- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
17-18

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caillie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d:r A. F. Regnells vistelseort under 44 års tid. Han
gjorde der stora samlingar af traktens flora,
hvilka kommit vetenskapen till godo, och gjorde
klimatologiska anteckningar, hvilka ligga till grund
för C. Wallis’ uppsats »Om klimatet i Caldas» (»Ymer»,
bd 6, 1886).

Caldburne [ka’ldbörn], Cuthbert, baron af. Se
Collingwood.

Caldelas, badort. Se Tuy.

*Calderon, Pedro C. de la Barca. Hans (af Figueras
modellerade) sittande staty i brons aftäcktes i Madrid
i Jan. 1880. Tvåhundraårsminnet af hans död firades
1881, bl. a. med en af Spanska akademien utlyst
internationel sångartäflan, hvarvid den svenske
skalden C. D. af Wirsén belönades med guldmedalj för
en praktfull dikt till C:s ära.

*Calderon, Serafin Estebanez, afled 1867.

*Calderon [ka’ldörön], P. H., har oftast
utställt sina arbeten i Londons akademi, mera
sällan å Salonen i Paris. 1887 utnämndes han till
konservator vid National Gallery i London. Af hans
arbeten märkas Fångvaktarens dotter (1858), Franska
bönder återfinna sitt röfvade barn
(1859), bägge
genomträngda af sentimentalitet, Frieri (1861),
ansedd som en af hans bästa taflor, Englands
ambassadör i Paris under Bartolomeinatten
(1863),
för hvilken han fick guldmedalj i Paris 1867, Hamlet
som ung ridande på Yorricks rygg
(1867), Jacques
Clément och hertiginnan af Montpensier
(1869,
betecknad såsom vedervärdig), God afton! (1872),
Enka och faderlös samt Dijons ära (1878) m. fl.
C. R. N.

Caledoniska bergskedjan kallas af Suess — benämningen
skandinavisk-caledoniska vore dock möjligen att
föredraga — en gammal bergskedja, bildad genom
jordskorpans veckning redan före den devoniska
tiden. Det är rester af densamma, som uppbygga de
skandinaviska högfjällen, från hvilka kedjan sträckte
sig öfver Shetlands- och Orken-öarna till Skotland
samt vissa delar af Irland och Wales, medan den
norrut sannolikt fortsatte öfver Beeren Eiland till
Spetsbergen. Bergskedjan utgöres af kambrisk-siluriska
bildningar och deras underlag — prekambriska
bildningar och urberg — samt har att uppvisa våldsamma
rubbningar och öfverskjutningar i såväl Skotland som
Skandinavien, de senare hufvudsakligen studerade och
beskrifna af A. E. Törnebohm. A. G. N.

Calefacientia, Lat. (af calefacere, göra varm),
med. Se Upphettande medel.

Calendaria perpetua. Se Almanack. Suppl.

Calendarium sanctorum. Se Martyrologium.

Calentes aquae, romarnas namn på Chaudes-Aigues
(se d. o.).

Calenz(u)oli, Giuseppe, italiensk lustspelsförfattare,
f. 1815 i Florens, har sedan 1852 författat mer än
30 mest smärre lustspel, som utmärkas af blick för
det sceniska, fin iakttagelse, god karaktersteckning
och en qvickhet, som aldrig förirrar sig till det
simpla. Här må nämnas Ricerca d’un marito (1852),
Commedia e tragedia (1854), Il sottoscala (1863, med
förträffligt hopflätad och upplöst intrig), Padre
Zappata
(en präktig hycklarefigur), Le confidenze
innocenti
(1879) samt hans för qvinlig ungdom afsedda
samling Dialoghi e commedie per fanciulle (1874).

Cales, fordom namn på Calvi Risorta. Se Calvi 2.

Calewatta (Callewatta), namn på australiska floden
Murrays biflod Darling under dess nedre lopp.

Calgary [-ri], hufvudort i distriktet Alberta i
Dominion of Canada vid föreningen af Bow river
och Elbow och vid kanadiska pacifikbanan. 3,876
innev. (1891).

Caliche [-tje], Sp. Se Chile-salpeter.

Calimanesci, ett svafvelbad i Rumanien. Se Rimnik.

*Calina. Se vidare Solrök.

Calisto da Lode, italiensk målare. Se Piazza.

Calistoga, småstad i nord-amerikanska staten
Kalifornien i öfre Napadalen, 117 km. n. ö. om
S. Francisco, från hvilket jernväg går till
C. Omkr. 1,200 innev. Staden är bekant för sina varma
svafvelkällor och den »förstenade skogen» i närheten,
en 6 km. lång, 1,5 km. bred landsträcka, öfver hvilken
rester af ett hundratal förstenade träd ligga.

*Calixtus, G. Biografien öfver honom är författad ej
af H. P. K. Henke, utan af dennes son E. L. T. Henke.

Calla, bot. Se Aroideae.

*Callao bildar med sin närmaste omgifning en egen
provins (Provincia constitucional de C.), som har
omkr. 35,000 innev. Staden ligger vid en bukt af Stora
oceanen, hvilken i s. begränsas af en långsträckt
halfö och genom öarna San Lorenzo och Fronton skyddas
mot vind och sjögång och bildar en af de tryggaste
redder på jorden. Hamnen, som tillika är krigshamn, är
konstgjord, bildad af väldiga hamnarmar. I densamma
inlöpte 1891 596 fartyg, deraf 355 ångfartyg,
om 386,473 tons, samt 351 mindre fartyg, om 9,800
tons. I det s. k. salpeterkriget mellan Chile å ena
sidan samt Peru och Bolivia å den andra blockerades
C. af en stark chilensk eskader och bombarderades från
d. 22 April till d. 10 Maj 1880, men försvarade sig
och gaf sig först efter Limas fall d. 17 Jan. 1881.

Callauds stapel [-lås]. Se Galvanisk stapel.

Calle-Calle [ka’lje-ka’lje] l. Valdivia, flod i
chilenska prov. Valdivia, upprinner på Anderna ur
flere sjöar: Lajara, Pirihuaico och Riñihue, bildar
nedanför den sistnämnda ett 30 m. högt fall, upptager
fr. v. Quinchilca och Colivelo, får först derefter
namnet C.-C., rinner förbi staden Valdivia, upptager
derefter fr. h. Rio Cruces l. San José, hvilken
utgör aflopp för sjöarna Calafquen och Panguipulli
(48 och 70 qvkm.) samt faller ut i en vik af Stora
oceanen. Flodens längd från sjön Rinihue är omkr. 140
km., deraf 100 km. äro segelbara.

Callewatta. Se Calewatta. Suppl.

Calliat [-lia’], Victor, fransk arkitekt, f. i Paris
1801, död derstädes 1881, studerade i École des
beaux-arts och var 1819–24 lärjunge af Vandoyer och
Chatillon. Han anställdes redan 1825 vid statens
byggnader och fick längre fram ledningen vid
utförandet af Hôtel de Ville i Paris. C. är ansedd
i synnerhet för sina skrifter i arkitektur, såsom
Hôtel de ville de Paris (1846),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free