Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 35-36 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camperio ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

		qvkm.	innev. (1891)
Transport		2,378,433	4,734,272
Distriktet	Assiniboia	233,000
»	Alberta	274,000
»	Saskatchewan	274,000	67,654
»	Athabasca	274,000
»	Keewatin	1,217,000
Nordvestterritoriet		2,270,300
Territoriet ö. om Hudsons			31,313
bay	omkr.	1,070,000
Dominion of Canada omkr.		7,990,700	4,833,239

Af Nordvestterritoriet har man 1895 beslutit att bilda
fyra nya distrikt: Ungava, mellan Hudsons sund,
Labrador, Quebec och Hudsons vik, Franklin, omfattande
de arktiska öarna, Mackenzie, omfattande Mackenzies
flodområde, samt Yukon, v. om det sistnämnda, n. om
Brit. Columbia. Återstoden af Nordvestterritoriet
kommer att förenas till större delen med distriktet
Keewatin, till en mindre del med Athabasca.

Mot 1,000 män svarade 964 qvinnor. Omkr. 86 proc. af
befolkningen voro födda i brit. Nord-Amerika; af
de öfrige voro 475,456 födda i Storbritannien och
Irland, 80,915 i Förenta staterna, 27,752 i Tyskland,
9,222 i Ryssland, 7,827 i Skandinavien och Island,
5,381 i Frankrike, 2,964 i Italien, Spanien och
Portugal, 9,129 i Kina. 3,428,265 hade engelska och
1,404,974 franska till modersmål. Antalet indianer,
som bo i reservationer (företrädesvis i Manitoba,
Brit. Columbia och Nordvestterritoriet) och hafva
ett eget departement i ministeriet, uppgick 1891
till 121,638 pers. Invandringen har de sista åren
hämmats genom det otillfredsställande finansiella
tillståndet, hvilket nedbragt invandringen till hela
Amerika. Enär det befunnits omöjligt att erhålla
pålitliga siffror öfver invandringen, offentliggöras
numera inga uppgifter derom. En afgift af 50 dollar
pr person upptages af alla kineser, som landstiga i
Vancouver, men likväl är den kinesiska invandringen
i tillväxt. — Det finnes ingen nativitets- och
dödlighetsstatistik för Dominion i dess helhet;
dödlighetsstatistik insamlas endast på några få
ställen. Det är derför omöjligt att uppgifva den
naturliga folkökningen. Dödligheten pro mille var
1891, i Montreal 28,11, Toronto 15,61, Quebec 41,11
Hamilton 16,23, Halifax 20,51, Ottawa 21,35 S:t John,
N. B., 19,75 Winnipeg 14,66 och Victoria, B. C.,
19,35. — Stadsbefolkningen, som vuxit betydligt mer
än befolkningen i dess helhet, ökades under sista
tioårsperioden med 38,1 proc.; 1891 bodde 1,394,259
pers. i städer, af hvilka 47 hade öfver 5,000, 45
mellan 3 och 5 tusen och 91 mellan 1,500 och 3,000
innev. Af de större städerna växte Winnipeg med 221,1
proc., New Westminster med 342,9 och Toronto med 88,4
proc. Vancouver, som 1881 icke fanns till, hade redan
1891 13,685 innev. Öfver 50,000 innev. hade Montreal
(216,650), Toronto (181,220) och Quebec (63,090).

Någon statskyrka finnes icke. Episkopalkyrkan har
20 biskopar, romersk katolska kyrkan 1 kardinal, 6
ärkebiskopar och 23 biskopar. Antalet medlemmar af de
olika religionssamfunden var vid sista folkräkningen
(d. 6 April 1891) : rom. katoliker 1,992,017,
presbyterianer 755,326,
episkopaler 646,059, metodister 847,765, baptister 302,565,
lutheraner 63,982, kongregationalister 28,157, annan
trosbekännelse 108,013, utan känd trosbekännelse
(äfven hedningar) 89,355.

Författning. Senatens medlemmar, hvilka till
namnet utnämnas af kronan, men i verkligheten af
generalguvernören på förslag af Privy council,
äro f. n. 81, näml. 24 från Ontario, 24 från Quebec,
10 från Nova Scotia, 10 från New Brunswick, 4 från
Manitoba, 3 från Brit. Columbia, 4 från Prins Edvards
ö och 2 från territorierna. De måste vara minst 30 år
gamla, infödda eller naturaliserade undersåtar samt bo
i och vara egare af egendom af minst 4,000 doll. värde
i den provins, för hvilken de utnämnas. Underhuset
(house of commons) väljes af folket för 5 år, så att
Quebec alltid skall hafva 65 representanter och de
öfriga provinserna proportionsvis efter folkmängdens
storlek vid hvarje tioårs-census. Vid senaste val
var hela antalet 215, men vid nästa allmänna val
skall det, på basis af 1891 års census, blifva 213,
nämligen 92 för Ontario, 65 för Quebec, 20 för Nova
Scotia, 14 för New Brunswick, 7 för Manitoba, 6
för Brit. Columbia, 5 för Prins Edvards ö och 4 för
territorierna. Förhållandet till folkmängden blir
således 1 för 22,688. Valrätt till underhuset har
hvarje manlig medborgare, som fyllt 21 år, är egare
eller innehafvare af fast egendom till ett värde i
stad af 200–300 doll., på landet af 150 doll., eller
har en årlig inkomst af 300 doll., eller är son till
en person, som eger fast egendom till så stort värde,
att den ger både fader och son valrätt, eller är
fiskare och egare af fast egendom, som med båtar och
fiskredskap har ett värde af 150 doll. I territorierna
fordras ingett census. Talmännen i de båda husen
hafva i arvode 4,000 doll. för år, öfriga medlemmar
af de båda husen 10 doll. om dagen t. o. m. 30 dagar
och för en session, som räcker längre än 30 dagar,
1,000 doll. samt i reseersättning 10 cents pr mile
(23 öre pr km.). För hvarje dags frånvaro, utom för
styrkt sjukdomsfall, afdragas 8 doll. Parlamentets
befogenhet är ungefär densamma som kongressens i
Förenta staterna.

Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel,
fiske, skogsafverkning och grufdrift. 1891 voro
omkr. 80,000 qvkm. odlad jord, deraf större delen var
afsedd för höskörd; omkr. 11,000 qvkm. voro besådda
med hvete, hvaraf 1891 i medeltal skördades 22,6
hl. pr har. Ladugårdsskötseln är numera så utvecklad,
att mer än hälften af alt ost, som importeras till
Storbritannien, kommer från C. Skogsprodukterna
värderades 1891 tilt 80 mill. doll., och deraf
exporterades för 27,2 mill. doll.; fisket
ansågs 1894 afkasta 20,7 mill. doll., deraf
torskfisket 4, laxfisket nära 2,4, sillfisket 2,5,
makrillfisket omkr. 1 mill. och hummerfångsten nära
2,4 mill. doll. De förnämsta grufdistrikten ligga
i Nova Scotia, Brit. Columbia, Quebec, Ontario och
en del af Nordvestterritoriet. Sammanlagda värdet
af bergverksprodukter var 1894 20 mill. doll.,
deraf stenkol (3,8 mill. ton) för 8,4 mill, guld
för 954,000 doll., nickel för 2 mill., asbest för
420,000, petroleum för 835,000, koppar för 805,000
och silfver för 409,000 doll. — Industrien är ännu
tämligen outvecklad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>