Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börstig, socken i Skaraborgs län. - Börstil, socken - Börtingen. Se Lax, sp. 930 - Bösarp. 1. Socken i Malmöhus län, Skytts härad - Bötel, Heinrich, tysk operasångare. - Böter - Bötom. Pastorat i Åbo ärkestift. - Böttcher, Kristian Eduard - Böttger,Charlotte Elisabeth Amelie, dansk skådespelerska. - Böttger, Rudolf Christian, tysk kemist. - Böttigers depilatorium. Se Depilatorium. Suppl. - Bötticher, K., föreståndare för Berlinsmuseets skulptursamling. - Bötticher, Karl Heinrich von, tysk politiker - Bötticher (Boetticher), Adolf Gustav, tysk arkeolog - Böttiger, Carl Vilhelm. Afled i Upsala d. 22 Dec. 1878. - Böttiger. 2. Johan (John) Fredrik, konstforskare och museiman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Börstig, socken i endast Skaraborgs län. 3,513
har. 842 innev. (1895). Pastoratet tillhör Falköpings
kontrakt.
*Börstil, socken. 21,603 har. 3,832 innev. (1895).
Börtingen, zool. Se Lax, sp. 930.
*Bösarp. 1. Socken i Malmöhus län, Skytts härad. 1,422 har.
752 innev. (1895).
Bötel, Heinrich, tysk operasångare, f. 1858 i
Hamburg, der han i likhet med Wachtel var droskkusk,
då hans ovanligt höga hjeltetenor upptäcktes af
teaterdirektören Pollini 1881 och efter någon
tids utbildning väckte sensation på Stadtteatern
1883. Sedan dess har B. sjungit flerstädes i Europa
och Amerika. I Stockholm uppträdde han 1890 såsom
Manrico i »Trubaduren», Raoul i «Hugenotterna»,
Lyonel i »Martha» och Fernando i »Leonora».
A. L.
*Böter. Genom en lag af d. 16 Maj 1884 har vatten-
och brödstraffet afskaffats såsom förvandlingsstraff
och ersatts med enkelt fängelse. J. H–r.
Bötom (F. Karijoki), konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift, Vasa län,
Närpes domsaga, Ilmola härad, Finland. Areal
123 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,493
pers. (1892). Det inom socknen belägna
Bötomberget är ett af de betydligare enstaka berg i södra
Österbotten. A. G. P.
*Böttcher, Kristian (han bar äfven förnamnet Eduard),
afled 1889 i Düsseldorf.
Böttger, Charlotte Elisabeth Amelie, dansk
skådespelerska. Se under Kose, K. P.
Böttger, Rudolf Christian, tysk kemist, f. 1806 i
Aschersleben, var från 1835 lärare vid Fysikaliska
föreningen i Frankfurt a. M. och dog 1881. Han uppfann
bl. a. metoden att taga galvanoplastiska kopior af
graverade tryckfärdiga kopparplåtar, användningen af
kalciumsulfhydrat för afhåring af djurhudar (1839;
»B:s depilatorium») och (tillsammans med Bromeis,
1842) etsningen å glasplåtar l. hyalografien
(se d. o.). B. lär hafva samtidigt med Schönbein
1846 upptäckt bomullskrutet och kollodium. Vidare
uppfann B. försilfring af glas, förnickling af
lätt oxiderbara metaller, nya sätt att framställa
tallium, caesium och indium m. m., hvarjämte kemien
har honom att tacka för en stor mängd intressanta
reaktioner. Med orätt tillskrifva tyskarna B. den
för säkerhetständsticksindustrien grundläggande
idén att anbringa den röda fosforn på ett plån,
mot hvilket stickan gnides; prioriteten dervidlag
tillkommer nämligen svensken professor G. E. Pasch,
som 1844 uttog patent derå, och hvars uppfinning
var känd för B., då denne 1848 upptog tanken (jfr
art. Elddon, äfven i Suppl.).
Böttgers depilatorium, kem. tekn. Se
Depilatorium. Suppl.
*Bötticher, K., var 1868–76 föreståndare för
Berlinmuseets skulptursamling, hvars historiska
anordning härrör från honom. Han afled 1889 i Berlin.
