Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botkin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans anförande för sistnämnda förslag framkallade
de mest stormiga scener inom kammaren och
ådrog honom bl. a. en ursinnig duell med
dåv. konseljpresidenten Floquet, som allvarsamt
sårade honom med sin värja. B. afsade sig sitt
mandat, men framträdde snart som kandidat i tre
valkretsar: Nord, Charente-Inférieure och Somme —
och blef vald i alla tre (d. 19 Aug.). Storartade
manifestationer egnades »chefen för det republikanska
nationalpartiet», och B:s anhängare, boulangisterna,
drogo omsider ej i betänkande att visa verlden, att
sjelfva Paris delade deras åsigt om nödvändigheten
af en författningsrevision. Efter en valstrid,
hvarunder pressen på ett i Frankrike förr okändt
sätt togs i anspråk, valdes B. vid ett partielt val i
Paris d. 27 Jan. 1889 med 245,236 af 444,564 afgifna
röster. Ställningen ingaf nu maktinnehafvarna oro och
tycktes hota republikens bestånd. Kring B:s namn och
med författningsrevisionen, hvars grunder och räckvidd
voro obestämda, såsom lösen samlades alla, de skilda
flockar, som af ett eller annat skäl voro missbelåtna
med det närvarande (monarkister, bonapartister,
radikaler och ärelystna af alla färger). Regeringen,
härvid ledd af den energiske inrikesministern
Constant, såg sig för sitt sjelfbestånd nödgad att gå
till anfall mot denna »republikens sprängkil», såsom
B. öppet kallades. Generalprokuratorn fick befallning
att väcka åtal mot B., som vid första underrättelsen
derom till sina anhängares häpnad d. 1 April 1889
flydde till utlandet, först till Bruxelles, sedermera
till London. Visserligen förklarade han i en protest
till franska folket, att han genom flykten endast
velat undgå att dömas af en politisk domstol, men hans
nimbus började blekna. Medan den såsom »haute cour de
justice» fungerande senaten handlade målet, inträffade
valen till landstingen (conseils généraux), och B:s
vänner sökte för att pröfva hans folkgunst framställa
honom såsom kandidat i 24 kantoner, men endast 12
mottogo honom. Senaten dömde honom (jämte H. Rochefort
och grefve Dillon, såsom de mest komprometterade
af partiet) d. 14 Aug. att för lifstiden hållas
internerad å en befäst plats. B. protesterade mot
denna dom och vädjade till franska folkets. Vid de
allmänna valen till deputeradekammaren på hösten s. å,
framställde B. sig såsom kandidat i en valkrets i
Paris (regeringen hade genom ändringar i vallagen
bl. a. hindrat en persons kandidatur inom flere
kretsar och sålunda omöjliggjort hvarje försök
att på laglig väg skaffa sig ett »plebiscit»). Af
13,611 afgifna röster fick d. 22 Sept. 1889 B. nära
8,000, således majoritet. Men hans val förklarades
på grund af domen öfver honom ogiltigt, medan
mot den s. d. i Morbihan valde Dillon ej gjordes
någon invändning. Flertalet af de kandidater, som
öfverallt inom Frankrike framställdes för valmännen
såsom anhängare af B:s politik, gick emellertid
ej igenom, hvaraf följde att representanterna för
den boulangistiska rörelrelsen (le boulangisme, la
boulange) inom deputeradekammaren blefvo en vanmäktig,
om ock larmande minoritet. Ett senare försök att få
in 24 »boulangister» i Paris’ municipalråd slog så
ut, att endast 2 blefvo valda. På hösten 1890 kommo
i dagen upplysningar, genom hvilka det
på upphällningen stadda »nationalpartiet» och dess
chef gingo alldeles ohjelpligt under. Tidningen
»Figaro» innehöll en af deputeraden Mermeix
(förut ifrig boulangist) författad artikelserie,
»Les coulisses du boulangisme», som, kompletterad
med tidningen »Paris’» »Les papiers secrets
du boulangisme», visade huru de mot republiken
fientliga partiernas chefer (t. ex. de orléanska
och bonaparteska familjernas hufvudmän) stått
i förbindelser med B., hvarifrån de ofantliga
summor flutit, som nyttjades vid agitationen, och
huru de användts. Emellertid återvände B. till
Bruxelles, följd i landsflykten af en frånskild
hustru, Marguerite de Bonnemains, f. Rouzet. Hennes
frånfälle vållade B. den bittraste sorg, och
d. 30 Sept. 1891 dödade han sig på hennes graf med
ett revolverskott, ett motiv och en gerning, som
ytterligare bidrogo att visa B:s obetydlighet. Så
slutade ledaren af det »boulangistiska äfventyret»,
den största fara, som hotat den tredje republikens
bestånd.
Boulangism [boulangṡji’sm], Le, och boulangiste. Se
Boulange. Suppl.
Boulder [båldör], stad i nord-amerikanska staten
Colorado, vid Union-Pacifik-banan och östra foten af
Rocky Mountains. 3,330 innev. (1890). Statsuniversitet
(grundl. 1860). Nära staden ligga
Caribousilfver-grufvorna och Goldhill-guldgrufvorna.
Boulderclay [baldörkle], Eng., kross-stenslera,
Se Jökel-lera.
Boulenger [boulangṡjē], George Albert, belgisk
zoolog, född i Bruxelles d. 19 Okt. 1858, sedan
1882 anställd som assistent vid British Museums
zoologiska afdelning, har riktat den beskrifvande
zoologien med ett ofantligt stort antal uppsatser
om de lägre ryggradsdjuren. Särskildt förtjena
nämnas Catalogue of lizards (3 vol., 1885–87),
Cat. of Chelonians (1889), Batrachia caudata och
B. ecaudata in the British Museum. Han anses vara
en af de bästa kännare af amfibie- och reptiliearter.
L–e.
*Bouliac är ett bourgogne-vin.
*Boullée, A. A., dog 1870 i Passy.
Boulliau [bouliå], latiniseradt Bullialdusu,
Ismael, fransk astronom, född 1605, död i Paris 1694, är
bekant för att bland de förste hafva observerat den
variabla stjernan Mira Ceti, hvars, medelperiod han
äfven bestämde, till 333 dagar. Dessa undersökningar
offentliggjorde han i skriften Ism. Bullialdi ad
astronomos monita duo: primum de stella nova, quae
in collo Ceti ante aliquot annos visa est; alterum
de nebulôsa in Andromeda cinyuli parte boreâ,
ante biennium iterum ortâ (1667). B. uppträdde i
sin lärobok Astronomia Philolaica (1645) såsom en
förkämpe för den kopernikanska teorien gent emot
den keplerska. K. B.
Boulogne [boulå’nj], Jean, flandrisk bildhuggare,
känd under den italienska namnformen Giovanni Bologna
(se denne), mindre riktigt G. da Bologna.
Boulogne [-lå’nj], fransk målarefamilj. — 1. Louis
B. d. ä., stamfadern, f. i Paris 1609, d. derstädes
1674, målade fresker i Louvre och Versailles och hade
titel af »peintre du roi» samt var en af de tolf,
som 1648 grundlade konstakademien. — 2. Bon. B.,
den förres son, f. i Paris 1649, studerade i Italien,
blef 1677 medlem af akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
