Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bältesspännare - Bända segel. Se Slå under segel. - Bändling. Se Zostera. - Bängel. Se Tryckpress, sp. 836. - Bänsel. Om Ögonbänsel, se d. o. - Bära Maj i by, en folklek. - Bärande träd. - Bärbo, socken - Bäreberg, socken - Bärensprung (Baerensprung), Friedrich Wilhelm Felix von, tysk läkare. - Bärfjäder. Se Fjäder (mek.). - Bärlager, (mek). Se Lager 3. - Bärtapp, (mek). Se Lager 3. - Bärwalde, preussisk stad. - Bärvin.Se Vin, sp. 1076. - Bäsj-färgad. Se Beige. Suppl. - Bö (Böe), F. D., afled i Bergen d. 13 Nov. 1891. - Böckers te - Böckh. 3. R. B. - Böcklin, Arnold, schweizisk målare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras egna bälten, så att ingen kunde slita sig
ifrån den andre. Sedan begynte striden på lif
och död, hvarvid det gällde att med venster hand
afvärja sin fiendes stötar, medan man sjelf sökte
frigöra sin högra hand för att med knifven skära sin
fiende. Denna blodiga lek fortsattes, tills någon af
kämparne föll, och blef segervinnaren sedan ’väldig
aktad bland de andra’. Men ännu oftare inträffade
att bägge två hade fått banesår, innan man skilde dem
från hvarandra.» Uppgiften om att denna förmodligen
från medeltiden stammande plägsed ännu inemot år
1700 varit gängse saknar allt stöd af domböckerna,
som aldrig, så långt tillbaka de än gå, omtala någon
tvekamp under denna form. Allmänt bekanta hafva i våra
dagar ordet och seden blifvit genom Molins ståtliga
grupp »Bältespännarna» (se Molin, J. G., sp. 206).
Ad N–n.
Bända segel, sjöv. Se Slå under segel.
Bändling, bot. Se Zostera.
Bängel, boktr. Se Tryckpress, sp. 836.
*Bänsel. Om ögonbänsel se d. o.
Bära Maj i by, en folklek. Se Folklekar, sp. 1557.
*Bärande träd. Enligt k. förordn. d. 26 Jan. 1894
ang. hushållningen af de allmänna skogarna i riket
är det vederbörande öfverjägmästare, som meddelar
boställsinnehafvare och arrendatorer af kronojord
tillstånd till utsyning af ek och bok.
*Bärbo, socken. 3,111 har. 748
innev. (1895). Moderförsamlingen heter numera
Råby-Rönö.
*Bäreberg, socken. 2,583 har. 884 innev. (1895).
Bärensprung (Baerensprung), Friedrich Wilhelm Felix
von, tysk läkare, f. 1822, blef student i Berlin
1840 och med. doktor i Halle 1844, kallades 1853
till läkare vid syfilidologiska afdelningen vid
Charitésjukhuset i Berlin, utnämndes 1856 till
e. o. professor och erhöll s. å. en afdelning för
hudsjukdomar. Död 1864. Bland B:s vetenskapliga
arbeten märkas hans vigtiga Untersuchungen über die
temperaturverhältnisse des foetus und des erwachsenen
menschen im gesunden und kranken zustande (1851–52),
som utkom samtidigt med Traubes arbete i samma ämne,
äfvensom hans undersökningar öfver Herpes zoster.
R. T–dt.
Bärfjäder. Se Fjäder, mek.
Bärlager, mek. Se Lager 3.
Bärtapp, mek. Se Lager 3.
