- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
1187-1188

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

B. som porträttmålare, och många af hans arbeten
inom detta fack hafva gått under Hans Holbeins
namn. De återfinnas ännu under falska namn i
olika gallerier. Här må erinras om några af dem:
Johannes von Ryth, borgmästare i Köln (1525, i
Berlins museum), A. von Browiller, borgmästare i
Köln (1535, en gång ensam, en gång med sin maka, i
Kölns museum), rundbild af Petrus von Clapis (1537,
i Kölns museum), Damen med rosenkransen (1538),
En man med ett par hvita handskar i höger hand
(1544) m. fl. samt, slutligen åtskilliga äkta par
i Frankfurt, Braunschweig, Bruxelles och Gotha. —
Hans söner Arnold och Barthel B. d. y. voro äfven
målare, hvilkas verk svårligen skiljas från faderns.
C. R. N.

*4. Bruzelius, N. G., tog 1891 afsked från
rektorstjensten och afled i Lund d. 23 April 1895. Han
var korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1865)
och led. af Fysiografiska sällskapet i Lund
(1870). Hans arbete Allmogelifvet i Ingelstads härad
etc. utkom 1872 (2: dra uppl. 1876).

*5. Bruzelius, Ragnar Magnus, blef 1880
H. M. konungens läkare. Sedan 1890 är han ledamot
af Vetenskapsakademien.

6. Bruzelius, Anders Johan, biograf, broder till Nils
Gustaf B. (se B. 4), föddes i Tommarps prestgård d. 26
Nov. 1831, blef student i Lund 1848 och filos. doktor
1853 samt tog hofrättsexamen 1856. Han skref derefter
in sig vid flere ämbetsverk i Stockholm, men kom att
egna sin hufvudsakliga verksamhet åt Sundhetskollegium
(Medicinalstyrelsen), hvarest han blef kanslist 1859,
notarie 1867 och sekreterare 1870 samt fortfarande
sköter sistnämnda befattning. B. är sedan 1861
sekreterare hos Boktryckerisocieteten i Stockholm. Han
har vid 6 femårssammanträden varit fullmäktig i
Civilstatens pensionsinrättning och var 1886–92
ledamot af nämnda inrättnings direktion. B. har af
trycket utgifvit Ättelängd öfver slägten Bruzelius
(1848), redigerat arg. 1862–65 af »Svensk bibliografi»
samt utarbetat Sveriges läkarehistoria. Ny följd
(1872–76, tillsammans med A. H. Wistrand och
C. Edling), Filosofie doktorer 1823 promoverade i
Lund
(1874), Filosofie doktorer 1824 promoverade i
Upsala
(1875), Sveriges apotekarehistoria. Ny följd
(1878–81), Svensk läkare-matrikel (6 hftn, 1886–95)
samt en stor mängd nekrologer i »Stockholms Dagblad»
under de senaste 20 åren m. m.

*Brücke, E. W., vardt 1879 ledamot af österrikiska
»herrehuset» (riksdagens Första kammare), tog
1889 afsked från sin professur och dog i Wien
d. 7 Jan. 1892. Af B:s arbeten äro till svenskan
öfversatta Schönheit und fehler der menschlichen
gestalt
(1891; »Menniskokroppens skönhet och
fel», s. å.) samt Wie behütet man leben und
gesundheit seiner kinder
(1892; »Våra barns lif
och hälsa», s. å.). B. var ledamot af Svenska
läkaresällskapet (1866), Vet. soc. i Upsala (1875)
och Vet. akad. (1885). Jfr nekrolog af F. Holmgren
i »Upsala läkareförenings förhandl.», bd 28.
R. T–dt.

