Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caillie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Parallele des maisons de Paris, construites depuis
1830 jusqu’à nos jours (1850), Eglise S:t Eustache
(1850) samt den af honom 1850 uppsatta tidskriften
»Encyclopédie d’architeeture». C. R. N.
Callicrates, latinsk namnform för Kallikrates (se
d. o.).
Callicratidas, latinsk namnform för Kallikratidas
(se d. o.).
Callidium, zool. Se Blåjon.
Callimachus, latinsk namnform för Kallimachos (se
d. o.).
Callinus, latinsk namnform for Kallinos (se d. o.).
Calliope, den episka skaldekonstens gudinna. Se
Muser.
Calliopsis bicolor Rchb., bot., är en
till nat. fam. Conipositae hörande, från
Nord-Amerika härstammande ört, hvilken på
grund af de talrika, i gult eller brunt
lysande blomkorgarna odlas i ett tiotal
trädgårdssorter, såväl på fritt land som i kruka.
G. A.
Callipsittacus, zool. Se Papegojor, sp. 714.
Callirrhoë, latinsk namnform för Kallirhoë
(se d. o.).
2. Callisen, Adolf Carl Peter, dansk läkare,
brorson till Henrik C., f. i Glückstadt 1786,
promoverades till med. doktor i Kiel 1809, blef
sedermera professor vid kirurgiska akademien
i Köpenhamn och (1842) kirurgie professor vid
universitetet derstädes. Från 1843 verkade han såsom
praktiserande läkare i Altona och dog i Wandsbeck
1866. Mest bekant är C. genom sitt stora arbete
Medicinisches schriftsteller-lexicon der jetzt
lebenden ärzte, wundärzte, geburtshelfer, apotheker
und naturforscher aller gebildeten völker, som
i 33 bd utkom i Köpenhamn och Altona 1830–45.
R. T–dt.
Callistephus sinensis, bot. Se Aster.
Callisthenes, latinsk namnform för Kallisthenes
(se d. o.).
Callisto, latinsk namnform för Kallisto (se d. o.).
Callistratus, latinsk namnform för Kallistratos
(se d. o.).
Callitrichaceae, detsamma som
Callitrichineae (se d. o.).
Callmander, Karl Reinhold, målare,
född d. 25 Dec. 1840 i Örebro, kom 1860
till Stockholm och var ett år lärling hos
dekorationsmålaren F. Liljeblad. För några utställda
karrikaturteckningar, Komiska stentryck (1861–63),
fick C. af konung Karl XV och enkedrottning Josefina
ett stipendium på 3 år, under hvilka han studerade
i Düsseldorf, Antwerpen och Paris (École des beaux
arts). Återkommen hem 1865, blef han elev under ett år
vid Konstakademien, hvarefter han åter reste utomlands
på ett nytt stipendium för 2 år af enkedrottning
Josefina, då Antwerpen och Tyskland besöktes. Efter
återkomsten hem målade G. en del genretaflor med
motiv från »Fredmans epistlar» och munklifvet
samt porträtt (hufvudsakligen i Skåne). Efter en ny
vistelse utomlands, då han åren 1873–77 i München var
elev af Lindenschmit, slog G. sig ned i Göteborg,
der han sedan dess varit bosatt. flere år var
han konservator och sekreterare vid därvarande
konstförening samt lärare i teckning
vid museets ritskola och i ornamentsmålning i
Slöjdskolan. C. var en af stiftarna af sällskapet
»Gnistan» samt anordnade åren 1881 och 1886 detta
sällskaps konstutställningar.
Från genre- och porträttmåleriet öfvergick
C. småningom till den dekorativa konstens område. Dit
höra några plafond- och väggmålningar med sagomotiv,
såsom Sagan om riddarna Schack och Biljard
(J. F. Dickson), Sagan om Psyche (P. Fürstenberg)
m. fl., vidare en mängd möbelritningar. Alltsedan
1882, då G. bildade Svenska glasmåleri-aktiebolaget,
har han så godt som uteslutande egnat sig åt
glasmåleriet. Utan att förut hafva särskildt studerat
glasmålningens teknik har G. varit den förste, som i
våra dagar i Sverige återupplifvat denna vackra och,
i synnerhet i koloristiskt afseende, tacksamma art
af dekorativ konst. Prof på G:s stora talang såsom
glasmålare finnas numera på en mängd ställen i vårt
land, hufvudsakligen i kyrkor (Upsala domkyrka,
Oskar Fredriks kyrka i Göteborg, Karlstads, Umeå,
Grennas, Varbergs samt flere landskyrkor), men äfven
annanstädes, såsom i Göteborgs museums kyrksal (S:t
Erik, S:t Göran m. m.) och i flere privatbostäder.
J. K–e.
Callus, bot. Se Kallus. Suppl.
Calmon [kalmå’ng], Marc Antoine, fransk politiker
och nationalekonomisk skriftställare, f. 1815 i
depart. Dordogne, var 1842–52 föredragande i »Conseil
d’état» och invaldes 1846 i deputeradekammaren, men
höll sig borta från det politiska lifvet under 1848
års revolution och det Andra kejsaredömet. Efter
det fransk-tyska krigets slut utnämndes han
af sin vän Thiers till understatssekreterare i
inrikesministeriet och 1872 till Seine-prefekt, men
afgick vid Thiers’ fall i Maj 1873. S. å. invaldes
han i nationalförsamlingen, hvarest han vardt
vice-president för venstra centern, och 1875 valdes
han till senator på lifstid. Död 1890. C. var
författare till åtskilliga framstående arbeten i
finansvetenskap, bl. a. Les impôts avant 1789 (1865),
William Pitt, étude financière et parlementaire
(s. å.) och Histoire parlementaire des finances de
la restauration (2 bd, 1868–70), samt utgaf Thiers’
parlamentstal (i 15 bd, 1879–83) med inledning. Han
var från 1872 ledamot af Franska institutet.
Caloenas nicobarica, zool. Se Kragdufvan.
*Calonius, M. Se Rättelser, bd. 18, sp. 827.
Caloptenus, zool. Se Sträckgräshoppor. Suppl.
Calopteryx, zool. Se Trollsländor.
Calor fugax, Lat. (»flygtig värme»). Se Klimakteriska
år.
Caloricum (af Lat. calor, värme). Se Mekaniska
värmeteorien.
Calotes versicolor, zool. Se Kaloten.
Calpi, stad. Se Kalpi.
*Calpurnius. Se vidare Piso.
Caltabellotta, stad uti italienska prov. Girgenti
(Sicilien), vid kustfloden C., 11 km. från hafvet,
vid ett sarasenskt kastell (Kalaat-el-Ballut,
»korkekarnas kastell»). Omkr. 7,000 innev. På ett
2 km. s. ö. om staden beläget klipputsprång ligger
kapellet S:ta Maria a Monte Vergine, der sannolikt
forntidens Triokala låg, hvilket under slafupproret
var ett af slafvarnas förnämsta stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
