Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Caltanisetta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cameron-Camperdown.
30
*
Cameron, V. L., var 1878-79 i Mindre Asien och
Persien för att undersöka möjligheterna för en
jernvägsanläggning från Medelhafvet till Indien. Han
afled nära London d. 26 Mars 1894.
Cameronianer, skotsk sekt. Se Cameron, R.
Garners, fordom namn på Garner inö (se d. o.).
Camisole [-så’l], Fr. Se K a m is o l och Tvångströja.
*
CamÖes [kamå’ingsj], L. de, dog d. 10 Juni
1580. Trehundrade årsdagen af hans död firades
1880 med stor högtidlighet, och i sammanhang
dermed utgåfvo Coelho och Biel hvar sin nya
upplaga af C:s stora dikt. Denna heter Os Lu-siadas
(d. v. s. Lusus’ ättlingar eller Sångerna om Lusus
och hans ättlingar) och har utkommit i omkr. 100
uppl. och i omkr. 45 öfversättningar på 13 språk. Den
bästa och fullständigaste uppl. af O.s samlade verk
ombesörjdes af Visconde de Juromenha (6 bd, 1860-71;
med skaldens lef-nadsteckning).
Campagna felice [-pa’nja felitje]. Se Kampanien.
Campagnoli [kampanjali], Bartolommeo, italiensk
violinist, f. 1751, d. 1827, var 1797-1818
konsertmästare i Leipzig, derefter hofkapellmästare
i Neu-Strelitz. Han komponerade mest för violin
och flöjt, utgaf en omtyckt violinskola och väckte
som violinvirtuos uppmärksamhet på konsertresor,
hvarunder han besökte Sverige 1783. A. L.
Campäna och dess diminutivform campänula voro de
äldsta latinska benämningarna på kyrkklockor, emedan
de första klockorna för kyrkligt bruk förfärdigades
(af koppar) i Kampanien i staden Nola (de kallades
derför äfven nolw). Se vidare Klocka,
Campäna [-a’nja], Pedro, egentligen Peter de
Kempeneer, en i Spanien verksam nederländsk mästare,
f. i Bruxelles 1503, död derstädes 1580, var en af
de nederländska målare, som under Karl V, sjelf till
födseln nederländare, sökte sin lycka i Spanien. Redan
1530 var han en ansedd målare i Bologna, hvarifrån han
skall hafva begifvit sig till Rom samt der studerat
Michel-angelos och Rafaels verk. Senast efter 1548,
men troligen några år förut, hade han slagit sig ned i
Sevilla. Hans berömda hufvudarbete, Kristus nedtayes
från korset (nu i Sevillas katedral), är dateradt
1548. Det är ett verk, i hvilket man mindre påminnes
om Italien, än om nordisk sträf-het och kraft,
heter det; det är djerft och hårdt i konturerna,
plastiskt modelleradt, gripande i uttrycket. Öfriga
verk af mästaren finnas äfven i Sevilla, de flesta
i stadens kyrkor. C. återvände 1560 till Bruxelles.
c. R. N.
*
Campanella, T. Jfr D. Berti: »La vita e le opere di
T. C.» (1878).
Campänia, C. f e Ii x, Lat. Se Kampanien.
*
Campanula L., bot. Af de till detta slägte
hörande arterna odlas omkr. ett trettiotal såsom
prydnadsväxter såväl inom- som utomhus. En af de mest
bekanta torde vara C. pyramidalis L., vild i Syrien
och Italien, med en 1,3-1.6 m. hög stängel med korta
sidogrenar, bildande en vacker pyramid fullsatt
med blå eller hvita klocklika blommor. Arten är
synnerligen lätt odlad, men får dock på fritt land
skyddas mot för stark köld; den odlades förr vida
mer än nu. - En annan
täck blåklocka, synnerligen värdefull som ampel-yäxt,
är den på Sicilien inhemska C. fragilis Cyr. Äfven
C. carpatica Jacq., från Ungern och Siebenburgen,
C. bononiensis L., från södra Europa, samt den hos
oss äfven som vild allmänna C. persici-folia L.,
i varieteter med hvita och fyllda blommor, äro
att nämna bland dem, som ej sällan ses odlade.
a. A.
Campänula, Lat., klocka. Se Campäna. Suppl.
*
Campanularia, zool. Se Hydroidea.
Campardon [kangpardå’ns], Emile, fransk
skriftställare, född i Paris 1834, afdelningschef vid
Archi-ves nationales, har egnat djupgående forskningar
åt 18:de årh:s, särskildt revolutionstidens,
historia. Han har utgifvit bl. a. Histoire du
tribunal révolution-naire de Paris (2 bd, 1861;
ny uppl. 1866), Marie Antoinette ä la Conciergerie,
piéces origf-nales conservées (1862; ny uppl. 1867),
Marie Antoinette et le proces du collier (1863),
Voltaire. Documenls inédits (1880) och Uacadémie
rot/ale-de musique au XVIILs siécle (2 bd, 1884). I
förening med Boutaric utgaf han 1866 »Mémoires de
Frédéric II, roi de Prusse» (2 bd).
*
Campbell, ö, har en areal af 184 qvkm.
*
Campbell, J., föddes 1779.
’Campbell, A., föddes d. 12 Mars 1769 i Glen-lyon,
grefskapet Perth, Skotland.
Campbell-Bannerman [käml 1. kä’mM]. Sir John Henry,
engelsk politiker, född i skotska grefsk. Lanark
1836, studerade i Glasgow och Cambridge, fick 1868
en plats för Stirling i underhuset och slöt sig till
det liberala partiet. Han var finanssekreterare
i krigsministeriet 1871--74 och 1880-82,
amiralitetssekreterare 1882-84, öfversekreterare för
Irland 1884-85 samt krigsminister i Gladstones 3:dje
minister 1886. i hans 4:de 1892-94 samt i Roseberys
1894-95.
Camp du drap d’or [kang dy dra
dar]. Fr. (»guldbrokadslägret>). Se Ardres.
*
Campeche, stat i republiken Mejico, vestra delen
af halfön Yucatan (se d. o). Hufvudstaden har
omkr. 18,000 innev.
Campen. I C. fanns förr ett birgittinkloster,
Mariencamp (Lat. Kosa Marice).
Campenhout [ka’mpenhaut], Francois van. belgisk
operasångare och tonsättare, f. 1779 i Bruxelles,
d. 1848 derstädes, var till 1827 en omtyckt
tenorsångare vid belgiska, holländska och franska
operascener. Han komponerade operor, orkester verk,
kantater, mässor, visor m. in., men lefver i åminnelse
företrädesvis såsom tonsättare till den belgiska
nationalsången (se B r a b a n c o n n e).
Campenon [kangpönåW], Jean Baptiste Mari e Édouard,
fransk militär, född i Tonnerrc 1819, kämpade på
Krim, uti Italien, Kina och Frankrike 1870, då han var
öfverste och generalstabschef hos general Legrand. Yid
Metz’ kapitulation blef han krigsfånge. Han vardt 1875
brigad- och 1879 divisionsgeneral samt i ^sov. 1881
krigsminister i Gambettas kabinett. Han föll med
detta i Jan. 1882. C. var å nyo krigsminister
Okt. 1883-Jan. 1885, i Ferrys minister, och
April-Dec. 1885, i Brissons, samt inlade förtjenst
om fästningsartilleriets reorganisation. Sedan 1883
var han lifstidssenator. Död 1891.
Camperdown [ka’mpördaun], Adam, viscount of. Se
Duncan, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0019.html
