Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britiska Öst-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kreerade medicinska fakulteten i Köpenhamn honom till
hedersdoktor vid jubelfesten 1879. R. T–dt.
*Broby. 1. Östra Broby, socken i Kristianstads län,
Östra Göinge härad. 7,254 har. 2,154 innev. (1894). —
2. Vestra Broby, socken i endast Kristianstads län,
Södra Åsbo härad. 1,548 har. 789 innev. (1894). —
3. Socken i Skaraborgs län. 621 har. 208 innev. (1894).
*Broca, P., var en af stiftarna af den för
antropologiens utveckling så betydelsefulla »Société
d’anthropologie» (1860), och på hans initiativ
upprättades 1876 det antropologiska institutet i
Paris, hvarest undervisning meddelas i alla olika
grenar af denna vetenskap. Hans antropologiska
arbeten utgåfvos samlade under titeln Mémoires
d’anthropologie i 5 bd 1871–88. Bland dessa intaga
hans iakttagelser (1860) öfver den s. k. afasien
(se d. o. Suppl.) det främsta rummet, ty genom
dem ådagalades för första gången på ett fullt
vetenskapligt sätt, att de olika delarna af stora
hjernan i sjelfva verket hafva olika förrättningar,
och genom dem blef B. grundläggaren af den moderna
läran om hjernlokalisationerna. Bland B:s kirurgiska
arbeten må nämnas hans stora verk Des anevrysmes et
de leur traitement (1856). Såsom ett erkännande af
hans utmärkta duglighet och rättrådighet utsågs
B. i början af 1880 till senator på lifstid,
men han afled redan d. 8 Juli s. å. »Fyrtio år
af ett rastlöst arbete, fyrtio år af värdighet,
högsinthet, upphöjd fosterlandskärlek och
hängifvenhet för allt ädelt — se der Brocas lif»
(Trélat). B:st Correspondance utgafs 1886 i 2
bd. Framför École de médecine i Paris aftäcktes
1887 hans (af P. Choppin modellerade) minnesvård.
R. T–dt.
Brocas, Sanchez de las. Se Sanctius, Fr.
*2. Broch, O. J., den föregåendes brorson (ej
broder). Från 1878 vistades han mest i Paris,
först som Norges ombud vid den internationella
kongressen för åstadkommande af enhet i mynt, mått
och vigt och som Norges representant vid samtliga med
verldsutställningen förenade möten och kongresser,
efter 1879 som direktör för den internationella
byrån för mått och vigt i Sèvres. Vid sidan af
denna fasta verksamhet de sista tio åren af sitt
lif, erhöll han ofta uppdrag af representativ och
diplomatisk art. Så deltog han 1879, på uppmaning af
vederbörande franska sektion, i den under de Lesseps
ordförandeskap sammanträdande internationella
komitén för undersökning af de olika förslagen
rörande utförandet af Panamakanalen och valdes
till president i sektionen för sjöfarten. Vidare
deltog han som Sveriges och Norges ombud i den
internationella diplomatiska konferensen i Paris
1880 och 1883 angående industriel eganderätt och
likaså vid myntkonferensen i Paris 1881, var Norges
representant vid den elektriska utställningen och
den dermed förenade internationella kongressen i
Paris s. å., deltog 1881–82 som Norges fullmäktige
i underhandlingar om och afslutningen af den nya
handels- och sjöfartstraktaten med Frankrike, var
1882 Norges och 1884 tillika Sveriges ombud vid den
internationella konferensen om elektriska enheter i
Paris. Under sin vistelse i Kristiania sommaren 1884
mottog han, sedan statsminister Schweigaard anmält
sin önskan att afgå, uppdrag af konungen att bilda en
kompromissministèr, men efter tre veckors fåfänga bemödanden
afsade B. sig uppdraget (d. 22 Juni), hvarefter ministèren Sverdrup
bildades d. 26 Juni. Han dog i Sèvres d. 5 Febr. 1889. Hans lik
jordfästes i Kristiania på offentlig bekostnad. B. var
ledamot af ett stort antal vetenskapliga samfund
i in- och utlandet, bl. a. af Vetenskapsakademien
i Stockholm (sedan 1852), Fysiograf. sällsk. i
Lund (sedan 1865), och korresp. ledamot af Franska
institutet (Académie des sciences, sedan 1875). Bland
literära arbeten från hans senare tid må anföras den
betydligt tillökade franska upplagan af »Kongeriget
Norge og det norske folk» (Le royaume de Norvège
et le peuple norvègien. Rapport à l’Exposition
universelle de 1878 à Paris, 1878), hvilket är
det omfångsrikaste och mest uttömmande arbete,
som blifvit skrifvet i detta ämne, och som i hög
grad bidragit att i utlandet sprida kunskapen om
hans fosterland, La crise agricole en Europé (Nancy
1885), Les excitants modernes (Rom 1887), Kampen mod
alkoholismen i Norge (Krist. 1887; äfven tryckt på
franska), Norge og verdensudstillingen (1889) och
Comparaisons des règles dans le comparateur Brunner
(tryckt i den internationella meterbyråns »Travaux
et mémoires», 1889). En öfversigt af denna byrås
verksamhet och resultat lemnade han 1887 i »Nyt
magasin for naturvidenskaberne». En betydlig del af
sin efterlemnade förmögenhet testamenterade B. till
norska universitetet till främjande af konstnärliga
och vetenskapliga studier, och till dess bibliotek
skänkte han en stor del af sitt bibliotek och sina
historiskt-politiska samlingar.
3. Broch, Jens Peter, norsk orientalist, den
föregåendes broder, född i Kristianssand d. 6
Nov. 1819, blef 1843 teol. kandidat och 1845
universitetsstipendiat i österländska språk, som
han senare studerade under en utrikes resa 1853–55,
företrädesvis i Leipzig och Paris. 1863 upprättades
för honom en extraordinarie lektorsplats i semitiska
språk vid Kristiania universitet, der han 1876 blef
ord. professor. Död d. 15 Mars 1886. Hans speciella
fack var arabiska, och han vann på detta fält ett
europeiskt ansedt namn genom sin omsorgsfulla och
mönstergilla upplaga af Zamachscharis grammatiska verk
Al-Mufaṣṣal (1859; 2:dra uppl. 1879), det första i
Norge tryckta arabiska textverk, som han derför sjelf
delvis måste sätta.
Broch, Lars Marius Bing, norsk militär och
topograf, född d. 1 April 1826, blef 1845 löjtnant
vid infanteriet och började, sedan han genomgått
krigshögskolan, redan 1847 deltaga i den geografiska
uppmätningens topografiska arbeten, vid hvilka
han tjenstgjorde större delen af sitt lif, om man
frånräknar åren 1853–57, under hvilka han fungerade
som inspektionsofficer och lärare i landtmäteri,
teckning och astronomi vid krigsskolan.
1866 blef han öfverstelöjtnant i generalstaben
och kontorschef vid den geografiska uppmätningen.
Han öfvergick 1878 i aktiv militärtjenst, då han
utnämndes till öfverste och chef för 1:sta akershusiska
brigaden och kommendant på Fredrikssten. Död derstädes d.
1 Juli 1882. Sedan 1867 var han ledamot af svenska
krigsvetenskapsakademien. — B. har en väsentlig del i den 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