Bärwalde, stad i preussiska regeringsomr. Frankfurt,
vid linien Randten–Podejuch af
preuss. statsjernvägen. Amtsdomstol. 3,818
innev. (1890). I B. slöts d. 23 Jan. 1631
en i den allmänna historien och särskildt i
Sveriges synnerligen vigtig traktat emellan
Sverige och Frankrike. Svenska fullmäktige voro
fältmarskalken Gustaf Horn, generalen Johan Banér och
statssekreteraren Carl Banér, då legat vid pommerska
hofvet; fransk fullmäktig var statsrådet och öfversten
Hercule de Charnacé. Ett förbund ingicks på fem år
(till d. 1 Mars 1636) »till försvar af gemensamma
vänners trygghet, äfven Östersjöns och Oceanens,
handelns frihet och återställandet af de förtryckta
ständerna i det romerska riket.» Konungen af Sverige
skulle på sin bekostnad i Tyskland uppställa 30,000
man till fot och 6,000 man till häst. Konungen af
Frankrike skulle bidraga med 400,000
rdr (1 mill. livres tournois) årligen, hvarjämte han
för Sveriges omkostnader under år 1629 lemnade en
summa af 120,000 rdr (300,000 livres tournois). Gustaf
Adolf förband sig att i de landsdelar, som intagits
eller gifvit sig, i fråga om religionen iakttaga
rikets lagar och författningar samt lemna katolikerna
i orubbad utöfning af deras religion. I fråga om
hertigen af Bajern och katolska ligan skulle man
bevara vänskap eller åtminstone iakttaga neutralitet,
om de gjorde detsamma.
Bärvin. Se Vin, sp. 1076.
Bäsj-färgad. Se Beige. Suppl.
*Bö (Böe), F. D., afled i Bergen d. 13 Nov. 1891.
Böckers te (Böckers beska te). Se Te. sp. 1461.
*Böckh. 3. R. B. är sedan 1875 chef för Berlins
statistiska byrå: han har sedan 1877 utgifvit
dennas årspublikation »Statistisches jahrbuch der
stadt Berlin» och resultaten af folkräkningarna
åren 1875–90 (Die bevölkerungs-, gewerbe- und
wohnungsaufnahme). B. utnämndes 1881 till
e. o. professor och 1885 till geheime regeringsråd.
Böcklin, Arnold, schweizisk målare, f. i Basel
d. 16 Okt. 1827, son af en ansedd köpman, fick sin
första allmänna utbildning vid dervarande gymnasium
och inhemtade der de kunskaper i afseende på den
klassiska fornverlden, som sedermera inverkat så
starkt på hans idériktning inom konsten. Tidigt
vaknade hans anlag för målning, men först 1846
fick han faderns tillåtelse att begifva sig
till Düsseldorf, hvarest han först egnade sig åt
landskapsmåleriet under Schirmer. På dennes råd begaf
han sig till Antwerpen, sedermera till Bruxelles
och studerade der figurmåleri, hufvudsakligen efter
nederländarna i dervarande gallerier. Efter ett
halft år reste han dock till Paris, dit han anlände
midt under 1848 års revolution och der han blef
vittne till skräckscenerna under Juniupproret, som
på hans sinne gjorde ett outplånligt intryck. För
fullgörandet af sin värnpligt måste han då vända
tillbaka till Basel. Men från den tiden började han
ett kringirrande lif med vexlande uppehåll än söder,
än norr om Alperna, som fortfarit till de senaste
åren. I Rom vistades han först 1850–58, der han led
nöd och för sitt uppehälle fick måla utsigtsbilder
för godt pris åt konsthandlarna, men för öfrigt lefde
ett svärmande konstnärslif, som slutade med att han
1853 gifte sig med en italienska. Förgäfves sökte han
hjelp i Basel, och några landskap, som bestälts af
en gynnare, mottogos i början icke för det ovanliga
innehållets skull. Men i München fick han genom Paul
Heyse en afnämare i den bekante baron von Schack,
som grundlade ett museum, hvars märkligaste konstverk
utgöras af B:s arbeten. Derpå kallades han till Weimar
såsom professor vid den nyupprättade konstskolan, och
han stannade der 1860–62. Sedan har hans vistelseort
vexlat mellan Rom (1862–66), Basel (1866–71), München
(1871–74), Florens (1874–85) samt Zürich från 1885,
hvarefter han under de allra senaste åren bott på
sin villa mellan Florens och Fiesole. — I sin konst
har B. visat ganska stor mångsidighet, dock inom
ett slutet område, ty allt har fått prägeln af hans
personliga förkärlek för det idealt-fantastiska. Sin
styrka har han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
