Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byske, socken i Vesterbottens län. - Byske elf,betydande vattendrag i Norrbottens och Vesterbottens län. - Byskupsrud, fordom namn på Buskerud. - Bysta (Bystad), frälsesäteri i Askers socken, Örebro län. - Byström, J. N. - Byström, Oskar Fredrik Bernadotte, musiker - Bysättning. Jfr Gäldstuga. - Bytesgods - Byvalla--Långshytte jernväg - Byxor. Se vidare art. Drägt. - Byzans. Se Bysantium. - Båge. Se Galvanisk ljusbåge. - Bågfält. Se vidare Tympanum 2. - Båghängverk. Se Bro. - Båglampa, bågljus. Se Elektrisk belysning. Suppl. - Bågskott. Se Kulbana, sp. 214. - Bågspännverk. Se Bro. - Bågö. Se Baagö. - Båkafgift. Se Fyr- och båkafgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Byske, socken i Västerbottens län,
Skellefteå tingslag och fögderi. 1,119 qvkm.
8,347 innev. (1895).
Byske elf, betydande vattendrag i Norrbottens
och Vesterbottens län, upprinnande i Pite
lappmark: en östligare gren från Jerföjaur, en
vestligare från Långträsk, hvilka förena sig i
Arvidsjaur. B. fortsätter derifrån med sydöstligt
lopp, strömmar genom Jörns och slutligen Byske
socknar samt faller ut nedanför Byske kyrkoby och
ångbåtsstation i Byskefjärden af Bottniska viken.
Byskupsrud, fordom namn på Buskerud.
*Bysta (Bystad), 1 mantal frälsesäteri i Askers
socken, Örebro län, med ett synnerligen naturskönt
läge vid sjön Sotterns norra strand, 3 km. s. v. om
Kilsmo station på Vestra stambanan. Till gården, som
är väl bebyggd och omgifves af dyrbara anläggningar,
hör egen kyrka, der gudstjenst hålles hvar fjerde
söndag af brukspredikanten vid det underlydande
Brefvens bruk. B. ingår i fideikommisset B., som
i Askers socken omfattar 19 1/4 mtl (taxeringsvärde
676,600 kr., 1894), qvarn och såg (tax. 24,000 kr.),
Brefvens Jernbruk med masugn, 3 lancashiresmälthärdar,
Vällugn, 3 kupolugnar, stångjernshammare, mekanisk
verkstad och manufaktursmide m. m. (tax. 226,000
kr.) och Skärsäters täljstensbrott, i Lännäs socken
1 mtl (tax. 44,100 kr.), i Norrbyås frälseränta
af 3/8 mtl (tax. 1,100 kr.), i Sköllersta 1 9/16 mtl
(tax. 53,100 kr.), i Svennevad 7 5/8 mtl (tax. 346,700
kr.), såg, tegelbruk, frälseräntor (tax. 5,200 kr.),
i Bo socken 1/8 mtl (tax. 6,000 kr.), tillsammans
29 15/16 mtl, med verk ocn inrättningar taxerade
till 1,382,900 kr., hvarjämte dit höra 7 13/16 mtl i
Regna socken, Östergötlands län (tax. omkr. 280,000
kr.). – B. (under medeltiden Byghaestad) beboddes
under konung Albrekts tid af en Böghil van Hoo,
häradshöfding i östra Nerike. Riddaren Bo Djure,
höfvitsman på Stockholms slott, var under kon. Erik
af Pommern egare till godset, som under Kristofers
tid beboddes af riddaren Tomas Bengtsson. År 1448 kom
godset i riksrådet Lars Siggesson Sparres ego och
innehades sedan länge af hans slägt, från hvilken
det genom gifte öfvergick först till Tottska och
derefter till Rålambska slägten, i hvars ego godset
befann sig från början af 1600-talet till 1768, då
det för 800,000 dlr kmt såldes till grefvinnan Eva
Bielke. Sex år derefter sålde hon egendomen till
ryttmästaren D. H. Hildebrand, som 1778 gjorde
B. med Brefvens bruk till fideikommiss. Dennes son,
D. G. Hildebrand, bestämde före sin död (1808)
till fideikommissets innehafvare sin systerdotter,
frih. Sofia Ulr. Bonde, gift med öfversten
grefve Joh. Aug. Anckarsvärd, hvilkens dotterson
(son till statsrådet frih. J. A. Gripenstedt),
f. d. ryttmästaren frih. J. T. Gripenstedt sedan 1887 innehar
fideikommisset. Brefvens bruk fick sina
privilegier i slutet af 1600- och början af
1700-talet. Det har sedan 1842 egen brukskyrka, der
gudstjenst hålles hvarannan söndag. Tillverkningen
uppgafs för 1893 till 1,392 ton tackjern och
direkt ur masugn framstäldt gjutgods, 401,6 t.
