Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böhmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antalet munk- och nunnekloster är 166, med
omkr. 2,000 ordensmedlemmar. Katolikerna lyda
under furstärkebiskopen af Prag och 3 biskopar (i
Leitmeritz, Königgrätz och Budweis). Protestanterna
hafva 3 superintendenter. Om kyrkoförfattningen
för öfrigt se Österrikisk-ungerska monarkien,
sp. 733 o. f. — B. har ett tyskt universitet (det
äldsta i Tyskland, stiftadt 1348) och ett tsjechiskt
universitet (bildadt af det förra derigenom att de
båda nationaliteterna skildes 1882) samt (1893) 23
tyska och 32 tsjechiska gymnasier och realgymnasier,
20 realskolor (10 för hvardera nationaliteten), 7
tyska och 8 tsjechiska lärareseminarier samt 3 tyska
och 3 tsjech. lärarinneseminarier. Folkskoleväsendet
är skildt från kyrkan. 1890 funnos 5,278 (2,384
tyska, 2,894 tsjechiska) folkskolor och borgareskolor
(de sistnämnda 224), med 20,630 lärare och 945,900
lärjungar, de sistnämnda utgörande 98,4 proc. af de
skolpligtiga barnen (1876 var antalet endast 88,3
proc.). Antalet teologiska läroverk är 4 (ett vid
hvarje biskopssäte); 2 tekniska högskolor finnas
i Prag, en bergsakademi i Přibram och dessutom 2
bergsskolor; vidare finnas 5 högre och 35 lägre
landtbruksskolor, 1 skogsinstitut, 4 döfstum-
och 2 blindinstitut. 1891 utgåfvos 424 tidningar
och tidskrifter (150 tyska, 264 tsjechiska, 10
andra), deraf 128 politiska, och af dessa 17 dagliga
tidningar.
Materiel kultur. Under 10-årsperioden 1880–89 voro
i medeltal 1,581,400 har besådda med sädesslag,
58,370 medskidfrukter, 334,160 härmed potates,
128,190 har med sockerbetor, och under samma tid
var medelskörden 4,631,764 hl. hvete, 9,271,290
hl. råg, 6,278,260 hl. korn, 10,113,600 hl. hafre och
31,241,780 hl. potates. Bland industriväxter intaga
lin, humle och sockerbetor främsta platsen. 1890
erhöllos 12,769,000 kg. tågor och 8,015,000 kg. frö;
humleskörden varierar mellan 2,5 och 5 mill. kg. (1892
var den 4,423,000 kg.). S. å, skördades 3,8 mill. ton
sockerbetor. Hampodlingen är tämligen obetydlig,
men odlingen af raps är i stark stigning; 1890
skördades på 18,740 har 20,8 mill. kg. Vingårdar
ligga i Elbedalen, från Melnik till Ausseg och Prag,
och upptaga en areal af 862 har; medelskörden uppgår
till 9,000 hl. vin; de bästa sorterna äro melniker
och czernoseker, det senare från Leitmeritz och
Lobositz. Fruktodlingen är högst betydlig och
lemnar stora qvantiteter i synnerhet af äpplen och
plommon. — Antalet husdjur uppgick 1890 i runda tal
till 215,700 hästar, 2,022,000 nötkreatur, 423,600
får, 514,000 svin och 334,000 getter. Fårskötseln,
som förr, hufvudsakligen genom Maria Teresias
omsorger, var föremål för mycken omvårdnad, har
nu, såsom af ofvanstående siffror framgår, gått
starkt tillbaka. Skogarna omfattade 1890 1,507,325
har, mest barrskog; omkr. 2/3 tillhöra de stora
jordägarna. — Mineralrikets produkter äro både rika
och mångfaldiga; endast salt saknas alldeles. Af
silfver erhöllos 1891 36,000 kg., af tackjern (från
13 masugnar) 127,274 ton, af bly 1,561 ton, af blyglete
2,267 ton, af koppar 92,200 kg. samt af koppärvitriol
48;600 kg., vidare 56,200 kg, tenn (från Graupen),
115,400 kg. antimon (från Milleschau vid Tabor), 4,100
kg. uranpreparat (från Joachimsthal) samt 34,394 ton
vitriol- och alunskiffer (från vestra B.), hvaraf
framställas jernvitriol, vitriolsten, svafvelsyra
och alun. Vid Krurnau brytes grafit, 12,683 ton. 1891
brötos vidare 3,791,200 ton stenkol och 12,956,300 ton
brunkol. Sammanlagda värdet af landets bergverks- och
hytteprodukter uppgick 1891 till 65,2 mill. kronor,
d. v. s. 47 proc. af värdet af hela Österrikes
bergverksproduktion. Antalet arbetare var 61,719. —
Enligt 1885 års industristatistik funnos då 124,965
yrkesföretag, af hvilka 16,571 voro att anse som
fabriker. De senare fördela sig med sina arbetare
och sitt produktionsvärde i följande hufvudgrupper:
| fabriker | arbetare | produktionsvärde gulden | |
| Metaller och metallarbeten | 269 | 11,242 | 25,890,000 |
| Maskiner, instrument och transportmedel | 187 | 9,061 | 17,229,000 |
| Sten, jord, lera, glas | 5,319 | 38,991 | 45,967,700 |
| Trävaror och knappar | 1,177 | 9,638 | 13,228,200 |
| Läder och vaxduk | 72 | 1,984 | 6,875,900 |
| Textilindustri | 783 | 129,216 | 211,253,900 |
| Beklädnads- och modevaror | 246 | 10,297 | 12,212,400 |
| Papper | 132 | 6,393 | 11,262,400 |
| Närings- och njutningsmedel | 7,649 | 85,945 | 256,705,000 |
| Kemisk industri | 268 | 8,945 | 28,087,300 |
| Byggnads- och konstindustri | 469 | 4,209 | 5,537,300 |
| ——————————————— | |||
| 16,571 | 315,921 | 638,249,100 | |
| splindlar | maskin-stolar | handstolar | |
| i ylleindustrien | 227,000 | 10,865 | 9,174 |
| i bomullsindustrien | 1,116,500 | 26,330 | 25,260 |
| i lin, hampa, jute | 263,800 | 1,320 | 34,800 |
| silke | — | 650 | 2,100 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
