Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af formeln SiC, motsvarande 30 proc. kol och
70 proc. kisel. På grund af sin stora hårdhet
har carborunduin blifvit ett eftersökt
material for tillverkning af slipskivor.
S. A–s.
*Carcano, G., dog 1884. Hans »Lettere alla famiglia
e agli amici» utgåfvos 1887; hans samlade arbeten
böljade utgifvas 1892.
Carcavelhos [-vä’ljås], by i Portugal, v. om Lissabon,
berömdt för sitt söta vin.
*Carcelska lampan. Se vidare Lyskraft.
*Carcharias, zool. Se Hajslägtet.
Carchesium, zool., ett infusorieslägte, tillhörande
fam. Vorticellidae. Djuren sitta i kolonier
på en gemensam, förgrenad stjelk: hvar och en af
dessa grenar innesluter en muskeltråd. Af de fyra
europeiska arterna förekommer en, C. polupinum,
allmänt såväl i sött som i salt vatten och bildar ett
mögelliknande öfverdrag på växter och små vattendjur.
L–e.
Carcinoma, Lat. (af Grek. karkinos, kräfta),
med. Se Kräfta.
Cardamine, bot. Se Ängsbräsma.
Cardamomum majus, farmak. Se Kardemummor.
*Cardanus, H. Se Rättelser, bd 18, och art. Kubisk.
*Cardenas hade 23,354 innev. 1887, af hvilka öfver
15,000 hvita.
Cardia, cardialgia. Se Kardia, Kardialgi.
Cardiaca, Lat. (af Grek. kardia, hjerta),
hjertstärkande medel.
*Cardiff bildar sedan 1888 eget grefskap (24,5
qvkm.) och hade 128,849 innev. 1891 (1895 enligt
beräkning 155,640). Det står främst af alla städer i
Storbritannien med afseende på exporten af jern och
stenkol. Nedanför staden ligga de på markisernas af
Bute bekostnad anlagda Butedockorna (4 bassänger),
hvilka tillsammans hafva en vattenyta af 46 har med
8 km. kajlängd och till följd af det höga tidvattnet
(11 m.) äro tillgängliga för de största fartyg. Nya
dockor, 30 har, hafva anlagts på ön Barry, 11 km. från
C., och äfven det 3 km. s. om C. belägna Penarth
eger hamnanläggningar, som stå i förbindelse med
C. genom en kanal. C. egde 1891 306 fartyg, om 171,477
tons, och s. å. besöktes hamnen af 13,383 fartyg,
om 6,6 mill. tons. Från utlandet infördes varor för
2,7 mill. pd st., och till utlandet utfördes från
C. britiska produkter för 8 mill. pd, deraf öfver 10
mill. t. stenkol för 6,87 mill. pd st. (omkr. 1/3
af Storbritanniens hela export af stenkol och
koks). Bland bildningsanstalter må nämnas ett 1883
upprättadt college (University coll. of South Wales
and Monmouthshire), bestående af en filosofisk
och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet,
en ingeniörsskola samt en normalskola, vidare en
konstskola, naturhistoriska föreningens museum samt
ett offentligt bibliotek. Hertig Robert af Normandie
hölls fången på slottet i C. från slutet af år 1106
(ej 1105) till sin död, 1134.
*Cardigan. 1. Grefskapet hade 63,467 innev. 1891. —
2. Staden hade 3,447 innev. s. å.
Cardinalia, Lat. (neutr. plur. af cardinalis, som har
afseende på hufvudpunkten, grunden), matem., grundtal
(se d. o. och Kardinaltal).
Cardinalis virginianus, zool. Se Kardinalen.
Cardinal von Widdern [få’nn], Georg, tysk
militärskriftställare, född i prov. Posen 1841,
inträdde 1859 i preussiska hären, deltog i 1866
och 1870–71 års krig, var 1882–87 direktor
för krigsskolan i Neisse och sedermera
bataljonsbefälhafvare. Han är nu såsom f. d. öfverste
bosatt i Berlin. Bland hans många arbeten må
nämnas Die russischen kavalleridivisionen und die
armeeoperationen im Balkanfeldzuge 1877–78 (2 bd,
1878), Handbuch für truppenführung undd stabsdienst
(4 dlr, 1881–84; 4:de uppl. i 2 bd 1892 med titel
»Heeresbewegungen und märsche»), Das nachtgefecht
im feld- und festungskriege (3:dje uppl. 1894),
Der kleine krieg und die etappendiensi (2 bd, 1892;
2:dra uppl. 1894) och Deutsch-französischer krieg. Der
krieg an den rückwärtigen verbindungen der deutschen
heere und der etappendienst (3 bd, 1893–95).
Cardinia Ag., paleont., ett fossilt musselslägte
från juraperioden med ovalt eller mera långdraget
skal och svagt utvecklade låständer eller utan
sådana. Det är ymnigt i synnerhet i undre lias
(Cardinia-lias; jfr Jurasystemet, sp. 1460) och
är kändt äfven från Skåne, hvarest C. Follini (jfr
Jurasystemet, sp. 1463) är vanlig i ett särskildt
sandstenslager, den s. k. cardiniabanken.
A. G. N.
Cardiniabanken, paleont. Se föreg. art.
Cardinia-lias [lejas]. Se Jurasystemet, sp. 1460.
Cardiolaskiffer, colonusskiffer, geol., en grå, lätt
förvittrande och stundom kalkhaltig öfversilurisk
lerskiffer, som har stor utbredning i Skåne,
der den såsom ett ganska bredt bälte sträcker
sig i nordvestlig riktning genom provinsen,
nedanför Linderöds- och Söderåsarna samt n. v. om
Romele-klint. Den har erhållit sitt namn efter en
i densamma förekommande liten mussla, Cardiola
interrupta. Som denna dock ej är synnerligen
allmän, har man med rätta velat utbyta benämningen
cardiolaskiffer mot colonusskiffer, efter skifferns
vanligaste fossil, graptoliten Monograptus
colonus. Colonusskiffern ger upphof till en ganska
bördig jordmån (jfr Silursystemet, sp. 1089).
A. G. N.
Cardium, zool. Se Hjertmussla.
Cardiumbanken, geol., benämnes af J. C. Moberg
den fossilförande horisont i sydöstra Skånes
liaslager (vid Kurremölla), som är utmärkt genom
den ymniga förekomsten af Cardium multicostatum
och dessutom innehåller bortåt ett 40-tal andra
arter, bland hvilka Ammonites (Aegoceras) Jamesoni.
A. G. N.
Cardiumlera, geol., kallade E. W. Olbers en
postglacial lera i Bohuslän, utmärkt genom förekomsten
af skal af Cardium edule och C. echinatum,
Cyprina islandica, Turritella communis m. fl. —
Samma benämning användes af F. Johnstrup för en
annan postglacial lera, i Vendsyssel (Jylland).
A. G. N.
Cardo, Lat. (egentl. dörrhake), hufvudsak; ledgång
hos musslorna (se d. o.).
2. Cardon, Karl Oskar, litograf, broder till
J. E. Cardon (se denne), född i Stockholm d. 20 Juli
1812, studerade först vid konstakademien i Stockholm
kopparstickskonsten under ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
