Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broughton-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Broughton-öarna [bra’utön- l. bråtön-]. Se
Chathamöarna.
Broughty Ferry [bråti fä’rri], stad i skotska
grefskapet Forfar, på norra stranden af Firth of Tay,
nedanför Dundee och genom ångfärja förenadt med det
midt emot liggande Ferryport-on-Craig. Omkr. 9,300
innev. Restaureradt slott. Hafsbad.
Broukhusius, Janus. Se Broekhuisen. Suppl.
*Brouwer, Adriaen, flamsk målare och raderare,
född omkr. 1606, sannolikt i Oudenaerde, död,
förmodligen i pesten, i Antwerpen i början af 1638,
var enligt en gammal, men alldeles icke orimlig,
utan ganska sannolik uppgift, lärjunge i Haarlem af
(den i Antwerpen födde) Frans Hals. I Antwerpen befann
han sig 1631, blef der vintern 1631–32 intagen som
mästare i stadens Lukasgille, och från den tiden äro
de sju sista åren af hans korta lif (32 år) någorlunda
kända. Så veta vi, att han 1633 satt fängslad,
troligen af politiska orsaker, att han gång på gång
för skuld kom i beröring med rättvisans tjenare,
sista gången 1635, och att han deltog i ett berömdt
literärt sällskaps festmåltider, samt att han vid sin
död fick fattigbegrafning, men längre fram bisattes
i karmelitkyrkan i Antwerpen på föranstaltande af
stadens konstnärer. I Antwerpen var han för öfrigt
verksam, utbildade sig under inflytande af Rubens och
var som en lefnadsglad ung man nog sjelf vittne till
de scener han så mästerligt skildrat. B. var en af
1600-talets yppersta konstnärer, och han har under
det tiotal af år, som omfattar hans konstnärliga
verksamhet, målat ungefär 50 taflor, af hvilka
18 finnas i München. I afseende på behandlingen
urskiljer man olika grupper, som hänvisa på märkliga
skiftningar i mästarens tekniska utveckling. Då
han ej daterat sina taflor, har denna gruppering
utförts af Bode på inre grunder. Först komma då hans
ungdomsarbeten Bondkrog och Bondslagsmål (i Amsterdams
Rijksmuseum), hvilka i konstnärlig anordning redan
höja sig vida öfver det äldre genremåleriet, ehuru
typerna äro öfverdrifvet plumpa och behandlingen
delvis ännu bristfällig. Hit höra ett par bilder i
Schwerins och Dresdens museer, ehuru den senare redan
visar framsteg. På öfvergång till den andra derpå
följande gruppen stå flere berömda taflor, såsom
Kortspelare i slagsmål och Fältskärsstuga på landet
(bägge i München), Tandläkare (i Wien, Liechtensteins
galleri), Fältskär (också i Wien, i enskild ego),
Tandläkare (i Karlsruhe) m. fl., i hvilka en
höjdpunkt i utvecklingen redan är uppnådd. Sedan följa
de många verk, som tillhöra hans »mellersta» tid,
och som utmärka sig i behandlingen för en lättare,
mera flytande och ljus, enfärgad ton i det slutna
rummets clairobscur, under hvilken lokalfärgerna
alltmera underordna sig. Sådana äro omkr. tolf af
München-taflorna, bland hvilka märkas sådana, som
troligen hört till en suite, framställande »de fem
sinnena», känseln genom Förbindning hos en fältskär,
hörseln genom Sjungande bönder med en lustig spelman,
smaken genom ett Sällskap af rökare, hvartill komma
oupphörliga slagsmål, krogscener, falska spelare,
fältskärsscener, flöjtblåsare, pennformerare, vinprof,
bönder, som uppföra kattserenad o. d. (i München,
Dresden. Wien, Petersburg, Louvre i
Paris, Antwerpen, Bruxelles och flerestädes i
England). I de arbeten, som tillhöra hans sista
lefnadsår, underordna sig lokalfärgerna alltmera
under den allmänna tonens helverkan, och denna
ton blir alltmera sval och gråaktig, på samma gång
som föredraget vinner i säkerhet och kraft, blir
allt lättare och bredare och, märkligt nog, just i
dessa år kommer Frans Hals allt närmare. Hit räknas
t. ex. Sjungande bönder och Spelande soldater samt
Skänkrum med en qvinna, som lyfter ett bränvinsglas
(alla i München), vidare ett par operationsscener
och Bonde, som intager medikament, nästan alla
i kroppsstorlek (alla i Frankfurt, Städelsches
Institut) jämte Rökaren (i Louvre) och Rökstuga (i
Haag). Men härtill komma slutligen hans landskap,
som mest tillhöra hans senaste tid. I dessa har
han alldeles öfvervunnit den äldre nederländska
skolans sätt. Motiven äro tagna från landets natur,
i uppfattning och utförande äro de stämningsfulla och
bredt målade, i färgen djupa och varma. Sådana äro
hans Landskap med en herde och Månskensskiss (bägge
i Berlin, den senare dock signerad med frågetecken i
katalogen). Men hans största och mäktigaste landskap
är, enligt Bode, Solnedgång med träd i förgrunden
och en landskyrka i bakgrunden (i London, Grosvenor
House). Af de raderingar, som gå under B:s namn,
anses ingen vara med säkerhet verk af hans egen hand,
och de flyktiga teckningar af honom, som återgifvits
af holländska kopparstickare, tillhöra hans första
tid. (Jfr Woermann: »Geschichte der malerei».) C. R. N.
*Brown, R. (sp. 1181). Se Rättelser, bd 18, sp. 824.
*Brown, J. (sp. 1181). Se Rättelser, bd 18, sp. 824.
Brown [bra’un], John, engelsk skriftställare, vistades
i Sverige 1808 och hade hemliga öfverläggningar
med de missnöjde politici, hvilka åsyftade att vinna
Englands understöd till Gustaf IV Adolfs afsättning
genom att erbjuda tronföljden efter hertig Karl åt en
engelsk prins (hertigen af Gloucester). B. skickades,
enligt egen uppgift, såsom dessa politikers ombud
till engelska regeringen för att begära dess hjelp,
men efter långa förhandlingar skola Canning och
Percival svarat (Nov. 1808), att de ej ville mottaga
något sålunda befullmäktigadt ombud. B:s arbete The
northern courts; containing original memoirs of the
sovereigns of Sweden and Denmark since 1776 (1817;
ny uppl. under titeln Secret history of the courts
of Sweden and Denmark i 2 bd, 1895; för såvidt det
rör Sverige öfvers. till svenskan af Th. Sundler:
»Svenska hofvet under konungarne Gustaf den tredje
och Gustaf den fjerde, Adolph; med en inledning
rörande svenska oligarkien», 1829) är ett ovanligt
klumpigt machverk, som vimlar af falska uppgifter
och smädelser icke så mycket mot Gustaf III som mot
hans omgifning. B. skref vidare Psyche, or the soul
(2 bd, 1818), Anecdotes and characters of the house of
Brunswick (1820), The mysteries of neutralization,
The naväl advocate samt åtskilliga andra skrifter
rörande neutralitet och krigförandes rättigheter. Hans
födelse- och dödsår äro okända.
Brown [bra’un], F. D., engelsk författarinna. Se
Hemans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
