Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britiska Öst-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des Ponte Rotto (»den sönderbrutna bron»). 1853
kastades en hängbro af jern öfver gapet. I sammanhang
med Tiber-regleringen borttogs bron helt och hållet.
*Bro, härad, ingår i Upsala läns Södra domsaga och
Södra fögderi samt omfattar socknarna Bro, Lossa,
Vestra Ryd, Stockholms-Näs. 15,040 har. 2,877
innev. (1894).
Bro. 1. Roslags-Bro, socken i Stockholms län. 11,676
har. 2..250 innev. (1894). — 2. Socken i Upsala
län. 4,755 har. 928 innev. (1894). — 3. Socken
i Gotlands län. 2,288 har. 291 innev. (1894). —
4. Socken i Göteborgs och Bohus län. 7,453 har. 2,675
innev. (1894). Annexen äro Brastad (som lär vara
den egentliga moderförsamlingen), Lyse och Lysekils
köping. — 5. Socken i Värmlands län. 9,976 har. 1,407
innev. (1894). — 6. Socken i Vestmanlands län. 10,635
har. 1,811 innev. (1894).
Broad church [bråd tjörtj], Eng. (»bredkyrkan»), den
af F. D. Maurice, Ch. Kingsley, F. W. Robertson,
A. P. Stanley och F. W. Farrar representerade
toleranta, liberala riktningen inom den engelska
episkopalkyrkan (se d. o.).
Broadhurst [brådhörst], Henry, engelsk arbetareledare
och politiker, f. 1840 nära Oxford, är son af
en murare och var sjelf muraregesäll till 1872,
men förvärfvade sig genom sjelfstudier en för sitt
stånd ovanlig fond af bildning och stort anseende
bland sina yrkeskamrater. 1872 blef han sekreterare
i de engelska fackföreningarnas kongress och 1875
sekreterare i denna kongress’ parlamentariska komité,
hvarigenom han intog en ledareställning i den
engelska arbetareverlden. Sedan
1880 satt han i underhuset (vald 1880 i Stoke
upon Trent, 1885 i Birmingham och 1886 i Nottingham),
der han tog vigtig del i förhandlingarna om arbetarnas
försäkring mot olycksfall i grufvor och fabriker
och insattes i flere komitéer, bl. a.
1881 i komitén för arbetsinrättningar och skolor
för vanartig ungdom och 1884 i komitén för ordnande
af de arbetande klassernas bostadsförhållanden.
Febr.–Juli 1886 var han understatssekreterare i
inrikesministeriet i Gladstones tredje ministèr, den
förste engelske arbetare, som nått en liknande
ställning. I politiken avancerad liberal, men
icke socialdemokrat, till sina religiösa åsigter
en from wesleyan, angreps han mer än en gång af de
radikala elementen i det engelska arbetarepartiet,
och han afgick på fackföreningarnas kongress 1890,
då han ej fann gehör för sina åsigter, från sin plats
som dess aflönade sekreterare. Vid de allmänna
valen 1892 omvaldes han icke till underhuset, men
vid en dubbel ledighet för staden Leicester
ingick han 1894 med högsta röstetalet som denna
stads representant i underhuset.
Broadstairs [brådstärs], badort i engelska grefskapet
Kent, mellan Margate och Ramsgate. Omkr. 5,300 innev.
Broadwell-ring [brådoäll], krigsv., en af Broadwell
i Karlsruhe uppfunnen ring af stål eller koppar,
som användes vid artilleriets bakladdningspjeser
för tätning af mekanismen, i ändamål att krutgasen
ej må uttränga mellan denna och pjesens gods. Den
yttre tätytan, som anligger mot godset, är sferisk
eller stympadt konisk, den bakre, som anligger mot
mekanismen, alltid plan, ibland försedd med
3 koncentriska rännor. Tätringen användes i
de flesta lands artillerier, äfven i Sveriges,
men börjar nu alltmera utträngas af den af
de Bange (se denne. Suppl.) konstruerade.
H–r.
Broady [brådi], Knut Oskar, militär, baptistpredikant,
född i Upsala d. 28 Maj 1832, emigrerade, efter
någon tids tjenst som underofficer vid flottan,
1854 till Nord-Amerikas Förenta stater, der han
1855 slöt sig till baptistsamfundet, studerade vid
Madison university (nu Colgate) i staten New York
och graduerades 1861. Såsom kapten samt öfverste och
brigadchef (1864) i general Grants armé deltog han uti
inbördeskriget, hvarunder han bevistade 32 fäktningar,
bl. a. slaget vid Gettysburg, och sårades två
gånger. Efter att två år hafva såsom pastor förestått
en baptistförsamling återvände B. 1866 till Sverige
på kallelse af det stora baptistmissionssällskapet i
Boston och trädde i spetsen för det s. å. i Stockholm
öppnade Betelseminariet, åt hvilket han alltsedan
dess egnat sina krafter. Han har sedan dess stiftelse
(1881) varit ordförande i »Föreningen Betelseminariet»
samt i Stockholms missionsförening (sedan 1866) och
Svenska baptistmissionens förvaltningskomité. Under
20 år uppträdde han söndagligen såsom predikant
i hufvudstaden och deltog 1876–86 lifligt i den
nykterhetsrörelse, som utgick från »Hoppets här». 1880
var han en af de svenska delegerade vid söndagsskolans
hundraårsjubileum i England. 1877 kreerades han till
teol. doktor vid Madison-universitetet.
Betelseminariet, för hvilket »Föreningen
Betelseminariet» samlat medel till inköp af eget hus
(Engelbrektsgatan 18), till ett pris af 80,000 kr. och
som de senare åren, utom understöd från Amerika,
haft omkr. 15,000 kr. inkomst, omfattar
4 klasser, med 4 ord. lärare och 36 elever
(några frielever), och afser att utbilda
predikanter och pastorer vid baptistförsamlingarna
i hemlandet eller missionärer i utlandet.
Sammanlagdt 298 elever hafva till 1896
åtnjutit undervisning vid läroverket.
C–th.
Brobdingnag (Brobdingnac), i J. Swifts fantastiska
satir »Gullivers resor» namn på jättarnas land. Jfr
Lilliput.
Broberg, Johan Valentin, läkare, medicinsk historiker,
född d. 14 Febr. 1825 i Stockholm, blef student i
Upsala 1844, filos. kandidat 1851, filos. doktor
1854, sedan han utgifvit en afhandling Om pesten
i Stockholm 1710 (2:dra uppl. 1879), samt kirurgie
magister 1861. Under åren 1857–79 var B. biträdande
läkare vid Gymnastiskt ortopediska institutet i
Stockholm samt hade 1855 förordnats till bibliotekarie
vid Karolinska institutet, vid hvilken befattning
han qvarstod till sin död, d. 28 Aug. 1887. Såsom
bibliotekarie höll B. tid efter annan föreläsningar
i medicinens historia, af hvilka några utkommit
i tryck och bära vittna om hans stora lärdom och
förträffliga stilistiska förmåga: Föreläsningar
i medicinens historia (2 häften, 1856–58), Om den
animala magnetismen och 18:de århundradets mysticism
(1866), Öfversigt af koppornas och deras behandlings
historia (1877), Bidrag från vår folkmedicins
vidskepelser till kännedomen om våra äldsta tider
(1878). Såsom ett erkännande af hans framstående
förtjenster såsom medicinsk historieskrifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
