- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
1077-1078

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brake ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullmägtige för underhandling med Frankrike om en
handelstraktat och var 1891–92 minister för allmänna
arbeten i Rudinis första kabinett. I Mars 1896
inträdde han som finansminister i dennes andra
kabinett. B. har på franska författat Le crédit et
la banque internationale
(1867).

Brancaccio [-ka’ttjå], Carlo, italiensk målare,
f. 1861 i Neapel, målar italienska gatubilder,
sjöstycken och landskap, som äro mycket eftersökta
för sin verklighetstrohet samt frihet från
öfverdrift i kolorit och effekter.

Brancaleone degli Andaló [delji], maktinnehafvare
i Rom på 1250-talet. Se Rom, sp. 1329.

Branchiae, Lat. (af Grek. branchia, gälar). Se
Gälar.

Branchiderna. Se Branchos.

Branchiopoda (af Grek. branchia, gälar, och pus,
genit. podos, fot), zool. Se Bladfotingar.

Branchiostoma (af Grek. branchia, gälar,
och stoma, mun), zool. B. lanceolatum. Se
Lansettfisken.

Branco, Camillo Castello. Se Castello-Branco. Suppl.

Brand, Sir Johannes Henricus, president i
Oranjeflods-republiken, föddes i Kapstaden 1823,
studerade i England och var sedan 1849 advokat i
sin födelsestad, då han 1863 valdes till president,
ett val, som förnyades fem gånger, sista gången,
1884, för fem år. B. dog i Kapstaden 1888. Såsom
regeringschef ådagalade B. stor klokhet och takt i de
ofta svåra förvecklingar, som under hans tid uppstodo
i Syd-Afrika.

Brandaborg. Se Telgehus.

Brandböld. Se Anthrax.

Brandchef, befälhafvare för en brandkår (se
Eldsläckning).

*Brandel, Henrik Gottfrid, utnämndes 1766 till konsul
(ej generalkonsul) i Alger och lemnade staden 1791, då
dejen utfärdade krigsförklaring emot Sverige. 1791–93
var B. bosatt i Livorno. Se vidare Myriad.

*Brandelius, B. J. G., befordrades 1878 till kapten,
tog afsked 1884 och dog i Sköfde d. 24 Nov. s. å.

*Brandenburg, provins, 39,836 qvkm., 2,541,783
innev. (1890), af hvilka 95,6 proc. evangeliska, 3,5
proc. katoliker, 13,775 judar o. s. v. Venderna
i prov. anses nu uppgå till 52,000. Inom
prov. (således oberäknadt Berlin) finnas nu 24
gymnasier, 3 progymnasier, 9 realgymnasier, 12
realprogymnasier, 1 realskola, 2 högre borgareskolor,
10 skollärareseminarier, 1 landtbruksskola, 1 högre
skogsskola o. s. v. Regeringsområdet Potsdam har 18,
Frankfurt 20 kretsar. Oberpresidiets säte är Potsdam,
provinsiallandtdagen sammanträder i Berlin. Provinsen
har en oberlandesgericht (kammergericht) i Berlin,
9 landgerichte och 102 amtsgerichte. Till tyska
riksdagen sänder B. 20, till preussiska andra kammaren
36 representanter. (Icke med Valdemar år 1319, såsom
det uppgifves å sp. 1039, utan med dennes kusin
Henrik år 1320 utslocknade askaniska huset i B.)

*Brandenburg, stadskrets i regeringsområdet Potsdam,
hade 42,689 innev. 1895, oberäknadt Dom-B. l. Burg-B.,
på en ö i Havel (med 819 innev.), som bildar en
särskild kommun i kretsen Westhavelland.

Brandenstein, Christoph Carl von, grefve, betydande
finansman och diplomat i svensk tjenst under 30-åriga
kriget, tjenade först kejsaren, af hvilken han
utnämndes till riksgrefve, var sedermera kursachsiskt
geheimeråd och intog en inflytelserik ställning,
men efter Gustaf Adolfs lysande framgångar i Tyskland
underhandlade han redan 1631 i hemlighet om inträde
i svensk tjenst samt erbjöd sig att värfva 4 à 5 nya
regementen för Gustaf Adolfs räkning. I Juli 1632
lyckades han äntligen af kurfursten utverka sitt
afeked, hvarefter han skyndade att inställa sig hos
konungen. Denne gaf honom i Okt. s. å. finansiella
uppdrag af mycket omfattande natur. Det gällde
anskaffandet af stora penningesummor, och sannolikt,
var det i samband med detta uppdrag, som konungen d. 7
Okt. 1632 utnämnde honom till sin »storskattmästare i
Tyskland», hvarvid han i donation erhöll grefskapet
Querfurth. Fullmakten på nämnda ämbete utfärdades
emellertid först d. 3 Nov. 1632, då B. äfven utnämndes
till svenskt »geheimeråd».

Inrättandet af storskattmästareämbetet skedde
icke för att blott skapa en tom värdighet,
utan det var afsedt att blifva en led i den nya
förvaltningsorganisation, som Gustaf Adolf ärnade
införa i de eröfrade landen. Uti fullmakten gafs åt
B. »full direktion och expedition af alla kammar- och
penningesaker, benådningar, kontributioner, tullar,
räntor och inkomster, af hvad namn de vara må, eller
hvarifrån de härröra, i alla K. M:ts genom Guds nådiga
förlänande jure belli i Tyskland förvärfvade land
eller som K. M:t komme att förvärfva». Denna fullmakt
förnyades efter konungens död af Axel Oxenstierna,
och dess innehåll inrycktes bl. a. i den instruktion,
som denne d. 6 April 1633 gaf åt kammarpresidenten
m. fl. i Mainz. I sistnämnda handling föreskrefs,
att alla kammartjenstemän, från presidenten ned till
ränte- och kammarskrifvarna, skulle subordinera
under storskattmästaren, som egde att upptaga alla
underordnades klagomål mot öfverordnade. Alla
vigtiga saker skulle till honom inberättas, hans
resolution skulle inhemtas rörande försäljningar
af gods, och inga större summor finge utan hans
hörande utanordnas o. s. v. Hvad här stadgas om
»kammaren» i Mainz gällde helt visst ock om öfriga
dylika svenska förvaltningsmyndigheter, t. ex. i
Magdeburg och Halberstadt o. s. v. B:s ställning synes
m. e. o. hafva varit afsedd att blifva en verklig
finansministers i de af Sverige och de evangeliske
ockuperade landen.

Såsom belöning för de i sanning storartade
förpligtelser att bereda penningetillgångar för
arméernas behof, som B. då iklädde sig, erhöll han
redan af Gustaf Adolf muntlig och skriftlig försäkran
att erhålla furstlig titel med deremot svarande
landområde för sig och sina efterkommande. Den
18 Jan. 1633 utfärdade Oxenstierna också formligt
förläningsbref på staden och biskopsdömet Konstanz
jämte abbotsdömet Reichenau att såsom ärftligt
furstendöme egas och besittas af B. och hans
efterkommande. Samma dag afslöt rikskansleren med
B. en serie kontrakt, genom hvilka denne sistnämnde
tillförsäkrades en hel del af de genom svenska vapnen
eröfrade stift och land,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free