Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Camperio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Camperio-Campoamor.
32
Camperio, Manfred o, italiensk resande och geograf,
f. 1826 i Milano, har rest i Turkiet och Australien,
der han såsom guldsökare gjorde flere resor och
bl. a. kom fram till Murrumbidgee. 1859 återvände han
till Italien, der han deltog i krigen mot Österrike
1859 ocli 1866. Vid Sues-kanalens öppnande (1869)
reste han till Egypten, seglade uppför Nilen till
Assuan och for derifrån till Indien, Ceylon och
Java. 1876 uppsatte han tidskriften »Esploratore»
samt bildade ett sällskap för Afrikas undersökning
i kommersielt hänseende. Såsom dess vicepresident
reste han 1879-80 i Tunisien och 1881 i Tripolis.
*
Camphausen, W., undervisades i teckning af
Alfred Kethel och studerade i Diisseldorfe akademi
under Lohn i fulla nio år, hvarpå han arbetade i
»mästareklassen» med egen atelier ända till 1850. Af
de ämnesområden, från hvilka han hemtat motiv,
hörde Trettioåriga kriget och konflikten i England
mellan puritaneina och konungamakten till hans första
tid. Med utvecklad förmåga och ännu större framgång
vände han sig längre fram till Fredrik II:s tid och
frihetskrigen i början af 1800-talet, utmärkande
sig i sin framställning för friskhet och lätthet,
säker teckning och äkta realism. Tilläggas må till
exemplen Fredrik II vid Schwerins lik, Fredrik pä
en parad vid Potsdam, Bluchers tillfångatagande
som svensk kornett, Preussarnas koral efter slaget
vid Leuthen samt ryttareporträtt af ron Seyd-litz
och von Zieten, af fältmarskalk Keith, Schwe-rin
och egande Dessauern-». Från danska kriget 1864 rnå
påminnas om Stormningen af Dybböl-xkansen n:o 2 och
Dybböl efter stormningen (nu i Xationalgalleriet
i Berlin); från kriget med Österrike 1866 om 10:de
Dragonregementet eröfrar ett ståndar, Konung Vilhelm
vid Königgrätz. C. deltog personligen såsom åskådare i
bägge. Äfven franska kriget 1870-71 bjöd på motiv till
taflor, ehuru ingen lyckades gå upp i värde mot de
äldre; men hvad som nu till och med öfverträffar hvad
han förr frambragt var de moderna ryttarebilderna,
såsom, utom den i äldre artikeln anförda, Kejsar
Vilhelm med Uoon, Bismarck och Moltke (1872, Museum
i Köln) sami äfven ’Konung Fredrik Vilhelm I med
Leopold af Dessau i bakgrunden. Slutligen kom 1878 en
mindre lyckad skildring af Slaget vid Fehrbellin. För
öfrigt var O. porträttmålare och tecknade humoristiska
illustrationer. Han dog i Dusseldorf d. 16 Juni 1885.
c. E. N.
Camphausen. 1. L. C., egnade sig, sedan han lemnat
det politiska lifvet, åt astrofysikaliska studier på
sitt privatobservatorium, utgaf några arbeten såsom
frukt deraf och fick af Bonns universitet doktors
titel. Död i Köln 1890. - 2. 0. C., gjorde på den
senare tiden opposition mot Bismarcks pro-tektionism
och mot agrarerna. Han afled d. 18 Maj 1896.
*
Camphllisen (Camphuysen),
holländskkonst-närsfamilj. 1. Govert Rafaelsz C.,
broder till skalden Dirk Rafaelsz C. (se denne), f. i
Gor-kum, flyttade öfver till Amsterdam och dog der
1626 eller 1627. Han var fader till Rafael, Joachim
och Govert. Af dessa äro genom efter-. lemnade verk
endast den förste och den siste kända. - 2. Rafael C.,
f. i - Gorkuni 1598.
d. i Amsterdam 1657, var landskapsmålare och synes
i sina få signerade taflor vara en föregångare till
A. van der Neer; derpå tyda två månskenslandskap
i Dresdens galleri likasom äfven en tafla i
Schleissheim, under det att hans dagsljus-bilder stå
närmare den följande. - 3. Govert C., densamme, som
behandlas i hufvudarbetet, enligt senare upptäckter
f. i Gorkuni 1623 eller 1624, d. i Amsterdam 1672,
var en djurmålare, hvars taflor liknade Potters
och derför ofta blifvit förvexlade med dennes. Han
har. troligen utvecklat sig ungefär i jämnbredd med
Potter, hvilken var yngre än C. Han målar djuren med
omsorgsfull iakttagelse och skickligt utförande,
men är något kylig i tonen. Hälst framställer han
det inre af bondgårdar och kostall. Sådana taflor
af honom finnas i Bruxelles, Petersburg, Köpenhamn
och Kiel samt Aachen (Museum Stiermondt). Taflor med
bakgrund af landskap åter finnas i Rotterdam, Rast
utanför ett värdshus, och hos Sir William Wallace
i London en varmt belyst bondgård. I Amsterdams
Rijksmuseum ses af honom dessutom ett sjelf portr
ätt rned inskrift »G. Camphuysen tot Amsterdam».
c. K. N.
Campi (sing. campus), Lat., fält. C. Cata-lalunici. Se
Katalauniska fälten. - C. elysii, elyseiska fälten. Se
Elysium. »Campi elysii» (Glysis w al d) är namn äfven
på ett botaniskt planschverk af 0. Rudbeck (se denne,
sp. 1560). - C. lapldei. Se Crau. - C. leontml. Se
Leontinoi. - C. phlegrwi. Se Flegreiska fält.
C a m pinas, stad i Brasilien. Se Säo Carlos de
Campinas.
Campine [kangpin], Flarn. Kem p en, landas i norra
och nordöstra delen af belgiska prov. Antwerpen
och Limburg samt i södra delen af nederländska
prov. Brabant och delvis äfven Limburg, går österut
till trakten af Maas och består till en del af
barrskogar, men mest af sandhedar. C. har en areal
af omkr. 3,900 qvkm., är jämnt eller’ svagt kuperadt
och har en medelhöjd af omkr. 90 m. Belgiska C. af
bördar nästan allt sitt vatten till Schelde genom
Demer? Dyle och de båda Nethe. Genom öfversilning
har man förvandlat stora sträckor till ängsmark,
och de kanaler, som man från Maas dragit derigenom,
uppblanda småningom den sterila sanden med slamm från
sin öfre bädd. Den jämförelsevis glesa befolkningen
är nästan uteslutande flamsk. Hufvudorter i belgiska
C. äro Turnhout och Gheel.
*
Campoamor, R. de, föddes 1817 (ej 1820). Hans
smådikter Doloras (ej »Dolores»; 1846; 16:de
uppl. 1882) utgöra en ny poetisk art: filosofisk
verldsmannaskepsis och pikant svårmodig känsla gjutna
i en humoristiskt ledig form. En mängd yngre spanska
och portugisiska poeter hafva efterhärmat C. inom
denna art. Hans poetiska berättelser äro framstående,
bl. a. Los pequenos poemas (1879), Los bitenos
y los sabios (1881), Los amores de Juana (1882)
och Hiimorädas (1886), hvaremot han lyckades föga i
den högre epiken (Colon, 1859; El drama universal,
1870). I utlandet är C. känd mest såsom filosofisk
skriftställare, hvars subjektiv-eklektiska riktning
framträdt i arbetena El personalismo (1850), Lo
ab-sohito (1865) och El Idealismo (1883) m. fl. ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0020.html