*Bötticher, Karl Heinrich von, tysk politiker, f. 1833
i Stettin, var 1860–61 generalassessor i kammarrätten
i Berlin, derefter anställd i flere provinsstyrelser
och inträdde 1864 såsom biträde (»hilfsarbeiter»)
i preussiska handelsministeriet. 1865 tog han afsked ur statstjensten
för att öfvertaga ett kommunalt ämbete i
Stralsund. Derifrån kallades han 1869 till
tjensteman i inrikesministeriet, der han utmärkte
sig genom arbetskraft och skicklighet och 1872
utnämndes till föredragande råd. Emellertid
återgick han till den lokala förvaltningen först i
Hannover, sedan såsom regeringspresident i Schleswig
samt blef der 1878 vald till ledamot af tyska
riksdagen, i hvilken han med ifver uppträdde för
Bismarcks tullpolitik. 1879 biet han oberpresident
i Schleswig-Holstein, 1880 statssekreterare för
inrikes ärenden och preussisk statsminister samt
1881 rikskanslerens ställföreträdare. År 1888, efter
v. Puttkamers afgång, utnämndes han till vicepresident
i preussiska statsministeriet, hvilken befattning han
ännu bekläder. Han har särskildt varit verksam för de
socialpolitiska lagarna, i synnerhet för invaliditets-
och ålderdomsförsäkringslagarna. Efter Bismarcks
afgång nämndes han såsom en af kandidaterna
till rikskanslersplatsen, som då besattes med
Caprivi. Under förra hälften af 1895 utsattes
B. för häftiga angrepp i den socialistiska och
agrariska pressen, gående ut på att han 1886
varit invecklad i penningetransaktioner, som varit
opassande för hans ställning såsom ämbetsman, men
hans kolleger i statsministeriet förklarade i en
art. i »Reichsanzeiger» dessa beskyllningar sakna
all grund. J. Fr. N.
Bötticher (Boetticher), Adolf Gustav, tysk arkeolog,
f. 1842 nära Berlin, bosatt i Königsberg, var en
bland ledarna af de 1875–81 företagna storartade
utgräfningarna i Olympia (se d. o.) och utgaf öfver
dem det framstående populärvetenskapliga arbetet
Olympia, das fest und seine stätte (1883; 2:dra
uppl. 1886). Han har vidare författat arbetena Auf
griechischen landstrassen (1883) och Akropolis von
Athen (1888).
*Böttiger. 1. K. A. Hans Kunstmythologie utkom i 2
bd 1826–36.
*Böttiger, Carl Vilhelm, afled i Upsala d. 22
Dec. 1878. — Hans sista arbete var Bidrag till
kännedomen om Leopolds tidigaste skaldeförsök
(i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1796», del
53, 1878). 1881 utgafs 6:te och sista bandet
af hans »Samlade skrifter», hvilket bands
egentliga betydelse ligger i B:s der meddelade
»Ungdomsminnen». S. å. utkommo B:s Valda dikter,
med skaldens lefhadsteckning af Elof Tegnér, och
Sjelfbiografiska anteckningar och bref (ur ofvannämnda
6:te bd af hans »Saml. skr.»). Jfr »Inträdestal» af
C. D. af Wirsén (i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1796»,
del 56, 1880).
2. Böttiger, Johan (John) Fredrik, konstforskare,
museiman, den föregåendes brorson, född d. 25 Mars
1853 i Söderköping, der fadern var läkare, blef
1873 student i Lund, der han aflade 1877 filos.
kandidat- och 1879 licentiatexamen samt 1880
promoverades till filos. doktor efter att hafva
försvarat afhandlingen Bengt Erland Fogelberg, ett
konsthistoriskt biografiskt försök. Han antogs 1880
till e. o. amanuens vid Nationalmusei konstafdelning
och tjenstgjorde 1881–86 såsom sekreterare derstädes
samt utnämndes 1885 till intendent för konung Oskar
II:s konstsamlingar och till hofintendent och 1892
derjämte till slottsarkivarie vid det af honom
ordnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
