Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boxholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chickamauga 1863, men öfvervanns kort derpå vid
Chattanooga och tvangs att retirera till Georgien. Död
i Galveston, Texas, 1876.
*2. Brahe, P. 1562 fick B. största delen af Visingsö
till grefskap. Sedermera ökades grefskapet med
besittningar äfven på fasta landet (se derom
Visingsborg). B:s Oeconomia författades 1585
(ej 1581).
*3. Brahe, E. Grefskapet Visingsborg fråndömdes
B. redan 1598.
*5. Brahe, M. Grefskapet Visingsborg lenmades d. 12
Dec. 1600 (ej 1605) åt B.
*7. Brahe, P. Under ledning af en i Åbo bildad
komité för insamling af medel till ett monument öfver
B. anordnades på flere orter i Finland i Sept. 1880
minnesfester, hvarjämte en skrift »Per Brahes minne»
utgafs. B:s (af W. Runeberg modellerade) staty
aftäcktes i Åbo i Maj 1887. 1880 och 1888 utgaf
K. K. Tigerstedt »Ur Per Brahes brefvexling. Bref
från och till P. B.» Hans bref till rikskansleren
A. Oxenstierna, omfattande tiden 1633–51, utgåfvos
1890 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén.
*Brahe, dansk adlig ätt. — 6. Tyge B. föddes d.
14 Dec. (g. st.) och dog d. 14 Okt. Redan 1563
var astronomien hans vigtigaste sysselsättning,
och 1572 gjorde han sin vigtiga iakttagelse af en ny
fixstjerna i stjernbilden Kassiopea samt skref derom
1573 De nova stella. F. R. Friis författade 1871 en
större lefnadsteckning öfver B. och utgaf 1867 hans
komet-observationer samt 1876–86 hans brefvexling. —
Jfr Parsberg 1. och Tychobrahe-dagar. — 7. Sofie
B. föddes 1556 och dog 1643. E. Ebg.
*Brahestad hade 3,275 innev. 1892. Antalet af
stadens fartyg öfver 19 registertons drägtighet
var 1894 12, om 4,658 reg.-t., af hvilka intet
ångfartyg. I utländsk sjöfart ankommo 1893 17
segelfartyg (3,151 reg.-t.) och 42 ångfartyg
(15,383 reg.-t.) samt afgingo 15 segelfartyg (3,003
reg.-t.) och 42 ångfartyg (15,383 reg.-t.). —
Tulluppbörden utgjorde 1892–94 resp. 105,736,
88,728 och 92,095 finska mark. Den industriella
produktionens bruttovärde uppskattades 1893 till
716,000 mark. Innevånarnas inkomster taxerades 1890
till 1,454,200 mark, hvaraf 87,000 mark upptogos för
hus och tomt, 429,000 för näring och rörelse samt
938,200 för löneförmåner, pensioner o. dyl. — Stadens
utgifter belöpte sig 1890–92 till resp. 59,771,
65,375 och 63,353 mark samt stadens skuld till 1,000
mark. Stadens fasta och lösa egendom uppskattades
samtidigt till omkr. 420,000 mark. — Stadens jord
omfattade 1890 1,883 har, deraf 60 har upptogos af
stadsplanen jämte trädgårdar och promenader. 1882
öppnades i B. ett handelsinstitut, till hvars
upprättande handlanden i staden Johan Fellman
anslagit nödiga medel. Dessutom finnas i staden en
finsk af staten bekostad treklassig elementarskola
och en svensk privat lägre samskola. A. G. F.
Brahm, Otto, tysk skriftställare, f. 1856 i Hamburg,
blef filos. doktor i Jena 1879 och bosatte sig
derefter som kritiker i Berlin, hvarest han 1889 med
några liktänkande bildade den privata teatern Freie
bühne, som under hans ledning fortgick till 1892
och efter mönstret af Théâtre libre i Paris uppförde
sådana dramer, som genom
sin beskaffenhet hade svårt att vinna inträde
vid vanliga skådebanor, m. a. o. den moderna
naturalismens och problemdiktningens alster, deribland
dramer af Ibsen, Björnson, Strindberg, Tolstoj,
Hauptmann, Fitger och Goncourt. B. har författat
bl. a. monografierna Gottfried Keller (1883), Heinrich
von Kleist (prisbelönt, 1884; 3:dje uppl. 1892),
Heinrich Ibsen (1887) och Schiller (2 bd, 1888–92).
Brahma lifselexir, B. taffelbitter äro s. k. »hemliga
läkemedel» (se d. o.) af synnerligen vådlig art.
Brahmana (»det som har afseende på brahman»),
på sanskrit författade prosaafhandlingar rörande
fornindernas kult. Se vidare Indiens språk och
literatur, sp. 551–552.
Brahmanaspati. Se Mytologi, sp. 653.
Brahmaputrahöns. Se Husfogelskötsel.
*Brahms, J., har sedan 1862 mestadels varit
bosatt i Wien, der han 1871–74 ledde konserterna i
Gesellschaft der musikfreunde. Han är hedersdoktor vid
universiteten i Breslau och Cambridge, hedersborgare
i sin födelsestad och medlem af konstakademien
i Berlin samt valdes 1896 till verklig ledamot af
Franska institutet. Hans kompositioner stiga nu till
långt öfver 100 opustal, deribland 4 symfonier,
2 uvertyrer och en stor mängd kammarmusikverk
för stråkar, piano, klarinett etc. Hans senaste
större körverk äro Nänie och Gesang der parzen.
A. L.
Braid [brēd], James, engelsk läkare,
f. 1795,. d. 1860, var grundläggare af den
vetenskapliga förklaringen af hypnotismen (se
d. o.) l., såsom den en tid kallades, braidismen.
Braij, holländska målare. Se Bray.
*Braila, stad i Rumanien. 46,715 innev. (1891). Det
var till 1883 frihamn.
Braille [braj], Louis, fransk lärare för blinda,
f. 1806, miste vid tre års ålder sin syn, fick sin
uppfostran vid Paris’ blindinstitut och vardt lärare
der 1828. Året derpå offentliggjorde han i Procédé
pour écrire etc. à l’usage des aveugles den nu
vanligast brukade, af blindlärarekongressen i Berlin
1879 framför alla andra rekommenderade skriften för
blinda (se derom Relieftryck). B.. dog 1852.
Braine-le-Comte [brän-lö-kån’gt],
Flam. ’sGraven-Brakel, stad i belg. prov. Hainaut,
vid flere jernvägslinier. 8,790
innev. (1890). Stenbrott. Smörhandel.
Braintree [brēntri]. 1. Stad i eng. grefskapet. Essex,
55 km. n. ö. om London. 5,303 innev. (1891). Siden-
och bomullsmanufakturer. — 2. Stad i
nord-amerikanska staten Massachusetts, 16 km. s. ö. om
Boston. Omkr. 5,000 innev. Mångsidig industri
Braith, Anton, tysk djurmålare, f. 1836 i Biberach
(Würtemberg), utbildad vid konstakademien i München
och fortfarande bosatt derstädes, hör till de
bäste tyska framställare af nötboskap både i lugna
och i oroliga situationer. Bland hans mestadels
stora taflor må nämnas En oxdrift (konsthallen i
Hamburg) och Kalfvar på en ängssluttning (i Berlins
nationalgalleri).
Brake (bråke), bot., annat namn på brakveden,
Rhamnus frangula, hvars frukt benämnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
