Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulgarien - Bulgarien. Materiel kultur - Bulgarien. Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var antalet födelser 42,7 pr mille, antalet
dödsfall 27,8. Af ofvannämnda folkmängd voro
2,504,33t (75,6 proc.) bulgarer, 569,728
(17,2 proc.) turkar, 60,018 greker, 51,754
zigenare, 27,531 judar, 3,620 tyskar, 1,379 ryssar
och 91,450 af annan nationalitet. Turkarna utvandra
småningom, men deremot inflytta bulgarer från
Turkiet, Ungern, södra Ryssland och Rumanien. Med
afseende på religionsbekännelsen tillhörde 2,605,905
den grek. ortodoxa kyrkan, som är statskyrka;
643,242 voro muhammedaner, 22,617 rom. katoliker,
6,643 gregorianska armenier, 2,384 protestanter. De
största städerna voro Sofia, hufvudstaden, med
47,000 innev., och Filippopel, med 36,000. — Till
1878 funnos i B. endast privata skolor. Sedan
1879 har B. särskild undervisningsminister,
och sedan denna tid är elementarundervisningen
afgiftsfri och skolgången obligatorisk för alla
barn af 6–12 års ålder. Lagen iakttages dock
föga, ty af 537,724 skolpligtiga barn 1888–89
besökte endast 172,183 (32 proc.) skolan. Derför
äro också omkr. 80 proc. af befolkningen okunniga
i läsning och skrifning. Folkskolan underhålles
af kommunen genom stiftelser, en del af kyrkans
inkomster och genom skattebidrag; dessutom
lemnar staten ett årligt bidrag. Utom egentliga
folkskolor — särskilda för särskilda bekännelser —
finnas omkr. 120 högre folkskolor, likaledes för
skilda bekännare. Af mellanskolor egde B. 1891 2
gymnasier med både klassisk och realafdelning, 6
realgymnasier, 6 lägre realskolor, 2 teologiska
skolor (klostret Ljaskovec vid Trnovo och Samokov)
och en handelsskola och 5 högre flickskolor. För
utbildning af lärare och lärarinnor vid folkskolorna
finnas 4 seminarier, hvarjämte vid några mellanskolor
finnes en pedagogisk kurs. I Rustsjuk och Filippopel
finnas landtbruksskolor, i Sofia en högskola,
inrättad 1888, med historisk-filologisk, juridisk
och matematisk-naturvetenskaplig afdelning. I saknad
af ett fullständigt universitet studera många unga
bulgarer, mest jurister, medicinare och ingeniörer,
i utlandet. I Sofia finnas äfven statstryckeri,
geologisk anstalt, nationalbibliotek och ett
bulgariskt literärt sällskap, hvars publikationer äro
af stort värde för kännedomen af landet. — Flertalet
af befolkningen tillhör den grekisk-ortodoxa kyrkan,
som (sedan 1872) bildar en sjelfständig landskyrka
(exarkatet Bulgarien), men alla konfessioner ega full
religionsfrihet. I spetsen för bulgariska kyrkan,
som omfattar äfven en del af Macedonien, står den
i Konstantinopel boende exarken jämte en synod af
metropoliter. B. är indeladt i 11 stift. Biskoparna
aflönas af staten; exarken erhåller årligen öfver
200,000 leï såsom ersättning för upphäfda afgifter
till kyrkan. Bland de många klostren är Riloklostret
vid den macedonska gränsen det mest berömda. En icke
ringa del af befolkningen håller dock ännu fast vid
den gamla kyrkliga ordningen och står direkt under den
grekiske patriarken i Konstantinopel. Armenierna hafva
1 biskop, katolikerna 2 (i Filippopel och Rustsjuk).
Materiel kultur. Jordbruket utgör hufvudnäring, och
jordbruksalster ingå med 72 proc. i landets export,
ladugårdarnas afkastning med omkr. 25 proc. Jorden
är delad pä en mängd mindre egare, hvadan en
jordegarearistokrati saknas.
