Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camperio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beroende af utlandet. Importen har också under de sista 20
åren stått ungefär på samma höjd (1873: 127,5 mill.,
1893: 121,7 mill. doll.), medan exporten under samma
tid vuxit från 89,8 mill. doll. 1873 till 118,5
mill. doll. 1893. De förnämsta importartiklarna
1893 voro: jern- och stålvaror (13,2 mill. doll.),
yllefabrikat (10,9 mill.), stenkol och koks
(10,6 mill.), bomullsfabrikat (4,56 mill.), socker
(6,67 mill.), kaffe och té (3,6 mill.), siden och
silke (2,76 mill.), medan i exporten främsta platsen
intogs af ost (13,4 mill.), nötkreatur, hästar får
och ägg (tillsammans 11,3 mill.), andra animala
produkter (7 mill.), skogsprodukter (27,6 mill.),
hvete och hvetemjöl (8,8 mill.), andra jordbruksalster
(13,2 mill.), fiskeriprodukter (8,37 mill.), stenkol
(3,1 mill. doll.). Störst är varuomsättningen med
Storbritannien och Förenta staterna; från det förra
importerades för 41,35 mill. och till detsamma
exporterades för 64 mill. doll., till och från de
senare resp. 53,14 och 43,9 mill. doll. De förnämsta
hamnarna äro Montreal, som förmedlar nära hälften
af handeln på utlandet, Toronto, Halifax, Quebec,
S:t John, Ottawa och Victoria. C:s handelsflotta
räknade vid 1894 års slut 7,245 fartyg, om 869,624
tons, deraf 1,640 ångfartyg, om 240,906 tons. —
En framstående rol i C:s kommunikationsväsende, i
synnerhet i de östra provinserna, spela invattnen
(floder, sjöar och kanaler). T. o. m. 1893 hafva
utgifvits 64 mill. doll. på byggandet af kanaler,
och medelst dessa kunna sjögående fartyg gå upp till
Öfre sjöns hamnar från Atlanten utan omlastning. De
trafikerade jernvägarna hade vid midten af 1894 en
längd af 25,371 km., i förhållande till folkmängden
måhända det största jernvägsnät något land eger. Stor
betydelse dels för den allmänna verldshandeln och
samfärdseln, dels för de vestra nejdernas uppkomst
och för unionens sociala och politiska enhet har den
canadiska pacifikjernvägen (4,675 km.), som från
Montreal, der den står i förbindelse med de gamla
provinsernas och Förenta staternas jernvägssystem,
går till Ottawa, derefter n. om de stora sjöarna
till Port Arthur vid Lake Superior, sedan n. om Lake
of the woods, s. om Winnipeg- och Manitobasjöarna,
genom Assiniboia och Brit. Columbia, der den går öfver
Klippbergen genom Kicking-horse-passet, och slutligen
längs Fraser river till Vancouver. Denna väldiga
jernvägsanläggning börjades 1880 och afslutades
redan 1885. Längs densamma hafva småstäder i det
inre växt upp till betydande handelsplatser, och
många sidobanor utgå från hufvudlinien. Från
Vancouver går en af England och C. understödd
ångbåtslinie till Jokohama, hvilken stad man nu
kan nå på 14 dagar från Montreal och på mindre än
21 dagar från Liverpool. Nyligen har man ock satt
i gång en ångbåtslinie från Vancouver till Sydney i
Australien, hvilken linie, såsom betydligt kortare
än någon annan från England, sannolikt kommer att
understödjas af Australiens och C:s regeringar. Till
anläggningskostnaderna för de kanadiska jernvägarna
(888 mill. doll.) har förbundsregeringen till
midten af 1894 bidragit med 149,2 mill. doll.,
provinsregeringar och kommuner med 43,5 mill. —
Telegraflinierna hade 1894 en längd af 51,232 km.,
deraf endast 4,360 km. tillhörde
staten, med 2,692 stationer. Telefontrådarna
hade s. å. en längd af 70,800 km., med
33,500 apparater. Postanstalternas antal var
8,664. Postverkets inkomster s. å. voro 3,734,400,
dess utgifter 4,442,340 doll.
