- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
7-8

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Cadet [kåda], Fr., yngre (broder); mots. ainé (se
d. o. Suppl.). Se vidare Kadett.

*Cadiz. 1. Provinsen hade 429,872 innev. 1887
på en areal af 7,342 qvkm., deri inberäknadt
Ceuta på Afrikas kust. — 2. Staden ligger på
nordligaste klipp-platån af en från ön Leon i
Cadizbukten utskjutande, 10 km. lång, mycket
smal landtunga och försvaras af en vall med
bastioner samt de detascherade verken Cortadura
S. Fernando på landtungan i s. och S. Sebastian
v. om staden. På ön Leon ligger S. Fernando med
sjöarsenalen La Carraca, På grund af den sjunkande
handelsomsättningen och omöjligheten för industrien
att utveckla sig på det mycket begränsade området
har folkmängden minskats från 70,800 pers. 1857
till 62,530 pers. 1887. Industrien representeras
hufvudsakligen af en tobaksfabrik, ett skeppsvarf
samt några snickeriverkstäder och handskfabriker. På
landtungan s. om staden vinnes hafssalt. Ehuru C. hör
till Spaniens vigtigaste sjöhamnar, är dess handel
numera blott ett svagt återsken af forna tiders,
då staden ensam förmedlade varuutbytet med spanska
Amerika. Emedan viken småningom igengrundats,
kan endast norra delen af densamma, redden,
användas af större fartyg, medan den egentliga
hamnen på stadens östra sida, med ett djup af 1 m.,
är tillgänglig endast för smärre fartyg, hvilka
dagligen ankomma för att förse staden med fisk och
andra lifsmedel. 1891 ankommo med last 4,359 fartyg,
om 1,245,780 tons, och afgingo med last 3,281 fartyg,
om 1,328,730 tons. Införselns värde uppgick till 31,6,
utförselns till 56,6 mill. pesetas. Införseln består
mest af trävaror, sprit, maskiner, stenkol, socker
och kaffe; utförseln af vin (1890: 32 mill. liter,
deraf 21 mill. sherryviner), vinsten, olivolja,
hafssalt och silfvermalm. En underhafskabel går
från C. öfver Kanarieöarna till S:t Louis vid
Senegal. Af undervisningsanstalter eger C. en till
Sevillas universitet hörande medicinsk fakultet,
en navigationsskola, en konst- och en handelsskola
samt ett prestseminarium.

Cadmēa, det latinska namnet på borgen Kadmeia
(se d. o.).

Cadogan [kadågön], George Henry, earl of, engelsk
politiker, f. 1840, hade en tid suttit i underhuset
för Bath, då han 1873 ärfde sin faders titel och
plats i öfverhuset. C., till sina politiska åsigter
konservativ, var understatssekreterare i Disraelis
andra ministèr: 1875–78 för krigs- och 1878–80 för
kolonialärenden, samt innehade i Salisburys andra
kabinett, 1886–92, posten som lord privy seal, sedan
1887 med säte i kabinettet. 1895 utnämndes han till
lordlöjtnant på Irland.

*Cadorna, R., erhöll 1873 generalbefälet i Turin och
tog 1877 afsked ur krigstjensten.

Cadre, Fr., ram, krigsv. Se Kader.

Caducum, Lat. Se Kaduk.

*Caen hade 45,200 innev. 1891. Universitetet
upprättades, under det engelsmännen innehade
staden (1417–50), och fick sina privilegier af
påfven Eugenius IV 1437. Under revolutionstiden
omorganiserades det i likhet med öfriga franska
universitet och består nu af faculté de droit,
fac. des sciences, fac. des lettres och école prép. de
médecine et de pharmacie, med sammanlagdt omkr. 600
studerande. Derjämte har C. lycée,
lärareseminarium, hydrografisk skola, tafvelgalleri,
naturhistoriskt museum, botanisk trädgård och
flere lärda sällskap, bl. a. en vetenskaps- och
konstakademi och ett fornforskaresällskap, som
eger ett rikt museum. Stadens ålder är okänd; den
fanns redan i 4:de årh. e. Kr., men den befästes af
Vilhelm Eröfraren, som der uppförde flere byggnader,
bl. a. klosterkyrkorna S:t Etienne och La S:te
Trinité, hvilka ännu stå qvar.

Caer [kar], Kymr., fästning.

Caer badun [kar], fordom namn på staden Bath (se
d. o. 1).

Caer brito [kar], fordom namn på staden Bristol
(se d. o.).

Caer dydd [kar], fordom namn på Cardiff.

Caer Ebroc [kar], fordom namn på York (se d. o.,
sp. 113).

Caer Gybi [kar], det walesiska namnet på Holyhead
(se d. o.).

*Caermarthen (Wales. Caerfyrchlin. 1. Grefskapets
areal uppgifves officielt till 2,405 qvkm. 130,566
innev. (1891). — 2. Hufvudstaden hade 10,338
innev. 1891. Presbyterianskt teologiskt »college»
och unitariskt »college» (»Free religions thought
college»).

Caermarthen [kar-], Thomas Osborne, earl of Danby,
markis of C., engelsk statsman. Se Leeds, hertig
af. Suppl.

Caernarvon (Wales. Arfon). 1. Grefskapet hade 118,204
innev. 1891.

*Caesalpinia. Om frukten af C. coriaria Willd. Se
Dividivi-bönor.

Caesalpiniaceae, bot., är en nat. familj inom
ordningen Leguminoseae, innefattande omkr. 800
arter, mestadels buskar och träd med oftast dubbelt
parbladiga blad och från små oansenliga till stora
praktfulla blommor. Dessa äro oftast oregelbundna,
femtaliga, fribladiga; grodden är rak. — Familjen
finnes nästan uteslutande representerad i tropikerna,
men många af dess arter äro dock af stor betydelse
äfven för innevånarna i nordligare luftstreck. Som
läkemedel användas Cassia (sennablad), Krameria,
Copaifera
(kopajvabalsam) m. fl. Genom ätliga
frukter utmärka sig Ceratonia (Johannisbröd),
Tamarindus o. a., medan färgämnen erhållas af
Caesalpinia (bresilja), Haematoxylon (kampesjträ),
Melanoxylon och många andra. Som prydnadsväxter
spela de i Europa mindre rol (Gleditschia,
Cercis
), medan många af dess arter, såsom af
slägtena Amherstia, Cassia, Poinciana, utgöra de
berömdaste skönheterna i tropikernas trädgårdar.
G. A.

Caesar-Augusta (C. A. Salduba), romersk koloni. Se
Zaragoza.

*Cesarea. 1. Hette ursprungligen Mazaka (ej
Mazarea). Ruiner finnas vid det nuv. Kaisarieh (se
d. o.). — 2. C. Palestina låg vid Medelhafskusten,
57 km. n. om Joppe, hette förut Sebaste och erhöll
namnet C. af Herodes den store. Det förstördes 1291. —
3. Ruiner af detta C. ligga vid byn Banias (Banijas)
vid södra sidan af Hermon.

Caesarodunum, romarnas namn på staden Tours (se
d. o.).

Caesaromagus, romarnas namn på nuv. franska staden
Beauvais (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free