Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breiziz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Bremerhafen (Bremerhaven), med 18,079 innev. (1895),
har tre hamnbassänger af sammanlagdt 22,5 hars
areal, förbättringar och utvidgningar af hamnen
pågå fortfarande. Större delen af hamnområdet
är frihamn. 1891 inlöpte 1,331 fartyg, om 945,300
tons. Utförseln är ringa, men införseln deremot ganska
stor, i synnerhet af bomull (1892: 550,000 balar),
ris och petroleum.
*Bremerholm. Se vidare Gammelholm.
Bremerlehe. Se Lehe.
Bremiker, Karl, tysk astronom, född i Hagen 1804,
var först medarbetare vid institutet för utgifvande
af »Berliner astronomisches jahrbuch», utgaf en längre
tid »Nautisches jahrbuch», blef sedermera sektionschef
vid geodetiska institutet i Berlin och afled
1877. B. är mest bekant genom de af honom utgifna
6-ställiga logaritmtabellerna. Han utgaf vidare en
stereotypupplaga af Crelles multiplikationstabeller,
beräknade flere asteroidbanor samt en
del af den Enckeska kometens störingar.
K. B.
Bremle, bot., skånskt namn på lingon (se Vaccinium,
sp. 11).
Brenchley [brä’ntsjli], Julius, engelsk resande,
f. 1817 i Maidstone, d. 1873, reste 1849 i
Nord-Amerika, tillbragte derefter fyra år på
Sandwich-öarna, hvilka han undersökte tillsammans
med fransmannen Jules Remy (se denne. Suppl.),
följde denne på hans resor i Amerika, bl. a. 1855
genom Kalifornien till Saltsjöstaden, New Mexico,
Panama och Ecuador, der de bestego Pichincha och
Chimborazo, vidare till Peru och Chinchaöarna, Chile,
Förenta staterna, der de i en barkkanot foro utför
Mississippi från dess källor till S:t Louis. 1858
och 1859 tillbragte de på resor i södra Europa
och Nord-Afrika. 1861 anträdde de en ny stor resa,
denna gång till Öst-Asien. Sedan de besökt Indien
och Ceylon, sjuknade Remy, och B. fortsatte resan
ensam. Han besökte Kina, Mongoliet, Japan, Australien
och Nya Zeeland och företog 1865 på engelska fregatten
»Curaçao» en tur till Samoa-, Vänskaps-och Vitiöarna
samt Nya Hebriderna (beskrifven i praktverket Jottings
during the cruise of H. M. S. Curaçao among the
South Sea Islands, 1873) och for slutligen öfver
Kina, öcknen Gobi, Sibirien och Ryssland tillbaka
till England. Hans rika samlingar förvaras dels i
British Museum, dels i hans födelsestads museum.
*Brendamour, F. R. R. Den af honom upprättade
och alltjämt ledda xylografiska konstanstalten i
Düsseldorf, hvilken sedan 1866 eges af Rud. Goldenberg
och B. gemensamt, har numera filialer i Berlin,
Leipzig, Braunschweig, Stuttgart och München.
Brendekilde [-kille], Hans Andersen, dansk målare,
född d. 7 April 1857 i byn Brendekilde på Fyen,
bondson, gick i lära hos en stenhuggare i Odense och
begaf sig sedermera till Köpenhamn för att utbilda sig
till skulptör. Han genomgick konstakademien 1877–81
och utgick derifrån såsom bildhuggare. Men kärleken
till målarekonsten segrade, och han utbildade sig deri
delvis på egen hand. Redan 1883 kunde han utställa
sin första tafla och väckte så stor uppmärksamhet,
att han 1886 fick understöd af utställningsfonden och
1889 akademiens mindre resestipendium. Sedan han åren
1892 och 1893 vunnit akademiens årsmedalj, är han nu
medlem af dess plenarförsamling. 1894 innehade han
det Ancherska legatet. I allvarligt kända figurbilder,
ofta med en något mörk syn på lifvet, har B. kämpat
sig fram till säkert herravälde öfver form och
färg. Han hör till den yngre skolans mest betydande
representanter. En vacker religiös målning af honom
med den enkla benämningen En landsväg inköptes 1893
för danska statens samling. Ph. W.
*Brendel, A., blef 1875 professor vid konstskolan i
Weimar, var 1882–85 hennes direktör och dog 1895.
Brenets, Les [lä brönå], fabriksort i schweiziska
kantonen Neufchâtel, i Doubs’ dal, omedelbart vid
franska gränsen. Omkr. 1,500 innev. Tillverkning af
ur, optiska instrument och spetsar.
Brennabor, slaviska namnet på staden Brandenburg
(se d. o.).
Brenne [brä’n], landskap i Frankrike, i Berri
och Touraine, mellan Indre och Creuse, nu deladt
på depart. Indre och Indre-et-Loire. Detta land
hade, liksom Sologne, för 3 årh. sedan skogar och
ängar med rinnande vatten och var bekant för sina
beten och sitt milda klimat, men efter skogarnas
uthuggning bortspolade vattnet den på ett för
vattnet ogenomträngligt lerlager liggande matjorden
och gaf upphof till en mängd dammar och kärr (med en
sammanlagd areal af 8,000 har), som förpestade luften
och decimerade befolkningen (medellifslängden var
ännu för ett par årtionden sedan endast 22 år). Sedan
några årtionden tillbaka har man genom afdikningar och
väganläggningar sökt förbättra såväl det sanitära
tillståndet som jordbruket. Några dammar användas
för odling af blodiglar.
Brennglas, Adolf. Se Glasbrenner, A.
*Brennus (af Kelt. brennin, konung) var snarare en
titel än ett namn på galliska furstar.
Brentano, Georg Joseph von, friherre, tysk-svensk
militär och diplomat, född (årtalet ej kändt) på
Hautzenstein, i Neuburgska området, Öfre Pfalz, hade
varit hofråd i Bajern, zweibrückisk kammarherre och
på Bar-konfederationens sida deltagit i Polens inre
strider, då han 1771 gick i fransk tjenst. Jämte flere
andra franska officerare bevistade han 1774 turkarnas
fälttåg emot ryssarna, tillhörde 1780–83 den franska
undsättningskåren i Nord-Amerika samt avancerade till
öfverste och »maréchal général des logis». 1784–87
vistades han i Turkiet med uppdrag att förbättra
gränsförsvaret och infanteriets utbildning samt sände
till såväl Versailles som Stockholm redogörelser
för sina iakttagelser rörande förhållandena inom
turkiska riket. Kort före utbrottet af turkarnas krig
emot Ryssland 1787, hvilket den franska regeringen
ogillade, rappellerades B., sedan han för den turkiska
regeringen framlagt en fälttågsplan, som visserligen
godkändes, men ej följdes. I slutet af 1788 infann
han sig i Stockholm, der han med Gustaf III i största
hemlighet öfverlade om sättet för en kombinerad
svensk-turkisk krigföring emot Ryssland. Sedan
han insändt ansökan om afsked ur fransk tjenst,
utnämndes han i Jan. 1789 till öfverste i svensk
tjenst och skickades (med ett årligt traktamente af
2,500 dukater) till Turkiet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