gjutgods framstäldt efter tackjernets omsmältning,
1,927,6 t. smältstycken, 1,820,6 t. stångjern och
stål samt 35,330 kg. diverse jernmanufaktur.
Antalet arbetare var 144.
*Byström, J. N. Hans Karl X och Karl XII äro sedan
1880 uppställda i Artillerimuseum i Stockholm.
Byström, Oskar Fredrik Bernadotte, musiker, född
i Stockholm d. 13 Okt. 1821, blef kapten vid Svea
artilleriregemente 1857, ledamot af Mus. akademien
1864 och inspektor vid konservatoriet i Stockholm
1867, från hvilken plats han 1872 tog afsked med
professors titel. B. har uppträdt som pianist och
orgelspelare, undervisat i piano och sång samt
komponerat operett-, orkester- och kammarmusik
och sånger, utarbetat en Allmän musiklära (1871)
o. s. v. Under de senare årtiondena har han mest
verkat för den andliga musiken, hållit »motettaftnar»
1881 och följande år, genomrest (sedan 1884)
1,700 svenska socknar för att i kyrkorna framföra
äldre psalmmelodier och utgifvit en del af dessa
under titeln Den svenska psalmsångens vid offentlig
gudstjenst mest begagnade melodier (1892). År 1886
erhöll han statsanslag för att studera kyrkosång i
London, Paris, Rom och Milano samt utgaf 1894 Svenska
mässan lämpad till texten i den nya kyrkohandboken.
A. L.
*Bysättning. Jfr Gäldstuga. — Vid 1894 års landtdag
antogs en lag, som upphäfde bysättningstvånget
i Finland.
Bytesgods, förv., gods, som kronan vid jordabyten
lemnar ifrån sig. Sådana byten använde i äldre tider
såväl kronan som enskilde i stor omfattning för
att afrunda sina egor. Både frälse- och skattebyten
hafva förekommit och under abalienationstiden
derjämte byten af gods, som besuttos under
donationsrätt. Bytesgodset antog i hvarje fall det
utbyttas natur. Af reduktionerna lemnades bytesgodsen
ej oberörda. 1655 bestämdes, att den, som vid
anställd ransakning befanns hafva icke gifvit kronan
hennes fyllnad igen, skulle ersätta hennes förlust,
derest icke bytesbrefvet sjelf t innehöll, att han
genom kunglig nåd fått mer, än han gifvit. 1680
hänvisades å nyo till detta beslut. Till följd
deraf inleddes ransakningar och efterräkningar,
hvilka å sin sida drogo andra förhandlingar med
sig af den vidlyftighet, att de sista bytesmålen
ej afgjordes förrän på 1860-talet. (Jfr Byte.)
S. C.
Byvalla–Långshytte jernväg, hvilken eges af Klosters
bruks aktiebolag, förenar det samma bolag tillhöriga
bruket Långshyttan i Husby socken, Kopparbergs län,
med Byvalla station å Norra stambanan. Efter att redan
förut hafva varit begagnad för transport af bolagets
egna materialier och produkter, uppläts jernvägen
under Juni månad 1893 för allmän trafik. Banan är bygd
med smalt (0,891 m.) spår och har en längd af 28 km.
J. L.
*Byxor. Se vidare art. Drägt.
Byzans. Se Bysantium.
*Båge. Se Galvanisk ljusbåge.
*Bågfält. Se vidare Tympanum 2.
Båghängverk. Se Bro.
Båglampa, bågljus. Se Elektrisk belysning. Suppl.
Bagskott. Se Kulbana, sp. 214.
Bågspännverk. Se Bro.
Bågö. Se Baagö.
Båkafgift. Se Fyr- och båkafgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
