Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broughton-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Brown, George Loring, afled 1889.
*Brown, Henry Kirke, afled 1890.
Brown [bra’un], Ford Madox, engelsk målare, f. 1821
i Calais, utbildade sig i Belgien, Italien och
Paris, hvarefter han 1846 bosatte sig i London och
trädde i opposition mot den akademiska skolan med
realistiska, dramatiskt liffulla och djupt genomtänkta
målningar. I tretton år hade han under händer sin
tafla Arbetet (1865; museet i Manchester), i hvilken
han med hänsynslös naturtrohet första gången vågade
allvarligt framställa engelske kroppsarbetare. Han
målade äfven scener ur Shakspere, bl. a. Kung Lear
(1849), samt ur Wycliffes och Cromwells lif, hvarjämte
han ifrigt egnade sig åt freskomålning. I flere
år var B. sysselsatt med en stor serie historiska
freskomålningar i Manchesters rådhus, tills han
bortrycktes af döden, 1893.
Brown [bra’un], John Lewis, fransk målare, f. 1829
i Bordeaux inom en familj af engelsk börd, d. 1890
i Paris, gjorde sig ett namn genom sina häst-
och hundstudier samt idrotts- och krigsbilder. Vid
verldsutställningen 1889 eröfrade han guldmedalj.
Brown [bra’un], Robert, engelsk naturforskare
och resande, kallade sig, för att skilja sina
skrifter från sin ryktbare namnes, Campsterianus
efter den lilla egendomen Campster i Caithness,
Skotland, der han föddes 1842. Han studerade i
Edinburgh samt i Leiden, Köpenhamn och Rostock,
af hvars universitet han längre fram erhöll filos.
doktorsgrad. 1861 besökte han i vetenskapligt syfte
Jan Mayen, Spetsbergen, Grönland och vestra stranden
af Baffins’ vik, 1863–66 flere af Nord-Amerikas
minst kända trakter, bl. a. såsom botanist i
Brit. Columbiaexpeditionen och såsom ledare af en
undersökningsexpedition till Vancouver, hvarunder han
samlade en mängd nya växter och kartlade det förut
okända inre af ön Vancouver. 1867 besökte han å nyo
Grönland, då han jämte E. Whymper gjorde först bland
engelsmän försök att intränga på inlandsisen. Hans
namn har fästs vid åtskilliga växt- och djurarter
samt vid Brown’s range, Mount Brown och Brown’s river
på Vancouver, Cape Brown på Spetsbergen och Brown’s
island n. om Novaja-Zemlja. 1876 bosatte han sig i
London för att uteslutande egna sig åt journalistisk
verksamhet och författande af populära skrifter,
bland hvilka såsom de vigtigaste må nämnas Manual
of botany (1874; ett antal uppsatser rörande hans
äldre undersökningar och iakttagelser, delvis förut
publicerade), Countries of the world (6 bd, 1876–81),
Science for all (5 bd, 1877–82; »Vetenskap för alla»,
bearbetn., 1878–80), Peoples of the world (5 bd,
1882–85), Our earth and its story (2 bd, 1887–88;
bearbetning af Kirchhoffs »Allgemeine erdkunde»),
The story of Africa (2 bd, 1892–93; »Afrika och dess
upptäcktshistoria», 1896 o. f.) samt Bibliography
of Marocco (tills. med Sir K. L. Playfair). En
förteckning på hans arktiska uppsatser finnes i »Die
literatur über die polarregionen» af Chavanne, Karpf
och Le Monnier (1878) samt, till 1880, i Lauridsens
»Bibliographia groenlandica» (1890). Hans arbeten
äro ofta bearbetningar af främmande källor, men de
hafva utan tvifvel i vida kretsar spridt resultaten
af geografiska forskningar. Hans sista arbete (i press vid
hans död) var en ny upplaga af Parys »Leo» Africanus»
för Hakluyt-sällskapet. B. afled d. 26 Okt. 1895.
*Browne. 1. Georg B. var 1762–92 generalguvernör
i Livland och sedan 1775 derjämte generalguvernör
i Estland.
Browne [bra’un], Patrick, engelsk botaniker, f. 1720,
d. 1790, skref Civil and natural history of Jamaica
(1756). Hans herbarium »af 1,000 rare växter», under
sju år samladt på Jamaica, inköptes 1758 af Linné
för 700 dlr.
Browne [bra’un], John Ross, amerikansk resande
och humorist, f. 1817 på Irland, d. 1875 i Oakland i
Kalifornien, kom som barn till Amerika och började vid
18 års ålder sitt äfventyrarelif med en resa utför
Ohio och Mississippi, tog hyra på en hvalfångare,
men lemnade denne i Sansibar, der han qvarstannade
någon tid. Derefter reste han igenom större delen af
Förenta staterna och besökte Europa, Orienten och
Afrika, samlande stoff till intressanta skildringar
och skisser. En af hans första skrifter var Etchings
of a whaling cruise, with notes of a residence on the
island of Zanzibar (1846). På uppdrag af amerikanska
regeringen undersökte han de nya grufdistrikten utmed
Pacifikbanan och behandlade den humoristiska sidan
af sina färder i Crusoe’s island with sketches
of adventure in California and Washoe (1864)
och Adventures in the Apache country (1869). Äfven
Europa besökte han, 1851 och 1861. Hans skildringar
af den sista resan, An american family in Germany
(1866) och The land of Thor (1867), äro med sin
öfverdrifna humor opålitliga och inkorrekta. 1868
utnämndes B. till amerikanskt sändebud i Kina, men
hemkallades redan 1870.
*1. Browning, E., föddes d. 6 Mars 1809 å Burn Hall
(Durham), döptes till Elisabeth Barrett (hennes fader
hette då Moulton, men antog sedan namnet Barrett)
och gifte sig 1846. Hennes Poetical works utgåfvos
1890 samlade i 6 bd, hennes Lettres to E. Hengist
Horne 1876 i 2 bd.
*2. Browning, Robert, bosatte sig efter sin hustrus
död åter i England. Han afled d. 12 Dec. 1889 i
Venezia och hedrades med ett hvilorum i »poets’
corner» i Westminster abbey. En samlad upplaga af hans
verk utgafs i 16 bd 1888–89. — B. är Englands störste
psykologiske skald i 19:de årh. Ända till slutet af
1860-talet förbisedd, misskänd och hånad, har han
från denna tid i den angelsachsiska verlden varit
föremål för en uppriktig och aktiv beundran, sådan som
väl ännu aldrig kommit en skald till del under hans
lifstid. Snart sagdt hvarje universitet och hvarje
stad med literärt intresse i alla engelsk-talande land
har numera sin Brouming-society l. Browning-club
för tolkning och spridning af skaldens arbeten. —
I motsats till Tennysons riktning åt det idylliska
och allmänmenskliga är B:s konst till sitt väsende
dramatisk och realistisk; det individuella är allt
för honom. Han når högst i sina karaktersporträtt,
af hvilka han åstadkommit ett förvånande rikt och
omvexlande galleri, och den dramatiska monologen
är den form, som han hälst använder. Med slående
sanning och i blixtlikt belysande drag uttrycker han
ett själstillstånd hos en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
