hafva undersökts
och börjat bearbetas, åtskilliga fabriker anlagts
(bl. a. 4 stora tobaksfabriker) och kommunikationerna
förbättrats genom anläggning af landsvägar och
jernvägar (de sistnämnda hade 1894 en längd af
806 km.), hvarigenom varuomsättningen i hög grad
ökats. Utförseln består hufvudsakligen af trävaror,
torkade plommon samt annan frukt, slagtboskap, hudar,
ull, malmer, stenkol och mineralvatten. Landet tillhör
sedan 1880 det österrikisk-ungerska tullområdet. —
Med afseende på B:s statsrättsliga ställning är i
konventionen mellan Turkiet och Österrike-Ungern 1879
uttryckligen erkändt, att ockupationen icke berör
sultanens suveränitetsrättigheter. Förvaltningen
handhafves i kejsaren-konungens namn af
riksfinansministern i Wien, med en bosnisk
byrå. Högsta förvaltningsmyndigheten i landet är
landtregeringen i Sarajevo (för lokalförvaltning och
kult, finanser och justitieärenden), hvilken biträdes
af ett förvaltningsråd (som rådgifvande organ),
sammansatt af de kyrkliga dignitärerna i Sarajevo
samt 12 representanter för befolkningen. Dylika
förvaltningsråd finnas äfven i hvarje af landets
6 kretsar: Sarajevo, Banjaluka, Bihač, Travnik,
Dolnja-Tuzla och Mostar (Herzegovina) och i dessas
distrikt. Budgeten för 1895 upptog inkomsterna till
14,08 mill. fl. och utgifterna till 14 mill. fl. Utom
ett jernvägslån på 15 mill. fl. finnes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
