Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulimus - Buljong - Bull, Ole - Bull, Ole Bornemann, norsk läkare. Specialist i öron- och ögonsjukdomar. - Bull, Edvard Isak Hambro, norsk läkare, praktiserande i Kristiania - Bulla. Se Vesikel. - Bullaren, härad - Bullatus - Bullerljud. Se Språkljud. - Bullialdus - Bully-trädet. Se Balata - Bulmerineq, August von, statsrättslärare - Buloz, François, fransk tidskriftsutgifvare - Bulthaupt, Heinrich Alfred, tysk författare - Bulu, folkstam. Se Gabun. - Buluwayo. Se Bulawayo. Suppl. - Bulvan - Bumerang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalkbränning. De i Sverige förekommande arterna äro mycket
små och enfärgade. L–e.
*Buljong. Om buljongens näringsvärde m. m. se
Köttextrakt.
*Bull, Ole, dog på Lysöen vid Bergen d. 17
Aug. 1880. — Historien om att han en gång i Paris på
1830-talet skulle hafva kastat sig i Seine är icke
bestyrkt, väl deremot, att han moderligt omhuldades af
en fru Villeminot, med hvars sondotter han sedermera
gifte sig (1836). Efter den sistnämndas död (1862)
gifte han om sig i Wisconsin med miss Sarah Thorp
(1870). Vid sin begrafning firades han med stora
högtidligheter såsom den egentlige grundläggaren af
Norges både nationalteater och nationella tonkonst
samt jämfördes inom sitt område med Wergeland inom
poesien. Också har om hans sagolika konstnärsbana
uppstått en liten literatur, hvars märkligaste alster
äro »Ole Bulls breve i uddrag», utgifna af hans
son Alexander B. jämte lefnadsteckning af Jonas Lie
(1881), samt en på Bergens dialekt skrifven biografi
af Oddmund Vik (1890). A. L.
Bull, Ole Bornemann, norsk läkare, född i Arendal
1842, var 1873–76 bosatt som läkare i Minneapolis i
Nord-Amerika och har sedan dess varit praktiserande
läkare i Kristiania, särskildt som specialist
i ögon- och öronsjukdomar. Af hans skrifter,
hvilka till större delen behandla frågor rörande
spetälska och syfilitiska ögonsjukdomar, må nämnas
The leprous deseases of the eye (1873; tillsammans
med öfverläkaren G. A. Hansen), De paa lues
beroende pathologiske forandrinyer af öienbunden,
(gradualafhandl., 1880) och The ophthalmoscope and
lues (1884).
Bull, Edvard Isak Hambro, norsk läkare, född i Bergen
d. 30 Juni 1845, sedan 1870 praktiserande läkare i
Kristiania, var på 1880-talet öfverläkare vid den ena
af rikshospitalets medicinska af delningar. 1875 blef
han med. doktor efter att hafva försvarat afh. Kliniske
studier over kronisk Morbus Brightii. Såväl 1879 som
1880 afslog han kallelse till Upsala som professor
i klinisk medicin. Trots sin stora praktik har han
funnit tid att bearbeta sina iakttagelser i en rad
högt ansedda vetenskapliga afhandlingar (i norska
och tyska facktidskrifter) och äfven utgifvit några
populära skrifter, särskildt rörande strup- och
magsjukdomar.
Bulla, dermatol. Se Vesikel.
*Bullaren, härad. 37,323 har. 4,382 innev. (1894).
Bullatus, Med. Lat., på grund af »bulla» utnämnd. Om
doctores bullati se Doktor.
Bullerljud, gramm. Se Språkljud.
Bullialdus, latiniserad namnform för Bouillau
(se d. o. Suppl).
Bully-trädet. Se Balata.
