- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
31-32

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camperio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Camperio, Manfredo, italiensk resande och geograf,
f. 1826 i Milano, har rest i Turkiet och Australien,
der han såsom guldsökare gjorde flere resor och
bl. a. kom fram till Murrumbidgee. 1859 återvände han
till Italien, der han deltog i krigen mot Österrike
1859 och 1866. Vid Sueskanalens öppnande (1869)
reste han till Egypten, seglade uppför Nilen till
Assuan och for derifrån till Indien, Ceylon och
Java. 1876 uppsatte han tidskriften »Esploratore»
samt bildade ett sällskap för Afrikas undersökning
i kommersielt hänseende. Såsom dess vicepresident
reste han 1879–80 i Tunisien och 1881 i Tripolis.

*Camphausen, W., undervisades i teckning af
Alfred Rethel och studerade i Düsseldorfs akademi
under Lohn i fulla nio år, hvarpå han arbetade i
»mästareklassen» med egen atelier ända till 1850. Af
de ämnesområden, från hvilka han hemtat motiv,
hörde Trettioåriga kriget och konflikten i England
mellan puritanerna och konungamakten till hans första
tid. Med utvecklad förmåga och ännu större framgång
vände han sig längre fram till Fredrik II:s tid och
frihetskrigen i början af 1800-talet, utmärkande
sig i sin framställning för friskhet och lätthet,
säker teckning och äkta realism. Tilläggas må till
exemplen Fredrik II vid Schwerins lik, Fredrik på
en parad vid Potsdam, Blüchers tillfångatagande
som svensk kornett, Preussarnas koral efter slaget
vid Leuthen
samt ryttareporträtt af von Seydlitz
och von Zieten, af fältmarskalk Keith, Schwerin
och »gamle Dessauern». Från danska kriget 1864 må
påminnas om Stormningen af Dybbölskansen n:o 2 och
Dybböl efter stormningen (nu i Nationalgalleriet
i Berlin); från kriget med Österrike 1866 om 10:de
Dragonregementet eröfrar ett standar, Konung Vilhelm
vid Königgrätz.
C. deltog personligen såsom åskådare i
bägge. Äfven franska kriget 1870–71 bjöd på motiv till
taflor, ehuru ingen lyckades gå upp i värde mot de
äldre; men hvad som nu till och med öfverträffar hvad
han förr frambragt var de moderna ryttarebilderna,
såsom, utom den i äldre artikeln anförda, Kejsar
Vilhelm med Roon, Bismarck och Moltke
(1872, Museum
i Köln) sami äfven Konung Fredrik Vilhelm I med
Leopold af Dessau i bakgrunden. Slutligen kom 1878 en
mindre lyckad skildring af Slaget vid Fehrbellin. För
öfrigt var C. porträttmålare och tecknade humoristiska
illustrationer. Han dog i Düsseldorf d. 16 Juni 1885.
C. R. N.

*Camphausen. 1. L. C., egnade sig, sedan han lemnat
det politiska lifvet, åt astrofysikaliska studier på
sitt privatobservatorium, utgaf några arbeten såsom
frukt deraf och fick af Bonns universitet doktors
titel. Död i Köln 1890. — 2. O. C., gjorde på den
senare tiden opposition mot Bismarcks protektionism
och mot agrarerna. Han afled d. 18 Maj 1896.

*Camphuisen (Camphuysen),
holländsk konstnärsfamilj. 1. Govert Rafaelsz C.,
broder till skalden Dirk Rafaelsz C. (se denne), f. i
Gorkum, flyttade öfver till Amsterdam och dog der
1626 eller 1627. Han var fader till Rafael, Joachim
och Govert. Af dessa äro genom efterlemnade verk
endast den förste och den siste kända. — 2. Rafael C.,
f. i Gorkum 1598,
d. i Amsterdam 1657, var landskapsmålare och synes
i sina få signerade taflor vara en föregångare till
A. van der Neer; derpå tyda två månskenslandskap
i Dresdens galleri likasom äfven en tafla i
Schleissheim, under det att hans dagsljusbilder stå
närmare den följande. — 3. Govert C., densamme, som
behandlas i hufvudarbetet, enligt senare upptäckter
f. i Gorkum 1623 eller 1624, d. i Amsterdam 1672,
var en djurmålare, hvars taflor liknade Potters
och derför ofta blifvit förvexlade med dennes. Han
har troligen utvecklat sig ungefär i jämnbredd med
Potter, hvilken var yngre än C. Han målar djuren med
omsorgsfull iakttagelse och skickligt utförande,
men är något kylig i tonen. Hälst framställer han
det inre af bondgårdar och kostall. Sådana taflor
af honom finnas i Bruxelles, Petersburg, Köpenhamn
och Kiel samt Aachen (Museum Stiermondt). Taflor med
bakgrund af landskap åter finnas i Rotterdam, Rast
utanför ett värdshus,
och hos Sir William Wallace
i London en varmt belyst bondgård. I Amsterdams
Rijksmuseum ses af honom dessutom ett
sjelfporträtt med inskrift »G. Camphuysen tot Amsterdam».
C. R. N.

Campi (sing. campus), Lat., fält. C. Catalalunici. Se
Katalauniska fälten. — C. elysii, elyseiska fälten. Se
Elysium. »Campi elysii» (Glysis wald) är namn äfven
på ett botaniskt planschverk af O. Rudbeck (se denne,
sp. 1560). — C. lapldei. Se Crau. — C. leontini. Se
Leontinoi. — C. phlegraei. Se Flegreiska fält.

Campinas, stad i Brasilien. Se São Carlos de
Campinas
.

Campine [kangpin], Flam. Kempen, landas i norra
och nordöstra delen af belgiska prov. Antwerpen
och Limburg samt i södra delen af nederländska
prov. Brabant och delvis äfven Limburg, går österut
till trakten af Maas och består till en del af
barrskogar, men mest af sandhedar. C. har en areal
af omkr. 3,900 qvkm., är jämnt eller svagt kuperadt
och har en medelhöjd af omkr. 90 m. Belgiska C.
afbördar nästan allt sitt vatten till Schelde genom
Demer, Dyle och de båda Nethe. Genom öfversilning
har man förvandlat stora sträckor till ängsmark,
och de kanaler, som man från Maas dragit derigenom,
uppblanda småningom den sterila sanden med slamm från
sin öfre bädd. Den jämförelsevis glesa befolkningen
är nästan uteslutande flamsk. Hufvudorter i belgiska
C. äro Turnhout och Gheel.

*Campoamor, R. de, föddes 1817 (ej 1820). Hans
smådikter Doloras (ej »Dolores»; 1846; 16:de
uppl. 1882) utgöra en ny poetisk art: filosofisk
verldsmannaskepsis och pikant svårmodig känsla gjutna
i en humoristiskt ledig form. En mängd yngre spanska
och portugisiska poeter hafva efterhärmat C. inom
denna art. Hans poetiska berättelser äro framstående,
bl. a. Los pequeños poemas (1879), Los buenos
y los sabios
(1881), Los amores de Juana (1882)
och Humoradas (1886), hvaremot han lyckades föga i
den högre epiken (Colón, 1859; El drama universal,
1870). I utlandet är C. känd mest såsom filosofisk
skriftställare, hvars subjektiv-eklektiska riktning
framträdt i arbetena El personalismo (1850), Lo
absoluto
(1865) och El Idealismo (1883) m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free