Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budenz, Josef, tysk språkforskare. - Budge, L. J., afled 1888. - Budjak - Budmani, Peter, serbisk-kroatisk filolog. - Budocas - Budorden. Se Tio Guds bud. - Budweis - Bueckeleer, Joachim, flamsk målare. - Bueno, chilensk flod - Buenos Aires
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grammatikor (1887–88). På tyska skref han Ugrische
sprachstudien (1869–70) och Ueber die verzweigung
der uyrischen sprachen (1879). Derjämte var han en
längre tid redaktör af akademiens båda lingvistiska
tidskrifter och lemnade många bidrag till tyska
och ungerska facktidskrifter. Stödd på det af Reguly
sammanbragta materialet, kom B. till den öfvertygelsen
att det magyariska folkets närmaste förvanter icke,
såsom Vámbéry menar, böra sökas bland turkar och
tatarer, utan bland de nordösteuropeiska folken,
finnar, lappar, syrjäner, mordviner m. fl., hvilkas
gemensamma urspråk B. antog vara det ugriska, hvilket
delat sig i två grenar, i den sydugriska svagare
gruppen, med tjeremisser, mordviner och finnar, och en
talrikare nordugrisk, med lappar, votjaker, syrjäner,
magyarer, voguler och ostjaker. B:s språkkunskap var
ofantligt stor (han skall hafva känt öfver 25 språk),
ehuru han företog endast en större resa till de folk,
med hvilkas idiom han var så förtrogen, nämligen till
Finland och Estland på 1880-talet. Han var ledamot
af bl. a. Finska literatursällskapet och Estniska
literatursällskapet i Dorpat.
*Budge, L. J., afled 1888.
Budjak, namn på steppen i Besarabien.
Budmani, Petar, serbisk-kroatisk filolog, f. 1835
i Ragusa (Dalmatien), studerade i Wien, vardt
gymnasieprofessor i Ragusa 1870 och kallades 1883,
efter den utmärkte språkforskaren Danicics död, af
akademien i Agram att fortsätta utgifvandet af den
stora ordbok öfver serbiskkroatiska språket (Rježnik
hrvatskoga ili srpskoga jezika), hvilken då hade
fortgått i fem år och hunnit fram till bokstafven
D. Denna ordbok sysselsätter ännu B. och är hans
förnämsta lifsverk. Hans Grammatica della lingua
serbocroata (1866–67) anses för ett på sitt område
klassiskt arbete. Nämnas må vidare en afhandling Om
bokstafven z i de slaviska språken (1873), en Om den
serbisk-kroatiska nationella poesiens meter (1876;
deri uppvisas f. f. g., att dess versmått rätta sig
efter den musikaliska rytmen), en undersökning Om
dialekten i Ragusa (1883) samt en Rysk språklära
(1888; 2:dra uppl. 1891). B. har verkställt
öfversättningar från sanskrit, ryska, polska och
franska; han är dessutom hemmastadd i magyariska,
turkiska och persiska samt skicklig matematiker.
Budorcas, zool., slägte tillhörande familjen
Bovidae och ordn. Ungulata inom däggdjurens
klass. Slägtet utmärker sig genom groft byggd, getlik
antilopform med starkt utbildade, å hjessan nästan
sammanstötande horn, som äro böjda vid basen utåt
och nedåt, mot spetsen till uppåt och bakåt. Nosen
är hårig. Tårgrop, klöf- och ljumskkörtlar
saknas. Två arter finnas i östra Tibet och i Assam.
L–e.
Budorden. Se Tio Guds bud.
*Budweis (Tsjech. Budejovice). 1. Krets
(»bezirk»). 1,015 qvkm. 92,894 innev. (1890). —
2. Stad. 28,491 innev. (1890), 60 proc. tsjecher,
40 proc. tyskar.
