Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasiliens förenta stater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse för den botaniska morfologiens
utveckling. Det på grundvalen af Bartlings arbeten
utarbetade naturliga system, som af honom uppställdes
öfver växtrikets naturliga familjer, är med de
ändringar och förbättringar det särskildt genom
Eichler (se denne. Suppl.) och i senare tider genom
Engler undergått, det i nästan alla botaniska arbeten
och läroböcker nu använda. G. A.
*Braun, A. E., dog 1856 (ej 1850).
Braun, Karl, tysk politiker och skriftställare, född i
Nassau 1822, var till yrket advokat, tillhörde 1848–66
Nassaus Andra kammare, 1858–63 såsom president, och
1867–87 nordtyska riksdagen och tyska riksdagen, der
han en tid var en af ledarna af det nationalliberala
partiet, men 1880 slöt sig till det secessionistiska
och 1884 till det tyskfrisinnade partiet. B. var ifrig
frihandlare, deltog i stiftandet af nationalekonomiska
kongressen och var sedan 1859 dess president. Död
i Freiburg im Breisgau 1893. Bland hans många
arbeten må nämnas det förnämsta, Bilder aus der
deutschen kleinstaaterei (5 bd; 3:dje uppl. 1881)
och Die Wisbyfahrt (1882). Sedan 1888 utgaf han
»Vierteljahrsschrift für volkswirthschaft».
Braun, Karl, ritter von Fernwald, österrikisk läkare,
f. i Zistersdorf vid Wien 1822, blef med. doktor i
Wien 1847, professor i barnförlossningskonst i Trient
1853 och professor i samma ämne i Wien 1856. Han
upphöjdes 1872 i adligt stånd och afled 1891. Utom en
mängd afhandlingar i tidskrifter skref B. Klinik der
geburtshülfe und gynäkologie (1855; tillsammans med
Chiari och Spaeth), Lehrbuch der geburtshülfe (1857)
och Lehrbuch der gynäkologie (2:dra uppl. 1881).
R. T–dt.
Braun, Ludwig, tysk historiemålare, f. 1836 i Hall,
Würtemberg, studerade sin konst i München samt
för Horace Vernet i Paris, målade derefter goda
aqvareller med ämnen från tysk-danska kriget 1864,
sedermera flere scener från tyska kriget 1866 och
tysk-franska kriget 1870–71 samt idkade en längre
tid panorama-målning med effektfulla ämnen från
sistnämnda krig. På senare tiden har han å nyo
egnat sig åt tafvelmålning i den stora stilen, med
sin Gustaf Adolfs bön före slaget vid Lützen (1892;
utställd äfven i Stockholm). B:s arbeten utmärkas af
liffull uppfattning, betydande företräden i teckning
och färg samt omsorgsfullt utförande.
Braun, Max, tysk zoolog, f. i Schlesien 1850,
blef 1878 docent vid Würzburgs universitet, 1880
prosektor och 1883 professor i Dorpat samt professor
1886 i Rostock och 1890 i Königsberg. Utom tidigare
vigtiga bidrag till foglarnas utvecklingshistoria
har B. utgifvit många större och mindre arbeten
rörande maskarna, särskildt inelfsmaskarnas
morfologi. Bl. a. har han lemnat värdefulla bidrag
till den hos oss allmänna breda binnikemaskens
(Bothriocephalns) lefnadshistoria. Han bearbetar
i Bronns »Klassen und ordnungen des thierreichs»
afdelningen Maskar (Vermes). L–e.
Braun, Karl Ferdinand, tysk fysiker, född 1850 i
Fulda, blef e. o. professor i fysik vid Marburgs
universitet 1877 och vid Strassburgs 1880 samt
utnämndes till ord. professor 1883 vid poiyteknikum
i Karlsruhe, 1885 vid universitetet i Tübingen samt
1895 vid universitetet i Strassburg.
B. är en mycket flitig författare af vetenskapliga
afhandlingar, fallande hufvudsakligen inom
värmeteoriens och elektricitetslärans områden. Hans
vigtigaste arbeten beröra deformationsströmmar,
termoelektricitet hos smälta metaller,
svafvelmetallers afvikelse från Ohms lag,
elektriska motståndet hos smälta salter och
hos lågor, gasers afvikelse från Daltons lag,
löslighetens beroende på trycket och teorien för
elastisk efterverkan. Den största betydelsen ega B:s
arbeten om värmeutveckling i galvaniska element;
han har i dem påvisat, att kemisk energi ej kan
fullständigt omsättas till elektrisk energi.
S. A–s
*Braunau. 7,052 innev. (1890). —
2. Stad i Öfre Österrike, på högra stranden af
Inn. 3,625 innev. (1890). Klockgjuteri. Sågverk. I
B. sköts d. 26 Aug. 1806 på Napoleons befallning
Nürnbergsbokhandlaren J. Ph. Palm (se d. o.),
hvars staty aftäcktes derst. 1866.
Braunbleierz, T., miner. Se Pyromorfit.
Braune, Wilhelm, germanist, universitetslärare, född
1850, studerade vid universitetet i Leipzig 1869–73,
blef 1874 privatdocent och 1877 e. o. professor
derstädes, 1880 ord. professor i Giessen och 1888 i
Heidelberg, der han fortfarande verkar. B. uppsatte
och utgaf 1873–91 tillsammans med H. Paul den berömda
germanistiska tidskriften »Beiträge zur geschichte
der deutschen sprache und litteratur» (sedan 1891,
fr. o. m. bd 16 utg. af E. Sievers) samt utgifver
sedan 1876 »Neudrucke deutscher litteraturwerke
des 16. u. 17. jahrhunderts» (hittills 138 nummer)
och sedan 1880 »Sammlung von grammatiken germanischer
dialekte». Förutom artiklar af germanistiskt innehåll
i åtskilliga germanistiska tidskrifter, de flesta i
den ofvannämnda af B. (och Paul) utgifna »Beiträge»
(t. ex. Zur kenntniss des fränkischen und zur
hochdeutschen lautverschiebung, bd I, och Über die
quantität der althochdeutschen endsilben, bd II),
har B. offentliggjort Althochdeutsches lesebuch
(1875; 3:dje uppl. 1888), Atthochdeutsche
grammatik (1886: 2:dra uppl. 1891), Gotische
grammatik (1880; 4:de uppl. 1895), de båda
sistnämnda i den ofvannämnda »Sammlung». B:s
läroböcker stå på höjden af den germanistiska
språkvetenskapen och användas derför särskildt för
de vetenskapliga universitetsstudierna. — Äfven med
studiet af fornpreussiskan har B. sysselsatt sig.
K. P. J.
Braunerhjelm, Beata Fredrika Augusta, författarinna,
född d. 2 Nuv. 1839 på Lundås i Edebo socken i
Roslagen, undervisades hufvudsakligen i främmande
språk (äfven latin) i hemmet och läste i flygande
fart vittra och naturvetenskapliga arbeten på de
korta fristunder, som trägna hushållssysslor lemnade
henne, i det att hon bl. a. så godt som ensam skötte
ett på godset inrättadt mejeri från sitt femtonde
till sitt tjugutredje år, då bruten helsa lade
hinder derför. I slutet af 1860-talet skref fröken
B. komedien Kusinerna, som uppfördes på Dramatiska
teatern, och 1873 femaktsskådespelet Blodshämnden,
som antogs till spelning å k. teatern, men aldrig blef
uppfördt; det utgafs i tryck 1879. Skådespelet Kåre
(liksom det föregående fornnordiskt till ämnet) erhöll
1878 en uppmuntrande mention och 1879 hedersomnämnande
af Svenska akademien samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