Finanser. Budgeten för finansåret 1893–94 upptog
inkomster och utgifter till 47,676,717 doll.;
af inkomsttitlarna märkas tullar 19,2 mill.,
acciser 8,38, jernvägar, kanaler etc. 3,7, lån
8,35 mill. doll., bland utgiftstitlarna räntor och
amorteringar å statsskulden 12,5 mill., understöd till
provinserna 4,2, civilregeringen 2,1, allmänna arbeten
2,16, försvarsväsendet 1,3 mill. doll. – Statsskulden,
hufvudsakligen åsamkad genom allmänna arbeten, uppgick
1894 till 308 mill. doll., motsvarande tillgångar
till 62,16 mill. doll.
Försvarsväsendet. De stora sjöarna och S:t Lawrence
bilda en barrière mellan C. och Förenta staterna,
men de östra provinserna och vestra C. hafva hvarken
naturliga gränser eller befästningar. Med undantag
af Halifax och ett litet fort vid S:t John, N. B.,
finnas inga befästningar i C. Öfverenskommelser hålla
nu på att träffas om anläggning af befästningar vid
Esquimault på Vancouver, hvilka skola garnisoneras
af britiska trupper. Jämte de trupper, som England
underhåller — 1871 reducerade till 2,000 man — och
som bilda garnisonen i fästningen Halifax, eger C. en
milis, som består af alla manliga britiska undersåtar
af 18–60 år, hvilka kunna inkallas att tjenstgöra i
4 klasser, näml. ogifta af 18–30 år, ogifta af 30–45
år, gifta af 18–45 år samt män af 45–60 år. Milisen
delas i en aktiv och en reservafdelning. Den förra,
som omfattar både land- och sjömilis och som
tjenstgör i 3 år, består af såväl frivilliga som
genom lottdragning uttagna. Reservmilisen omfattar
alla öfriga. Till öfning, under 16 dagar hvarje år,
inkallas högst 45,000 man. Den fiktiva milisen uppgick
1893–94 till 33,960 officerare och manskap, bestående
af 9 regementen, 1 sqvadron, 3 kompanier,kavalleri,
1 brigad, 15 batterier fältartilleri, 5 bataljoner, 9
kompanier fästningsartilleri, 2 komp. ingeniörtrupper
och 92 bataljoner, 6 komp. infanteri. Den stående
armén, i samband med hvilken äro inrättade
underofficersskolor, består af 1 dragonregemente
(158 man), 1 artilleriregemente (426 man) och 1
infanteriregemente (428 man). I Kingston finnes
sedan 1875 en krigsskola, i Quebec anlägges en
gevärsammunitionsfabrik. Utom nämnda trupper finnes
i Nordvestterritoriet en beriden polisstyrka af
omkr. 1,000 man. Dominion of C. är deladt
i 12 militärdistrikt. Flottan består af 5 sjö- och
2 flodångfartyg. — Flaggan: röd med unionsmärket
i venstra öfre hörnet liksom den britiska flaggan;
nedtill till höger G:s vapen.
Canal de l’Est [dö lässt], »östkanalen», en 1875–80
byggd kanal i nordöstra Frankrike, går från Meuse
vid Givet, nära Belgiens gräns, uppför denna flod
till Void, lånar vid öfvergången till Moselle
Marne-Rhenkanalen, går derefter uppfor Moselle till
trakten af Épinal, ofvanför hvilken stad kanalen
medelst 15 slussar stiger 45 m. upp till sin högsta
punkt, hvarest vid Bouzey en ofantlig reservoar
skapats. Derifrån går kanalen öfver i Rhônes
flodområde, närmast till Saônes biflod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