Bueckeleer [böckelēr], Joachim, flamsk målare, f. i
Antwerpen framemot 1530, död derstädes efter 1575,
mästare i Lukasgillet 1559, var elev till sin onkel
Peeter Aertsen, som han helt
och hållet följde i sin konst, i synnerhet i ämnena,
mindre i formgifningen, som är mera rundad, och i
färgen, som är mindre frisk i lokaltonerna, mera
sammangjuten af en brunaktig helton. Han målade
bibliska taflor, men hälst liksom sin lärare scener
från torg och kök, der matvaror, fisk, kött och
grönsaker, spela större rol än hos Peeter Aertsen,
hvarjämte, besynnerligt nog, i bakgrunden på dessa
taflor framställas bibliska tilldragelser. Sådana
taflor tillhöra, då de äro daterade, årtiondet 1561
till 1570, och de flesta af dem förekomma i Sveriges
Nationalmuseum. Dessa äro Torghandel, Kristus visas
för folket (1561), Köksscen (1562), Torghandel,
Kristus visas för folket (1565), Matvaruhandel,
Kristus lärer i templet (s. å.) och Fiskhandel,
Kristus visas för folket (1570). Orsaken hvarför
så många af dessa taflor finnas i Stockholm torde
enligt katalogen ligga deri, att de utgjort krigsbyte
från Bajern. Liknande bilder finnas ännu i Münchens
pinakotek och i Schleisheims galleri, i Wiens galleri,
i Lille och Bamberg, i Neapel och Florens (Galleria
Panciatichi). Äfven i Upsala universitets museum
finnes en liknande tafla, Matvarubod, med flykten till
Egypten i fonden, som tillskrifvits B. Den är daterad
1551, och det ligger ingen orimlighet i, att hon är
ett ungdomsarbete af mästaren; i alla händelser torde
hon härstamma från samma håll som de nämnda taflorna
i Stockholm. Af B:s bibliska taflor återstå ej många
De fyra evangelisterna (1567, i Dresdengalleriet) och
Kristus och Petrus botande sjuka (1575, i Petersburgs
Eremitage) äro de märkligaste. Den senare
angifver det sista datum, som är bekant ur B:s lif.
C. R. N.
Bueno, Rio, flod i södra Chile på gränsen mellan
prov. Valdivia och Llanquihue, omkr. 140 km. lång,
utgör aflopp för sjön Ranco (308 qvkm.) och upptager
fr. v. Rahue, från sjön Rupanco.
*Buenos Aires (riktigare än Buenos Ayres). 1. Provins
(ej stat) i Argentinska republiken, omfattar en areal
af omkr. 311,160 qvkm., med 921,230 innev. (1895),
oberäknadt förbundshufvudstaden Buenos Aires
(se nedan). Jordbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringar. Den odlade jorden utgjorde 1891
omkr. 12,700 qvkm., deraf 6,440 qvkm. voro besådda
med majs, 4,640 qvkm. med hvete, återstoden med andra
sädesslag samt luzern och potates; vinplanteringarna
sträckte sig öfver 8,000 har. Ännu betydligare
är boskapsskötseln. 1891 beräknade man, att inom
prov. funnos 1,9 mill. hästar, 9,6 mill. nötkreatur,
70 mill. får, 210,000 svin, 156,000 strutsar (mest
nanduer). Ett stort antal hästar, nötkreatur och
får af förädlade raser har införts, så att redan
hälften af stammen består af förädlade djur. Af
industriella anläggningar finnas ett hundratal
qvarnar samt många stora slagterier, garfverier
och brännerier. Jernvägarna hade 1892 en längd
af 3,536 km. För bildningen är sörjdt genom flere
hundra folkskolor, en högre läroanstalt i La Plata,
4 seminarier, en landtbruks- och veterinärskola i
Santa Catalina samt ett par tekniska skolor. Provinsens
hufvudstad är sedan 1882 La Plata. Inkomsterna
uppgingo 1893 till 12,8 mill., utgifterna till 12,7
mill. pesos. Författningen är af 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
