Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salzmann i Schhepfenthal som hos Pestalozzi sjelf
i Yverdon. Men äfven gymnasier, borgare-
och industriskolor, fattigskolor, barnhus,
landtbruksskolor m. fl. uppsöktes och studerades;
ej häller försummade B. att taga kännedom
om Nürnbergs alltmera ökade tillverkning af
undervisningsmateriel. Återkommen till Sverige i
slutet af år 1805, afgaf B. till Kanslersgillet
en utförlig reseberättelse, hvilken han sedan i
omarbetadt skick utgaf delvis med understöd af
statsmedel under titeln Berättelse om Tysklands
undervisningsverk ifrån dess äldsta intill närvarande
tider (2 dlr, 1807–08). Hans ansökan om statsbidrag
förordades kraftigt af dåv. hofkanslern, frih. Zibet,
under uttalande af att den då redan utgifna 1:sta
delen »både till ämne och af handlingssätt ägde
det värde, hvarmed både in- och utländska skrifter
mindre ofta äro beledsagade, och hvilket äfven af
2:dra delen med allt skäl skulle kunna väntas». En
annan frukt af B:s studier och iakttagelser under
hans utländska resa var en 1807 författad, 1811
tryckt skrift om Fattiga barns uppfostran och
undervisning på landet, hvilken blef prisbelönt
af Örebro läns hushållningssällskap. Flere smärre
minnen från samma resa meddelade B. i den af honom
i 6 häften 1810–12 utgifna pedagogiska tidskriften
»Magasin för föräldrar och lärare». Men B. var icke
blott pedagogisk skriftställare, utan jämväl praktisk
skolman. 1806 uppgjorde han en plan till en »offentlig
stadsskola i Stockholm för bemedlade mäns söner», en
s. k. realskola, men denna plan synes hafva strandat
under cirkulationen bland medlemmarna af Stockholms
stads konsistorium, hvars utlåtande Kanslersgillet
infordrat. Dertill bidrog sannolikt, att B. s. å. af
konsistorium förordnades till vikarierande rektor vid
Tyska nationallyceum, hvilket han sjelf under fyra år
tillhört såsom lärjunge, och der han sedermera efter
hvartannat utsågs till subrektor (1809) och konrektor
(1811). Samtidigt dermed tjenstgjorde B. äfven såsom
extra kanslist uti Kanslersgillet, der han särskildt
bearbetade de af gillet infordrade uppgifter om
läroverkens tillstånd (flere uppsatser härom förekomma
i B:s förut omnämnda »Magasin»). 1811 tillerkände
Sv. akademien honom Lundbladska priset. Emellertid
angreps den verksamme mannen i slutet af år 1810
af en sjukdom, som alltmer tilltog och redan d. 11
Mars 1812 lade honom i grafven, kort efter att den då
ännu icke 29-årige B. mottagit konungens kallelse att
blifva ledamot af den på Rikets ständers begäran detta
år tillsatta Uppfostrings-komitén – en icke ringa
utmärkelse, då endast två af komiténs 14 medlemmar
voro skolmän. Att man äfven inom nämnda komité
betraktade B:s död såsom en känbar förlust, framgår
af den utaf riddarhussekreteraren A. G. Silverstolpe
på komiténs uppdrag år 1813 utarbetade berättelse om
dess arbeten, hvari yttras, att »hvarje redlig svensk
beklagar bortgången af subrektor (ↄ: konrektor)
B. såsom en af kunskapernas sanne kännare och
nitälskare». A. Fryxell kallar B. »vår odödlige B.»,
särskildt med anledning af hans skrift Om uppfostran
till patriotism. Säkert är, att B. intager ett
hedersrum bland svenska skolman.
Såsom skolman visade B. en kärlek och lust för sitt
kall, som gränsade till verklig entusiasm, samt
egde för öfrigt i fullt mått alla de egenskaper,
som en fullkomlig ungdomsledare bör ega. Varmt
nitälskade han äfven för en grundlig reform af det
svenska undervisningsväsendet. Hvad han dervid
företrädesvis åstundade finner man af följande
uttalande af honom i en ansökan till konungen
(bland Kanslersgillets handlingar): »Sveriges
undervisningsverk saknar — — — i synnerhet de
rätt bildande metoderna, särskilda borgare- och
industriskolor, seminarier för skollärare af alla
slag, riktigt bestämda gränser för den skolastiska
och akademiska undervisningen, sammanhängande och
noga på hvarandra beräknade läroböcker, ett eget
afseende på de olika landskapernas behof o. s. v. Det
tarfvas sålunda en grundlig förbättring, om det
skall kunna bilda svenska folket till allt stort
och ädelt, hvartill det är bestämdt af naturen.»
Ho Hd.
*Brooke, J. Se Rättelser, bd 18, sp. 824.
Brooke [brouck], Augustus Stopford, engelsk
predikant, f. 1832 i Dublin, vann som student vid
Trinity college derstädes två gånger pris för engelsk
vers och förvärfvade filosofisk grad 1858. Han har
sedan 1857 varit vice pastor eller predikant vid
olika kyrkor i London. 1872 vardt B. drottningens
kaplan. Han utträdde 1880 ur engelska statskyrkan,
emedan han ej längre trodde på undren och särskildt
icke på Guds menniskoblifvande, sjelfva grundvalen
till kyrkans lära. I stället slöt B. sig till
unitariska kyrkan. Han är prest vid Bedford chapel
i Bloomsbury (en stadsdel i London). B. har
utgifvit bl. a. fyra band predikningar, af hvilka
på svenska öfversatts »Fyratio predikningar»
(1876) och »Tjugutvå predikningar. Ny serie» (1895),
The early life of Jesus och på det mera verldsliga
området ett band dikter (1888) samt handboken Primer
of english literature (öfvers. till tyska 1882)
och en mer utförlig History of english literature
(på 1890-talet).
Brookline [bru’cklejn], den vackraste af Bostons
villaförstäder, belägen s. v. om Boston, genom
jernväg och elektrisk spårväg förenad med
detsamma. 12,103 innev. (1890). Stora reservoarer
för Bostons vattenledning.
*Brooklyn, till folkmängden den fjerde i ordningen
bland unionens städer, hade 1890 806,343 innev., af
hvilka 261,700 födda i utlandet (9,325 i Sverige).
Med New York står B. i förbindelse genom den 1883
fullbordade jättestora hängbron öfver East river
samt en mängd dag och natt gående ångfärjor.
Staden upptager en mycket stor areal (54,4
qvkm.) och har flere stora parker, bl. a. den 223
har stora Prospect park, från hvilken utgår en 82
m. bred och 10,5 km. lång bulevard (Ocean Parkway)
till hafsstranden vid Coney island. I s. ligger
begrafningsplatsen Greenwood cemetery (167 har).
Med afseende på de offentliga byggnadernas
utstyrsel står B. långt tillbaka för New York,
trots det ofantliga City Hall af hvit marmor med
jonisk portik, rådhuset med korintisk pelarhall,
ett par ofantliga fängelser, marinhospitalet och
stadens barnhus. Antalet fabriker 1890 var 10,561,
med 103,680 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 253 mill. doll., deraf 36 kemiska fabriker med
1,850 arbetare (produktionsvärde 10,4 mill. doll.),
109 gjuterier och maskinverkstäder med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
