Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Bååth, Albert Ulrik, skald - Bååth-Holmberg, Cecilia Ulrika Laura Lovisa, författarina - Bäck, socken - Bäck, J. J., dog i Vasa d. 23 Jan. 1879. - Bäcka, nedlagt jernbruk i Orsa socken - Bäckaby, socken - Bäcke, socken (Bäckefors). - Bäckebo, socken. - Bäcklilja. Se Iris. - Bäcklund, A. V., docent i astronomi och geometri. - Bäckman, V. O. A., kommisarie - Bäckseda, socken. - Bäckström. 1. P. O., amiralitetskammarråd - Bäckström. 2. P. J. E. Redaktör för Post- och inrikes tidningar. - Bäcköring. Se Laxslägtet, sp. 930. - Bäddbjelke. Se Landfäste. - Bäddning. 1. Se vidare Kanonbäddning. - Bäfve, socken - Bägarekorall. Se Cyathophyllum. - Bägaresvamp. Se Peziza. - Bägge Sicilierna, konungarike. Se Sicilierna. - Bähr, Otto, tysk rättslärd. - Bäl, socken - Bälaryd, socken - Bälg. Se Galjon. - Bälinge. 1. Härad i Upsala läns Mellersta domsaga. - Bälinge. 2. Socken i Upsala län. - Bälinge. 3. Socken i Södermanlands län. - Bälinge. 4. Socken i Elfsborgs län. - Bäljon - Bältesspännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vikingatiden, bearbetning (1888), Nordiskt
forntidslif (1890), Nordmannaskämt (1895) och
Kärlek i hedna dagar. Skalden Kormaks saga (s. å.).
J. A. R–m.
2. Bååth-Holmberg [båt-], Cecilia Ulrika Laura Lovisa,
författarinna, den föregåendes syster, född i Malmö
1857, sedan 1877 gift med folkhögskoleföreståndaren
Th. Holmberg, började sin literära verksamhet
såsom öfversättarinna, men har sedan 1885 utgifvit
reseskildringar, noveller, uppsatser i sociala
ämnen, literaturhistoriska studier och populära
historiska arbeten. Goda studier, iakttagelseförmåga
och herravälde öfver formen utmärka hennes
författareskap. Hennes arbeten äro Björnstjerne
Björnson (1885), Sydskånska teckningar (1886),
Frihetens sångarätt i Sverige på 1840-talet (1889),
Karl XV som enskild man, konung och konstnär (1891),
den första utförliga biografi öfver denne konung, till
en del efter nya källor, Guiseppe Garibaldi (1892),
Charles G. Gordon (1894), Spillror (s. å.) och Kampen
för och emot negerslafveriet (1896). Fru B.-H. har
sedan 1880 utöfvat en gagnrik verksamhet såsom
lärarinna och föreståndarinna vid Tärna folkhögskola
för vuxna qvinnor. E. F.
*Bäck, socken. 3,239 har. 506 innev. (1895).
*Bäck, J. J., dog i Vasa d. 23 Jan. 1879.
Bäcka, nedlagdt jernbruk i Orsa socken,
Kopparbergs län, vid norra stranden af Orsasjön. Med
användande delvis af brukets byggnader har ingeniör
J. A. Melkersson under senare hälften af 1880-talet
der anlagt ett porfyrverk, i st. f. det vid Elfdalen,
och förvärfvat de förnämsta porfyrbrotten, som
förut egdes af Elfdalens gamla porfyrverk. Från
dessa föras vintertiden de råa blocken ned till B.,
der de förarbetas till mindre konstföremål, såsom
ljusstakar, lampfötter, vaser, brefpressar m. m.,
samt större saker, såsom grafvårdar, små kolonner
o. d. Som porfyren, landets hårdaste stenart, är svår
att få i stora block, sammansättas större arbeten af
flere dylika.
*Bäckaby, socken. 6,135 har. 979 innev. (1895).
*Bäcke, socken. 4,795 har. 802 innev. (1895). Namnet
Bäckefors användes numera icke.
*Bäckebo, socken. 22,584 har. 2,376 innev. (1895).
Bäcklilja, bot. Se Iris.
*Bäcklund, A. V., blef docent 1868 i astronomi och
1869 i geometri. Han är ledamot af Fysiogr. sällsk. i
Lund (1872) och Vet. akad. (1888).
*Bäckman, V. O. A., tog 1887 afeked med pension
från sin kommissariebefattning. — 1892 utkommo
»Sjöjungfruns sagor» i ny, tillökad upplaga.
*Bäckseda, socken. 4,476 har. 989 innev. (1895).