Bulmerincq, August von, statsrättslärare,född i Riga
1822, död i Stuttgart 1890, var 1858–75 professor i
stats- och folkrätt vid Dorpats universitet, deltog
i stiftandet af »Institut de droit international»
i Genève, vid hvars kommission för sjökrigsrätten
han sedan 1877 var referent, och efterträdde 1882
Bluntschli såsom professor i folkrätt vid Heidelbergs
universitet. Han skref bl. a. De natura principiorum
juris inter gentes positivi (1856), Die systematik
des völkerrechts (I,
1858) och Völkerrecht (1884: 2:dra uppl. 1889, i
Marquardsens »Handbuch des öffentlichen
rechts. etc.»).
Buloz [bylå], François, fransk
tidskriftsutgifvare. f. nära Genève 1803, d. i Paris
1877. Se om honom Revue des deux mondes. B. var
1838–48 kungl. kommissarie vid Théâtre français.
Bulthaupt, Heinrich Alfred, tysk författare,
f. 1849 i Bremen, studerade juridik, företog resor
i Orienten samt blef 1875 advokat i sin födelsestad
och 1879 stadsbibliotekarie derstädes. Han erhöll
1892 professors titel. B. har haft ganska god
framgång som teaterförfattare i den ädlare stilen,
bl. a. med sorgspelen Die arbeiter (1876) och Gerol
Wendel (1885), dramerna Eine neue welt (s. å.) och
Der verlorene sohn (1889) samt lustspelet Lebende
bilder (1875). Af framstående förtjenst är B:s arbete
Dramaturgie des schauspiels (3 bd, 1893–94, utgörande
5:te omarbetade uppl. af hans Dramaturgie der
klassiker, 1882), en sakkunnig analys af Shaksperes
samt de tyske klassikernas och efterklassikernas
dramatiska konst. Ett motstycke till detta arbete
är B:s Dramaturgie der oper (2 bd, 1887). Han har
vidare skrifvit opera- och oratorietexter (bl. a. till
Max Bruchs. »Achilleus»), formvackra lyriska dikter
(Durch frost und gluthen, 1877; . 2:dra uppl. 1892),
berättelser på vers m. m.
Bulu, folkstam. Se Gabun.
Buluwayo. Se Bulawayo. Suppl.
*Bulvan är af slaviskt ursprung (jfr R. bolvan,
perukstock, dumhufvud) och har, utom den i
art. angifna betydelsen, äfven betydelse af en person,
som är det synliga verktyget åt och får åtaga sig
ansvaret i stället för en annan, som »står bakom».
*Bumerang (af austral. ordet woómera, som betecknar
en inrättning för spjutkastning), ett af Australiens
infödingar begagnadt kastvapen i form af ett mot
ändarna afsmalnande, från sidan tillplattadt,
omkr. 60 cm. långt stycke hårdt trä, (oftast af Acacia
pendula), krökt på bredaste stället. Krökningen,
som oftast närmar sig en rät vinkel, måste vara
bildad af naturen. Den ena sidan är alldeles flat,
den andra något afrundad. Den egendomligheten att
vapnet kommer tillbaka till den kastande beror derpå
att det är omvridet, så att flatsidorna äro vända åt
olika håll. Kastadt i rak riktning framåt, vänder det
sig sjelf horisontelt, skjuter en mycket hastig fart
på samma gång det kretsar omkring sig sjelf och skär
sig på detta sätt i sned riktning uppåt, vänder icke
tillbaka samma väg det gått, utan rör sig i en båge åt
venster och kommer sålunda att beskrifva en ellips. De
vridna bumerangerna, med hvilka man aldrig kan träffa
säkert, användas i allmänhet blott som leksaker; de,
som äro plana på båda sidor och således icke komma
tillbaka, äro träffsäkrare och brukas i krig och på
jagt. Det är mycket svårt och fordrar stor öfning att
kasta bumerang riktigt väl; blott få hvita lära det
och icke en gång alla svarta. Så synnerligen farligt
för personer och större djur är vapnet icke. Liknande
vapen lära användas af dravidafolk i Indien och af
moki-indianer i Arizona, och det har påståtts, att
egypterna och assyrerna begagnat sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
