Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boxholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under »Restaurationen» rycktes hans lik ur grafven
och hängdes i galge sida om sida med Cromwells
och Iretons.
Bradstreet [-strit], Anne, nord-amerikansk
författarinna, född Dudley, f. 1612 i Northampton,
England, vardt 1628 gift med juristen Simon B. och
kom med honom 1630 till Amerika, der mannen inlade
fortjenster om kolonialförvaltningen och på äldre
dagar blef guvernör i Massachusetts. Fru B. var på en
gång lärd och huslig; hon intager i nord-amerikanska
literaturen ungefär samma plats som fru Brenner i
den svenska, vardt som denna moder till många barn
och medhann likaledes att förvärfva sig vedernamnet
»den tionde sånggudinnan». Fru B:s beskrifvande och
didaktiska poem utgåfvos under en svassande titel 1650
(ny uppl. bl. a. 1867). Hon afled 1672.
*Bradwardina. Hans »De causa dei» utkom 1618.
*Bradypus bör uttalas bra’dypus. — Jfr äfven
Kragsengångare.
*Braekeleer, F., afled 1883 (ej 1839).
*Braestrup var justitie- och kultusminister
April–Nov. 1865.
1. Brag, K. J. Se Rättelser, bd 18.
1. Brag, Axel Herman Teodor, operasångare,
född d. 1 April 1860 i Kalmar, studerade vid Upsala
universitet 1879–84, sedermera sång under Stockhausen
i Frankfurt a. M. 1886 och Lamperti i Milano 1890 samt
var två år engagerad vid tyska operascener, innan
han 1891 anställdes vid k. Operan i Stockholm, der
hans första rol var Plumkett i »Martha». Bland hans
öfriga partier må nämnas såsom de mera framstående
Falstaf (»Muntra fruarna»), Baskir (»Lalla Rookh»),
Gil Perez (»Svarta dominon»), Kungen (»Sven Orädd»),
Gigoti (»Diamantkorset»), Lux (»Bybarberaren»),
Dikefilos (»Phryne»), Don Pasquale och Schahabaham
(»I Marocko»). A. L.
2. Brag, Ida, sångerska, den föregåendes hustru, född
Moritz i Vestergötland d. 18 April 1866, studerade
från 17 års ålder sång under Günther och 1887 i Paris
under Delle Sedie och S:t Yves Bax, hvarpå hon verkade
som konsertsångerska och sånglärarinna i Köpenhamn
1889–90. Sistnämnda år debuterade hon å k. Operan i
Stockholm såsom Julia och har sedan varit fäst vid
denna scen, der hon utfört Santuzza (»På Sicilien»),
Desdemona (»Otello»), Margareta (»Faust» och
»Mefistofeles»), Elsa (»Lohengrin»), Ingeborg
(»Den bergtagna»), Aida, Thalea (»Häxan»), Elisabeth
(»Tannhäuser»), Mara, Jolantha o. s. v. Sedan 1892
är hon gift med operasångaren B. A. L.
*Braga. 1. Distrikt, 2,738 qvkm., 337,178
innev. (1890). — 2. Hufvudstaden hade s. å. 23,089
innev.
Braga, Francisco Moràes de, portugisisk författare. Se
Portugisiska literaturen, sp. 64.
Braga, Joaquim Theofilo Fernando, portugisisk
literaturhistoriker, född d. 24 Febr. 1843 på ön
San Miguel (en af Azorerna), utgaf vid 16 års
ålder diktsamlingen Folhas verdes, blef juris
doktor i Coimbra 1868 och är sedan 1872 professor
i modern literatur vid Curso superior de lettras
i Lissabon. 1890 invaldes han i portugisiska
vetenskapsakademien. B. är en ovanligt
både idérik och alsterrik författare, men alltför
hastigt producerande för att hans alster skulle kunna
alltigenom vara gedigna. Vid sidan af en imponerande
mängd arbeten i bokform har han medhunnit bidrag till
en massa in- och utländska tidskrifter. Verkligt
anderika äro hans dikter: Stella Matutina (1863;
ett bibliskt epos), Visão dos tempos (1864,
ett slags verldsalltets och menniskoslägtets
epos, i V. Hugos stil), Torrentes (1868), Miragens
seculares (1884) m. fl. Mera betydande är B. dock
såsom literaturhistoriker. Hans bredt anlagda
Historia da litteratura portugueza (omkr. 20 bd,
sedan 1870) öfverträffas i användbarhet af de
mera korta handböckerna Theoria da historia da
litteratura portugueza m. fl. Med de nu lefvande
författarna sysselsätter sig hans Modernas ideias
na litt. port. (2 bd, 1892). Han utgaf till Camões’
300-års-jubileum en förtjenstfull Bibliographia
Camoniana (1880). Af ringare värde äro hans
editioner af portugisiska författare (Camões, Bocage
m. fl.) liksom ock hans »Antologia portugueza» (1876)
och »Parnaso portuguez moderno» (1877). Stor förtjenst
har B. inlagt såsom den egentlige grundläggaren af
portugisisk folklore. Redan i studentåren samlade
han sitt lands folkvisor, romanser, och sägner. Af
hithörande arbeten må nämnas »Cancioneiro popular»
(1867), »Contos tradicionales do povo portuguez»
(2 bd, 1883), »Contos populäres de Brasil» (2
bd, 1885) och O povo portuguez nos seus costumes,
crenças e tradições (2 bd 1886). I politiskt afseende
är B. radikal och en af det demokratiska partiets
chefer. På det filosofiska området har han infört
Comtes positivism i Portugal genom särskildt utgifna
skrifter och uppsatser i tidskriften »O Positivismo»
(1880–86). I samma anda har B. författat en
verldshistoria, Historia universal (2 bd, 1878–82),
som blifvit föremål för starka angrepp. Senast har
han skrifvit Coimbra-universitetets historia.
Bragafull, Fornn., bragebägaren. Se under Brage.
Braganza (rättare Bragança), distrikt i portugisiska
provinsen Tras os-Montes. 6,669 qvkm. 168,651
innev. (1878).
*Braganza (rättare Bragança), portugisisk-brasiliansk
dynasti. Genom Pedro II:s dotter Isabellas giftermål
(1864) med Gaston, grefve af Eu, prins af Orléans,
skulle huset Orléans efterträdt dynastien B. i
Brasilien, men genom den i Nov. 1889 utbrutna
revolutionen skildes Pedro II och hans ätt från
Brasiliens tron. Med Pedro II, död d. 5 Dec. 1891,
utgick den brasilianska linien af huset B. på
svärdssidan.
Braganza (rättare Bragança), hertig af, titel för
portugisiske kronprinsen.
Bragg, Braxton, nord-amerikansk general, född
1815 i Nord-Carolina, genomgick krigsskolan i
Westpoint, utmärkte sig som artilleriofficer så
under kriget mot Mejico 1847–48, att han befordrades
till öfverstelöjtnant. Vid inbördeskrigets utbrott
1861 blef han generalmajor i sydstaternas här och
förde till en början en armékår vid Mississippi, men
vardt 1862 efter Bauregard öfverbefälhafvare. Efter
nederlaget vid Perryville s. å. måste han nöja
sig med kommandot i Tennessee, blef slagen vid
Murfreesborough s. å., segrade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