Egaren brukar merendels sjelf sin jord eller delar dess
afkastning med hälftenbrukaren. Brukningssättet
är ännu primitivt, dock har man börjat att gödsla
jorden och använda maskiner. Vigtigaste sädesslaget
är hvete; grönsaksodlingen är högst betydlig. Af
industriväxter odlas hampa, lin, tobak och rosor
(i synnerhet kring Kasanlyk, för beredning af
rosenessence) samt vinstocken, som lofvar att
blifva af stor ekonomisk vigt för landet. 1888
uppgafs antalet hästar till 147,000, nötkreatur och
bufflar till 1,25 mill., får till 7 mill., getter
till 1,3 mill., svin till 400,000 och åsnor till
62,000. Skogarna skötas i allmänhet illa; endast
staten har börjat vårda sina skogsegendomar. Något
jernmalm och brunkol brytas, och på några ställen vid
kusten beredes salt. — Varuomsättningen med utlandet
hade 1894 ett värde af omkr. 172 mill. leï, deraf
importen 99,2 och exporten 72,8 mill. Större delen af
den senare består af spanmål (55,8 mill.), återstoden
af kreatur, hudar och skinn, ull och ost. Omsättningen
är störst med Turkiet. Österrike-Ungern, Tyskland,
Frankrike och Storbritannien. Jernvägarna hade 1895 en
längd af 838 km., deraf 525 km. voro statsbanor. Banan
Čaribrod–Sofia–Vakarel–Sarambei öppnades 1888 såsom
sista länk i linien Wien–Konstantinopel.
Telegraflinierna uppgifves 1892 hafva en längd af
4,756 km. De förnämsta hamnarna äro Varna och
Burgas. Det vigtigaste penninginstitutet är Bulgariska
nationalbanken (grundfond 8 mill. leï) i Sofia med
filialer i Filippopel, Rustsjuk och Varna. 1889
infördes det metriska mått- och vigtsystemet, och
B. slöt sig 1880 till den latinska myntkonventionen:
1 lev (= 1 franc) ä 100 stotinki. A. W–g.
Författning och förvaltning. B. är ett
ärftligt, konstitutionelt furstendöme, som står
i vasallförhållande till Turkiet. Författningen
är daterad d. 16/28 April 1879 i Trnovo. Fursten
(knjaz) bår i ämbetsurkunden predikatet kunglig höghet
(Carsko Visocestvo) och residerar i Sofia. Han utöfvar
den verkställande makten, men delar den lagstiftande
med nationalförsamlingen, mot hvars beslut han har
veto. Vid hotande fara kan ministerrådet på sitt
eget ansvar uppdraga åt fursten att utfärda lagar,
men dessa skola dock godkännas af representationen vid
första nästföljande sammankomst. På samma sätt kan
han äfven få rätt att på egen hand upptaga statslån af
högst 1 mill. leï. Representationen är af två slag,
den vanliga och den »stora» sobranjen. Den förra
(narodno sobranie) består af 1 ombud för hvart
20,000-tal innev.; ombuden utses genom direkta val
enligt allmän rösträtt. Valperioden är 5 år. För
valbarhet fordras 30 års ålder och att kunna läsa
och skrifva, men militärer i aktiv tjenst, munkar och
tjenstemän i valkretsen äro ej valbara. Valrätt har
den, som fyllt 21 år. Sobranjen sammanträder minst
en gång om året, och sessionen varar d. 15 Okt.–15
Dec. Stora sobranjen (veliko narodno sobranie) består
af dubbelt så många ombud som den vanliga räknar och
samlas i vissa bestämda fall, såsom da författningen
skall ändras, ny furste väljas eller ett regentskap
utses, om en afliden furstes son är omyndig. Den
får behandla endast de frågor, för hvilka den är
sammankallad. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
