Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brazzaville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket han 1895 utgaf en större, tillsammans med Hofstede
de Groot utarbetad, på franska affattad katalog,
liksom hans föregående arbeten innehållande en
mängd nya uppgifter af betydande konsthistoriskt
värde. Rik och oberoende, har han sjelf bildat en
dyrbar tafvelsamling, som innehåller bl. a. fem
äkta Rembrandt. Han är den störste kännare af
holländsk konst, som någonsin funnits, och har
riktat den holländska konsthistorien med snart sagdt
oräkneliga upptäckter af förut okända mästarenamn
och värdefulla konstnärsbiografiska lefnadsdata.
O. G–g.
Brednäsiga apor, Platyrrhini, zool. Under denna
benämning sammanfattas ofta alla Nya verldens apor,
enär hos dem näsborrarna äro vidt åtskilda genom
en mycket bred mellanvägg, till skillnad från
Gamla verldens apor. Dock är att märka, att äfven
bland de senare finnes ett slägte (Colobus), som
i detta afseende öfverensstämmer med Nya verldens
apformer. Andra organisationsförhållanden kunna
dock rättfärdiga en sådan tudelning af ordningen
Primates. Af de två familjer, i hvilka man delat de
brednäsiga aporna, nämligen Hapalidae och Cebidae,
är det oftast endast de senare, som erhållit namnet
Platyrrhini, ehuru Hapalidae hafva lika vidt åtskilda
näsborrar som Cebidae. L–e.
Bredow, by i preussiska reg.-omr. Stettin,
vid Oder, 3 km. nedanför Stettin, har en stor
maskinfabrik (»Vulkan») med stora skeppsvarf, der
pansarfregatter byggas (omkr. 4,000 arbetare),
samt cementfabrik (900 arbetare), socker-, takpapp-
och asfaltfabriker. Omkr. 14,000 innev.
Bredpannade oxen, zool. Se Nötkreaturet.
Bredsjö–Degerfors jernväg. Se Nora–Karlskoga
jernväg. Suppl.
Bredsund kallas det 4 km. breda inloppet från
hafvet till Aalesund i Norge, mellan Godö och
Hareidlandet. Sundet och dess förlängning vester ut,
Bredsunddybet, äro bekanta för sitt stora djup, som
vida öfverstiger hafvets såväl utanför som innanför
och uppgår till 300 m., medan djupet utanför på de
stora söndmörska fiskebankarna är mindre än 100 m.
Bredsådd, skogsh. Se Handsådd.
Bredsåning, bredsåningsmaskiner, landtbr. Se Såning.
*Bredsäter, socken. 1,765 har. 430 innev. (1894).
*Bredsätra, socken. 2,790 har. 788 innev. (1894).
Bredtorsken, zool. Se Torskslägtet.
*Bredvik, socken. 5,291 har. 1,597 innev. (1894).
Bredvikingakappe. Se Björn, isländsk viking.
Bredvingar, zool. Se Equites.
Bredvingen, zool. Se Dykareslägtet.
Bredåkra, mötesplats för Blekinge bataljon, i Bleking,
Ronneby socken, n. om staden Ronneby, vid Mellersta
Blekings jernväg.
*Breenbergh, Bartholomeus, holländsk målare, född i
Deventer 1599, död i Amsterdam före 1659, bodde sju
år i Rom (han vistades der ännu 1627) och var der
lärjunge till Paul Brii, hvarjämte han rönte starkt
inflytande af Elsheimer, men var icke lärjunge af
Poelenburg i Amsterdam, utan utvecklade sig snarare
parallelt med denne och arbetade ibland tillsammans
med honom i Amsterdam, åtminstone från 1633. I Sveriges
Nationalmuseum finnas af honom Italienskt landskap
med gamla byggnader och Italienskt landskap med ruiner
(1646). Han älskade i synnerhet att måla sådana. För
öfrigt märkas af honom Hvila pä flykten till Egypten
(i Louvre) och Ruinlandskap med badande qvinnor (i
Schwerin, bägge med figurer af Poelenburg). Annars
befolkade han sina ruinbilder med figurer ur bibeln,
sagan eller gamla historien. Hans äldre taflor stå
Elsheimer så nära, att de tydligen visa inflytandet af
denne. Sådana finnas i Kassel, München, Petersburg
och flerestädes. Hans bästa arbeten härstamma från
1640-talet och finnas, utom de nämnda i Stockholm,
i Dresden, Köpenhamn, Antwerpen. Mot slutet af
sin lefnad blef han mera hård och kall. Hans
raderingar utmärka sig för finhet och mjukhet.
C. R. N.
*Bref. Försändelser, som postbehandlats under
benämningen lösbref, afskaffades fr. o. m. d. 1
Jan. 1885 enl. k. Generalpoststyrelsens
cirkulär af d. 22 Dec. 1884. — Kortbref infördes
enl. k. Generalpoststyrelsens kung. af d. 17
Sept. 1889 och kommo samtidigt till användning (se
Kortbref. Suppl.).
Brefbok. Se Handelsbok.
*Brefbäring. Afgiften for hemburna postförsändelser
(»brefbärareskillingen») upphörde 1883. — Jfr
Kronobrefbäring.
Brefeld [-felt], Oscar, tysk botaniker, född vid
Münster 1839, biet 1875 docent i Würzburg, 1878
professor i botanik vid skogsakademien i Eberswalde
och 1884 professor vid akademien i Münster, der
han ännu verkar. B. kan jämte de Bary betecknas som
en af banbrytarna för den i såväl teoretiskt som
praktiskt afseende vigtiga moderna mykologien. Genom
att odla svampar i artificiella näringsvätskor
har B. kunnat följa deras utvecklingshistoria
och derigenom under sina i ett par årtionden
fortsatta arbeten vinna en hel serie nya uppslag och
synpunkter angående denna växtgrupps systematik,
morfologi och biologi. Af hans arbeten äro de
vigtigaste nedlagda i Botanische untersuchungen
über schimmelpilze (7 bd, 1872–95). B. har
kring sig samlat en hel skola af framstående
yngre forskare, hvilka på vidt skilda platser
fortsätta att arbeta på den af honom inslagna vägen.
G. A.
Brefhemlighet, de åt postverket anförtrodda förseglade
brefvens och andra tillslutna försändelsernas egenskap
att vara fredade från att brytas och läsas af annan
person än adressaten eller att undertryckas. Redan
från privaträttslig ståndpunkt följer denna
okränkbarhet af den eganderätt, som afsändaren och
mottagaren hafva till brefvet. Genom förseglingen
tillkännagifver afsändaren sin vilja, att det under
skydd deraf befintliga budskapet skall undandragas
hvarje obehörigt öga. Brefhemlighetens värnande följer
dessutom af sjelfva postverkets egenskap att vara ett
offentligt samfärdsmedel, hvilket skulle svika sin
uppgift, om icke allmänheten kunde tryggt lita på att
brefven komma fram olästa. Brefhemligheten är hos alla
kulturfolk erkänd såsom grundlag, och dess kränkande
är straffbart efter lag (enligt svenska Strafflagen
kap. 22 § 10 dömes derför till straffarbete i högst
två år eller, der ej uppsåtet varit ondt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