Brückner, Alexander, rysk historiker, föddes 1834
i Petersburg, studerade vid tyska universitet,
var 1861–67 professor vid kejserliga realskolan i
Petersburg. Sistnämnda år kallades han till Odessa
och utnämndes 1872 till professor i rysk
historia vid Dorpats universitet, men transporterades
1891 till Kazans utan tjenstgöringsskyldighet, dock
med 3,000 rubel i pension, hvarefter han slog sig
ned i Jena. Han har skrifvit en mängd arbeten, bland
hvilka Rysk-svenska kriget 1788–90 (1869; på ryska),
Der zarewitsch Alexej (1880), Peter der Grosse (1880),
Katarina II (1883), de båda sistnämnda i Onckens
»Allgemeine geschichte in einzeldarstellungen», Die
europäisierung Rysslands. Land und volk
(1888)
samt på ryska Gustaf IV Adolf och Katarina II år
1796 (i »Vjestnik Jevrop.», 1890) och Potemkin
(1891), hvarjämte han utgifvit Aktstycken till en
lefnadsteckning öfver grefve N. P. Panin (6 bd,
1888–92) och Furst Kurakins arkiv (2 bd, 1891).

Brückner, Alexander, tysk slavist, f. 1856 i
Galizien, blef 1881 e. o. och 1892 ord. professor
i slaviska språk vid Berlins universitet. Han
är ledamot af vetenskapsakademierna i Krakov
och Petersburg. B. har utgifvit flere polska,
tsjechiska och ryska texter från medeltiden samt
äfven sysselsatt sig med den latinska literaturen
i Polen och Böhmen. Hans flesta afhandlingar äro
tryckta i »Archiv für slavische philologie». Större
arbeten af honom äro Die slavischen fremdwörter im
litauischen
(1877) och den prisbelönta undersökningen
Die slavischen ansiedelangen in der Altmark und im
Magdeburgischen
(1879).

*Brügge hade vid 1892 års slut 48,246 innev.
Det nuv. justitiepalatset var icke grefvarnas
af Flandern residens. B. skall i den närmaste
framtiden blifva en sjöhamn. En kanal skall
derifrån gräfvas till det 12 km. aflägsna Heyst vid
Nordsjön, hvilken kanal skall blifva 22 m. bred i
bottnen, 75 m. i ytan och minst 8 m. djup, hvarjämte
vid Heyst skola byggas hamnarmar och andra nödiga
anläggningar för en stor hamn. Kostnaderna, hvilka
anslås till 39 mill. frcs, bestridas till större delen
af Belgien, till en mindre del af B. och Vestflandern
samt af det bolag, som kommer att utföra arbetet,
och som fått koncession för 75 år. Genom denna kanal
skall B. blifva Belgiens egentliga sjöhamn, emedan
Antwerpen är tillgängligt blott genom Nederländerna,
och dermed skall ett gammalt, af naturen förstördt
förhållande återställas, ty i forna tider genomskar
hafsviken Zwyn nordvestra Belgien, och räckte nästan
fram till B. till en damm, som ännu i 12:te årh. var
B:s egentliga hamn.

Brüll, Ignaz, österrikisk tonsättare, född 1846,
elev af Epstein i piano, Rusinatscha och Dessoff
i komposition, gjorde konstresor som pianist och
var 1872–78 lärare vid Horaks institut i Wien. Hans
opera Das goldene kreuz (1875) gjorde betydlig lycka
i Tyskland, mindre deremot i utlandet (London 1878,
Stockholm, »Guldkorset», 1879). De följande operorna
hade ej samma framgång: Der landfriede (1877), Bianca
(1879), Königin Mariette (1883), Das steinerne herz
(1888). Dessutom har B. komponerat flere saker
för orkester, piano, violin, violoncell, soloröst o. s. v.
A. L.

*Brülow. 2. A. P., föddes 1798 och dog 1877.

Brünig-banan. Se Bergbanor. Suppl.

*Brünn hade 94,462 innev. 1890, af hvilka 69 proc. tyskar,
31 proc. tsjecher. Staden har icke någon evangelisk
superintendent. 1890 hade B. 148 fabriker, med 17,600
arbetare, deraf öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free