*1. Bäckström, P. O., som 1879 tog afsked från
amiralitetskammarrådsämbetet, afled i Stockholm
d. 12 Maj 1892. Bland hans utgifna arbeten må nämnas
ytterligare Öfversigt af de europeiska staternas
historia under de sista tjugo åren (1882–83),
Öfversigt af de europeiska staternas politiska
historia under åren 1881–87 (1889) och Svenska
flottans historia (1884) samt hans 1875–81 i 12 band
utgifna fortsättning af Starbäcks »Berättelser ur
svenska historien».
*2. Bäckström, P. J. E., öfvertog d. 12 April 1877,
efter C. V. A. Strandberg, redaktörskapet för »Post-
och Inrikes tidningar» (med P.
Strandberg såsom ansvarig utgifvare till årets slut) samt
afled i Stockholm efter långvarig sjuklighet d. 12
Febr. 1886. B:s Samlade skrifter utgåfvos 1889–90
i 3 bd af H. Wieselgren, med lefhadsteckning af
C. D. af Wirsén.
Bäcköring, zool. Se Laxslägtet, sp. 930.
Bäddbjelke. Se Landfäste.
*Bäddning. 1. Krigsv. Se vidare Kanonbäddning.
*Bäfve, socken. 5,946 har. 1,463 innev. (1895).
Bägarekorall, paleont. Se Cyathophyllum.
Bägaresvamp, bot. Se Peziza.
Bägge Sicilierna, konungarike. Se Sicilierna.
Bähr, Otto, tysk rättslärd, f. 1817 i Fulda,
blef 1849 råd vid öfverdomstolen i Kassel,
1863 öfverappellationsråd derstädes och efter
Hessens införlifvande med Preussen 1867 medlem
af appellationsdomstolen i Berlin samt 1879 råd
vid riksrätten i Leipzig, från hvilket ämbete han
tog afsked 1881. B. var 1867–80 staden Kassels
representant i tyska riksdagen och preussiska
deputeradekammaren, hvarest han slöt sig till
det nationalliberala partiet. Han har författat
bl. a. den framstående monografien Die anerkennung
als verpflichtungsgrund (1855; 2:dra uppl. 1867),
Der rechtsstaat (1864), likaledes ett betydande
arbete, och den skarpt kritiska skriften Der deutsche
civilprozess in praktischer bethätigung (1885) samt
på ett från juridiken vida skildt område Das tonsystem
unserer musik (1882).
*Bäl, socken. 2,403 har. 196 innev. (1895).
*Bälaryd, socken. 7,476 har. 1,007 innev. (1895).
*Bälg. Jfr Blåsmaskin.
Bälg, skeppsb. Se Galjon.
*Bälinge. 1. Härad i Upsala läns Mellersta domsaga och
fögderi, omfattar socknarna Åkerby, Bälinge, Skuttunge
och del af Jumkil samt länsdel af Harbo. 26,231
har. 3,830 innev. (1895). — 2. Socken i Upsala
län. 14,248 har. 1,956 innev. (1895). — 3. Socken i
Södermanlands län. 9,350 har. 1,272 innev. (1895). —
4. Socken i Elfeborgs län, Kullings kontrakt. 2,535
har. 458 innev. (1895).
Bäljon, bot., ett skånskt namn på odon (se
Vaccinium, sp. 12).
Bältespännare, namn på de båda kämparna i den
folkliga tvekamp, som under namn af att spänna
bälte skall fordom hafva förekommit, i synnerhet
utefter den gamla riksgränsen mot Skåne, Halland
och Bleking. Enligt gamla sägner skall dervid hafva
tillgått på följande sätt (se G. O. Hyltén-Cavallius:
»Wärend och Wirdarne», H, 384 fi.). »Utmaningen
skedde derigenom, att den ene kämpen drog sin knif
och frågade sin fiende ’huru långt han tålde kallt
jern i lifvet’. Svaret lydde gemenligen: ’jo, jag tål
så långt som du’. Utmanaren mätte då af ett stycke på
sin knif med den vilda hotelsen: ’jag skall skära dig
ena flise, som sol och måne skall skina i’. Härefter
blefvo knifbladen nedom märket virade med skinnremmar,
tröjorna afkastades, och kämparne med upplyftade armar
och knifvarne i högsta hugg fattade hvar med venster
hand om sin fiendes högra armlofve. På detta sätt
stående bröst emot bröst, barhufvade och nakna intill
midjan, bundos de samman med ett bälte, som spändes
rundt om dem bägge eller ock så, att man spände ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
