Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brazzaville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptäcktsresor i samma trakter. Han upprättade derunder
stationen Franceville, nådde d. 8 Sept. 1880 Kongo
och anlade der Brazzaville, som skulle blifva
utgångspunkt för den franska ångbåtsfarten på
Kongo, samt tog denna del af floden i besittning för
Frankrikes räkning. Han gjorde nu flere mindre resor
i denna nejd samt återvände till Frankrike på våren
1882. Der godkändes af nationalförsamlingen hans
fördrag med negerfurstarna, och han fick 1,275,000
francs till nya resor och anläggning af nya stationer,
hvarjämte han utnämndes till regeringskommissarie
i Vest-Eqvatorial-Afrika. Sedan han återvändt till
detta land, företog han sig att under rastlöst arbete
grunda ett tjugotal nya stationer, utvidga kolonien,
anlägga vägar, ordna ångbåtsfarten på Alima och
Ogowe samt genomforska och kartlägga det Franska Kongo,
till hvars generalkommissarie han 1886 utnämndes och
som har honom att tacka för sin nuvarande betydelse.
B. är en af de mest betydande vägbrytarna för
europeisk civilisation i Afrika. J. Fr. N.
Brazzaville [-vill], station i Franska Kongo, på högra
(norra) stranden af den af floden Kongo bildade
Stanley Pool, midt emot stationen Kinschassa i
Kongostaten, har katolsk missionsstation, 2 europeiska
faktorier och skall med de närmast kringliggande
orterna hafva 5,000 innev. Landsträckan mellan de
i Stanley Pool utmynnande floderna Djue och Impila
förvärfvade Savorgnan de Brazza 1880 af höfdingen
Makoko, och stationen anlades s. å.
Brdywald, en omkr. 70 km. lång skogbevuxen höjdkedja
i mellersta Böhmen. Den hör till den sibiriska
formationen (qvarts och skiffer) och sträcker sig
från Rokitzan till Königsaal mellan Moldau och dess
biflod Beraun. Högsta punkten är Tockberg, 853 m.
Break [brēk]. Eng., öppen, fyrhjulig vagn med hög
kuskbock och bänkar längs efter sidorna eller på
tvären (uppstigningen sker bakifrån eller från sidan);
skolvagn för hästars inkörning.
*Bréal, Michel Jules Alfred, blef 1876 ledamot af
Institutet och var 1879–88 generalinspektör öfver
den högre undervisningen.
Breccia-artad struktur [brä’ttja-]. Se Malm, sp. 715.
*Bréche de Roland, Rolandsbreschen, ett på
2,804 m. höjd beläget bergpass i Central-Pyrenéerna,
40 m. bredt, 1,1 km. långt och omgifvet af höga
klippväggar, leder från Gavarniedalen i Frankrike
v. om Mont Perdu till Spanien.
Brechin [brä’ckin], stad i skotska grefskapet
Forfar, vid Esk, v. om Montrose. 8,955
innev. (1891). Anglikansk biskop. Katedral (från
12:te årh.). Linnefabriker, brännerier, pappersbruk,
stenbrott.
*Breckenridge, J.; afled 1875.
*Brecknock. 1. Grefskapet hade 57,031 innev, (såsom
förvaltningsområde 51,310) 1891. Endast 11,4 proc. äro
åkerjord, men 33 proc. gräsbevuxen mark, hvarför
boskapsskötsel är af större vigt än jordbruket. —
2. Hufvudstaden hade s. å, 5,794 innev.
*Bred, socken. 2,856 har. 756 innev. (1894).
*Breda, 24,397 innev. (1893), har numera upphört att
vara fästning. Krigsakademi. — Den 25 Mars 1566
undertecknades der af nio adelsmän
den af Filips van Marnix uppsatta förbindelsen att
med all makt hindra inqvisitionens och en ny lags
införande, den s. k. kompromissen, hvilken blef
utgångspunkten för nederländarnas frihetskamp mot
Spanien. I B. slöt England d. 31 Juli (n. st.) 1667
fred med Holland samt dess allierade Frankrike
och Danmark. Åt Holland, med hvilket äfven ingicks
förbund, återgaf England Surinam och gjorde några
eftergifter med afseende på navigationsakten, men
behöll det i kriget tagna Nya Nederland (nuv. New
York och New Jersey). Konungen af Danmark gjorde utan
framgång försök att för Norges räkning återvinna Orkn-
och Shetlands-öarna. Frederna slötos under svensk
medling; medlare voro hofrådet P. J. Coyet (som dog
d. 11 Juni 1667, före fredernas undertecknande),
riksrådet frih. Göran Fleming och fältmarskalken
grefve Chr. D. von Dohna.
*3. Breda, K. F. von. Han täflade verkligen 1786 med
Åkerström, Ahlberg ooch Metzger om stora priset, men
detta tillföll Åkerström. Ahlberg och Metzger fingo
akademiens mindre guldmedalj. B. fick intet, hvilket
akademien fann rättvist, emedan »v. Breda längesedan
tillförene erhållit en dylik guldmedalj». (Jfr
L. Looström: »Den svenska konstakademien»,
sid. 257–259.)
— Svenska akademien lät 1895 slå en minnesmedalj
öfver B., och i sammanhang dermed skref F. Sander
öfver honom en lefnadsteckning.
Bredael [-dāl], van, flamsk målarefamilj. 1. Peter
v. B., den äldste af familjen, född i Antwerpen
1629, död derstädes 1719, var 1640–44 lärjunge af
David Ryckaertz (III), reste sedermera i Italien och
Spanien och målade sydländska landskap med figurer
och djur samt arbetade åtminstone från och med 1648
i Antwerpen, der han blef mästare i Lukasgillet. Af
taflor med hans signatur finnas två i Brügges
akademi, en i Nantes’ och en i Lille’s museum samt
två pendanter, Italienskt salutorg, i Sveriges
Nationalmuseum. — 2. Jan Peeter v. B. I, den förres
son, död 1754, hvilken faderns båda
sistnämnda taflor förr varit tillskrifna. — 3.
Joris v. B., son till B. 1, f. 1661, d. före 1706, af
hvilken veterligen inga arbeten finnas i behåll. —
4. Alexander v. B., son till B. 1, f. 1663, d. 1720,
af hvilken två signerade taflor finnas i Lille. —
5. Jan Peter v. B. II, son till B. 3, f. 1683,
d. 1735, målade bäst taflor med bönder, jägare och
soldater samt bataljtaflor, utförda 1705–20 under hans
vistelse i Österrike och nu befintliga i kejserliga
och Liechtensteinska galleriet i Wien. — 6.
Josef v. B., den förres broder, f. 1684, d. 1739,
blef ledamot af akademien i Paris och har målat
Fältlägret (i Louvre, Paris) samt By vid en flod
(i Amsterdams museum). — 7. Jan Frans
v. B., son till B. 4, f. 1686, d. 1750, var lärjunge
af sin fader, men utbildade sig ytterligare genom
att kopiera Jan Brueghels och Ph. Wouwermans
verk. B. målade i den senares stil Uppbrott
till jagt och Framför hofsmedjan (bägge i Dresden).
C. R. N.
2. Bredal, Niels Anders, dansk målare,
född d. 22 Juni 1841 i Köpenhamn, son af
tonsättaren I. F. Bredal (se denne), blef 1860
elev vid konstakademien och utbildade sig till
landskapsmålare, medan han dock föredrog motiv, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
