Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Camperio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Canal du Centre-Canlassi.
40
Coney, och slutar vid Port-sur-Saöne, der Saöne blir
segelbar. Kanalen är med sidokanaler 445 km. lång1
och kostade i anläggning omkr. 70 mill. frcs.
Canal du Centre [dy sa’nsrtör]. Se Centre.
Gån a’l du Midi [dy] 1. Canal des d e u x mers [dä
dö mar]. Se Languedoc-kanalen.
Canäle, Micliele Giuseppe, italiensk historiker,
f. 1808 i Genua, måste utstå många förföljelser på
grund af sina politiska åsigter, tills han genom
Cavours bemedling vardt professor i historia och
geografi vid tekniska institutet i Genua. Han var
äfven Öfverbibliotekarie vid stadsbiblioteket i
Genua, Död 1890. C:s förnämsta arbete är Storia della
repulllica di Genova (o bd, 1864 -74). Vidare skref
han Krims historia (3 bd, 1861), en monografi öfver
Columbus (1863), Storia del commercio, dei viaggi,
delle scoperte e carte nauticJie degli italuini (1867)
m. m.
Canali’culus laerymälis, Lat,, tårkanalen. Se Tårarna
och Öga, sp. 602.
Canal S:t Denis [säng don!]. Se O u re q u e.
Canandaigua [kannandegua], stad i nord-amerikanska
staten New York, omkr. 45 km. s. ö. om Rochester,
i ett vackert läge vid norra änden af C.-sjön och
flere jernvägslinier. Omkr. 6,000 innev. Många
läroanstalter.
Cananea, hamnstad i brasilianska staten Säo
Paulo, belägen på en ö i en strandlagun, kallad
Mar Pequeno. upptäckt 1501 af Amerigo Vespucci. I
närheten anlade schweizare en koloni 1862, och sedan
hafva äfven irländare och italienare tillkommit.
*
Canära (Kan a ra). Landskapet delas administrativt
i North C., distrikt i presidentskapet Bombay,
10,129 qvkm., 446,350 innev. (1891), af hvilka
15,640 kristna, och South C., distrikt i
presidentskapet Madras, 10,106 qvkm., 1,056,080
innev. (1891). Hufvudstad i det förstnämnda är
Garvar (riktigare Cadavad) med 14,579 innev., i det
sistnämnda M angå lur, med 40,922 innev. Befolkningen
tillhör till allra största delen dravida-rasen och
talar kanaraspråket i n. och midten, tuluva i s. samt
bekänner sig till brahmanismen; dessutom finnas
ättlingar af portugiser och forna negerslafvar samt
araber. De flesta kristna äro genom portugisiska
jesuiter omvända katoliker, ett mindre antal är
protestanter, vunna genom Baselmissionen. - Namnet
G. är blott en annan form för Karnata 1. Karnataka
(»svart land»), hvilket namn ännu fortlefver i namnet
Karnatik. C. var ett af de stora rikena i södra
Indien, som ursprungligen omfattade högslätterna i
det inre af Dekhan mellan Östra och Vestra Ghats,
men genom eröfringar utsträcktes konungarnas välde
i de första årh. af vår tideräkning, så att språket
och folkets namn utbreddes till båda kusterna och
särskildt till vestkusten mellan Ghats’ stora kedja
och hafvet i ett område, hvars ursprungliga innevånare
voro tuluva. Namnet C. blef sedan brukligt bland
muhammedanerna efter deras eröfring af Dekhan och
kom derefter in i europeiskt språkbruk.
*
Canara-Språket talas af omkr. 93/4 mill. menniskor.
Canarium, löt. Se Burseracese.
*
Cancer. - 3. Astron. Se Kräftan.
Cancionero. Se vidare Portugisiska lite-raturen,
sp. 61, och Spanska literaturen, sp. 157.
*
Cancroma cochlearia benämnes på svenska båtnäbb. Jfr
Hägrar.
Cancröminae, båtnäbbar. Se Hägrar.
Candeish [-di’isj], Eng. Se Kandesj.
Ca’ndia. 1. Italienska namnet på ön Kreta (se
d. o.). - 2. Stad på denna ö. Se Kandia.
Ca’ndido, Pietro, nederländsk målare. Se Witte 1.
Candy. Se K an d i.
Candy [kärndi], indisk vigt, delad i 20 mannas,
i Bombay vanligen - 5 eng. c\vt (centner) 1. 560
skalp. (254 kg.), men äfven af andra storlekar. Såsom
mått för ris beräknas den ofta = 24,3 bushels_
(8,83 hl.). Jfr Bihar. Suppl.
Canea. Se K an e a,
CanestrTni, Giovanni, italiensk zoolog, f. 1835 uti
italienska Tyrolen, förvärfvade filos, doktorsgrad i
Wien och är sedan 1869 professor i zoologi, anatomi
och fysiologi vid universitetet i Padua. C. har
framträdt såsom darwinismens vältalige målsman uti
Italien och intager en framstående plats bland
nutida naturforskare. Han har skrifvit en mängd
afhandlingar, bl. a. om spindeldjur, fiskar och
funna menniskokranier, öfversatt flere af Ch. Darwins
arbeten och sjelf utvecklat dennes åsigter i La teoria
delU evoluzione (1877; ny uppl. 1887), La teoria di
Darwin criticamentc esposta (1880; ny uppl. 1887)
m. fl. arbeten.
Ca’nes venätici, astron., jagthundarna (se d. o.).
Ca n et e [kanjete], stad i depart. Lima i republiken
Peru, nära högra stranden af floden G. och omkr. 30
km. från hafvet, der dess hamn, Cerro azul,
ligger, förenad med G. genom jernväg. Omkr, 3,500
innev. Storartade vattenledningar från inkatiden
fördela flodens vatten öfver fälten. I dalen högre upp
låg förr en stor inkafast-ning, som lemnat material
till Gallaos befästningar.
Canlcula (af canis, hund), »lilla hunden», romarnas
namn på stjernan Sirius. Jfr Hund-stjernan.
Ca’nidae, zool. Se Hund djur e n.
Canlno, prins af. Se B o n a p a r t e (äfven
i Suppl.).
.’"Canis, zool. Se äfven Handslag t e t. -
ö. antarcticus. Se Falklandsöarna. - C. au-reus. Se
S j a ka l en. - C. cerdo 1. zerda. Se Fennek. -
C. cinereo-argenlaius, silfverräfven. Se Räfslägtet. -
C. dinyo. Se Dingon. - C. dukhunensis. Se K o Is um
e n. - C. familia-ris domesticws. Se Spetshunden. -
C. jula-tus. Se Ma n v ar gen. - -C. lagopus,
fjällräfven. Se Räf s lag t e c. - C. lupiis,
vargen (se d. o.). - C. lycaon. Se Vargen. -
C. occidentalis. Se Vargen. - C. ochropus. Se
Kayoten. - C. procynoides. Se M å r d h u n d
e n. - C. simen-sis. Se Kabertin. - C. vulpes,
skogsräfven. Se Räfslägtet.
Canis J US, P., dog i Freiburg im Breisgau. Hans
EpistnlcK et acta började 1896 utgifvas af 0. Brauns
berger.
Canis major. Se Hunden, astron.
Canla’ssi, G u i d o, italiensk målare, kallad C a
g-nacci (af Ital. cagnaccio, stor hund) på grund af
sitt fula hufvud, f. i S. Arcangelo, nära Ri-mini,
1601, d. i Wien 1681, var lärjunge af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0024.html
