Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brake ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven flere gånger på resor i utlandet för detta
ändamål. Hans anseende som kritiker når långt utöfver
Danmarks gränser och är måhända t. o. m. större i
utlandet än i hans eget fädernesland. Icke få af hans
arbeten äro öfversatta på svenska, tyska och engelska.
2. Brandes, Carl Edvard Cohen, dansk författare
och politiker, den föregåendes broder, född i
Köpenhamn d. 21 Okt. 1847, blef student 1865 och
egnade sig först åt studiet af indisk filologi,
tog 1872 »magisterkonferensen» och 1879 filos.
doktorsgraden samt öfversatte två gamla indiska
skådespel, »Lervognen» (1870) och »Kongen og
danserinden» (1874). Vid sidan deraf skref han
från 1871 med smak och insigt teaterkritiker och
framlade frukterna af sina studier i denna riktning
i två större arbeten, Dansk skuespilkunst (1880)
och Fremmed skuespilkunst (1881). Från 1880 har han
författat ett antal skådespel, bl. a. Lægemidler
(1880; »Läkemedel», 1881), Et besög (1882; »Ett
besök», 1884), Et brud (1885; »En brytning»,
1887), Under loven (1891), Asgerd och Muhammed
(1895), samt dessutom en realistisk nutidsroman En
politiker {1889). Efter att hafva arbetat på en
sammanslutning mellan den literära och den politiska
venstern, invaldes B. 1880 för Langelands valkrets
i folketinget och hade der säte till 1894, då han
missmodig drog sig tillbaka. Han redigerade 1874–77,
tillsammans med sin broder Georg, tidskriften »Det
nittende århundrede», deltog 1881–83 jämte K. Berg
och V. Hörup i utgifvandet af »Morgenbladet» och var
1884–95 medredaktör af »Politiken». Derefter bosatte
han sig tills vidare i Kristiania. 1 och 2 E. Ebg.
Brandfeber. Se Septikemi.
*Brandförsäkringsverk. Senaste
förändringen i reglementet för Stockholms
stads brandförsäkringskontor är af d. 20 Juli
1888. Styrelsen utgöres af »herrar ett hundrade män»
(25 af ridderskapet och adeln, 25 ståndspersoner,
25 af det handlande borgerskapet och 25 af de
s. k. ämbetena), hvilka bl. a. utse en direktion af
8 ledamöter (2 af hvarje klass). Ansvarighetssumma
vid 1894 års slut 359,475,938kr. — Allmänna
brandförsäkringsverket för byggnader å
landet. Se Suppl., sp. 176. — Städernas allmänna
brandstodsbolags nu gällande reglemente är af d. 29
Okt. 1886, med ändring d. 21 Nov. 1890. Styrelsen
består af en jourhafvande direktör och 3 andra
ledamöter. Ansvarighetssumma vid 1894 års slut
265,189,988 kr. — Städernas bolag till försäkring af
lösegendom har reglemente af d. 29 April 1892, med
ändring d. 1 Okt. 1894. Styrelsen, som har sitt säte
i Jönköping, består af 5 ledamöter. Ansvarighetssumma
d. 1 Okt. 1894 62,097,670 kr. — Stockholms stads
brandstodsbolag till försäkring af lösegendom har
reglemente af d. 16 (ej 15) Juni 1875, med ändring
genom k. res. d. 4 Juni 1886. Ansvarighetssumma
vid 1894 års slut 95,385,950 kr. — Skånska
brandförsäkringsinrättningens ansvarighetssumma vid
1894års slut utgjorde 113,122,739 kr. och Skånska
städernas brandstodsförenings till försäkring af
lösegendom 41,713,075 kr. Utom ofvannämnda ömsesidiga
brandstodsbolag må nämnas
Jernvägsassurans-föreningen, stiftad 1885 (ansvarighetssumma
vid 1894 års slut 39,672,600 kr.), Mellersta
Sveriges varuförsäkringsbolag, st. 1888
(ansv.-summa d. 14 Mars 1895 17,520,740 kr.),
Tor, st. 1888 (ansv.-summa 26,027,308 kr. 1894),
Sveriges allmänna varuförsäkringsbolag, st. 1893
(ansv.-summa 1,234,700 kr. 1894) och Sundsvalls
brandstodsbolag, st. 1893 (ansv.-summa 1,357,415
kr. 1894), hvars verksamhet omfattar Sundsvalls stad
med omnejd. (Ömsesidighetsbolaget Svenska brand,
som började sin verksamhet 1890, nödgades 1893
upphöra.) Brandförsäkringsaktiebolag med reglementen
fastställda af K. M:t äro, utom de i hufvudartikeln
nämnda, Skandia (försäkringssumma 978,847,711 kr. vid
1894 års slut), Svea (försäkringssumma 1,272,599,092
kr. 1894) och Sverige (som upphörde 1889), Skåne,
i Malmö, stiftadt 1884 (försäkringssumma 343,294,037
kr. vid 1894 års slut), Fenix, i Stockholm, st. 1889
såsom ett slags fortsättning af bolaget »Sverige»
(försäkr.-summa 260,120,414 kr. 1894) och Norrland,
i Sundsvall, st. 1890 (forsäkr.-summa 161,052,974
kr. 1894). Derjämte arbetade 1894 i Sverige 1
danskt, 2 tyska, 1 schweiziskt och 12 engelska
brandförsäkringsbolag, hvilka med undantag af de
tyska äro medlemmar af de svenska aktiebolagens
tariff-förening och vid nämnda års slut hade en
sammanlagd brandförsäkringssumma af 272,099,055 kr.
De ofvannämnda 12 ömsesidighetsbolagen och de 20 in-
och utländska aktiebolagen samt de till ett antal
af omkr. 360 uppgående ömsesidiga anstalterna af
mera lokal art (län, härad, socken) hade vid 1894
års slut en sammanlagd ansvarighetssumma af mer än
5 1/2 milliarder kr., till hvilket belopp således all
inom riket brandförsäkrad egendom belöper sig. Jfr
J. May: »Meddelanden angående försäkringsväsendet i
Sverige» (5 häften, omfattande åren 1890–94).
Finland. Senast stadfästa reglementet för
Städernas allmänna brandstodsbolag är af d. 27
Okt. 1885. Det i hufvudsak gällande reglementet
för Finska brandstodsbolaget för landet är af d. 12
Dec. 1882. Städernas i Finland brandstodsbolags
för lösegendom stadgar äro af d. 22 Mars 1881, med
enskilda förändringar af senare tid. Utländska bolag
få endast efter af regeringen utverkadt tillstånd
numera bedrifva försäkringsrörelse i landet.
Brandgafvel. Se Brandmur. Suppl.
Brandgula liljan, bot. Se Lilium.
Brandkorn, bot., af mjöldrygesvampen angripet
sädeskorn (se Claviceps och Mjöldryga).
Brandkran. Se Brandpost. Suppl.
Brandkula, krigsv., kallades en kastkropp, som
af artilleriet fordom användes för antändning af
byggnader, broar m. m. Den bestod af en karkas af
starka jernbyglar, fastnitade vid en stark bottenplåt;
denna stomme öfverdrogs med buldan, fylldes derefter
med en brandsats, bestående af harts, salpeter,
svafvel och mjölkrut, och doppades slutligen i smält
beck. I de större brandkulorna inlades äfven flere
hvarf 3℔:ga handgranater. Brandkulorna kastades ur
mörsare eller haubitser, men gingo mycket osäkert
och kunde naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
