Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af prof. Kr. Forssell, till hvars gravyr-verk
»Ett år i Sverige» en del af plåtarna utfördes af
C. Snart nog öfvergick han dock till litografien,
dertill föranledd af sin ofvannämnde broder,
lärde sig under denne litografiera och utförde en
mängd arbeten, dels i böcker och planschverk, dels
fristående blad. C:s konstnärliga verksamhet är
nästan uteslutande reproducerande. 1855–79 var han
teckningslärare i akademiens principskola, till dess
denna upphörde och C. fick pension. Bland C:s arbeten,
som utmärka sig för trohet och omsorgsfullt utförande,
förtjena nämnas de flesta porträtten i G. H. Mellins
»Sveriges store män» (1840–49), planscherna i
»Byströms skulpturgalleri» (1849–52), illustrationer
i flere årgångar af kalendern »Svea», ett större
botaniskt planschverk för Vetenskapsakademien
under Elias Fries’ anordning m. m. Vidare har
G. utfört en del litografier efter målningar,
såsom af hans vän P. Wickenberg (»Månskensstycke»,
»Dalkulla» o. a.) och af J. M. Stack (»Stadsport
i Haarlem», Konstföreningens premieblad för år
1850, ett synnerligen vackert blad) och efter
en mängd porträtt. Porträtten af grefvinnorna
Cronhielm och Sparre samt rådman Limnelius äro
original af C. J. K–e.
3. Cardon, Matilda Kristina
(Kerstin), målarinna, dotter af J. E. Cardon, född
i Stockholm d. 17 Aug. 1845, utbildade sig dels vid
konstakademien i Stockholm, särskildt under ledning
af J. Kr. Boklund, dels på studieresor i Paris,
München och Wien. På 1860-talet började hon deltaga
i utställningar med stilleben och små genrestycken,
men öfvergick snart till porträttmåleriet, inom
hvilket hon har sin egentliga betydelse och varit
mycket produktiv. Fröken C. har alltsedan 1874
hållit elevskola i sin atelier för såväl teckning som
målning och 1875–84 varit lärarinna i teckning vid
Högre lärarinne-seminarium. Bland fröken C:s arbeten
i olja märkas, förutom flere porträtt af svenska
kungliga personer, porträtten af grefve R. Hamilton,
fortifikationsgeneralen frih.
B. A. Leijonhufvud, amerikanske ministern
Thomas’ fru, fabrikör A. Bjurholm, landskapsmålaren
G. Rydberg, forskningsresanden S. Hedin,
presidentskan Waern, fröken E. Leijonhufvud.
Äfven som pastellmålarinna har fröken C. varit verksam
(porträtt af fru E. Neijber, hel figur, fru A. Boberg,
friherrinnan C. Fleetwood samt grefven och grefvinnan
Fr. von Rosen m. fl.). J. K–e.
*Carducci, G., föddes d. 27 Juli 1836. Han utnämndes
1890 till senator. — Se vidare Italienska literaturen,
sp. 945–946, der en närmare karakteristik af honom
finnes. Af hans der omnämnda Odi barbare utkommo tre
samlingar 1878–89. En samlad upplaga af hans arbeten
(Opere) började utgifvas 1889. Valda dikter af
C. i svensk öfversättning jämte hans
lefnadsteckning utgåfvos 1894 af Aline Pipping.
*Carduus. Se äfven Silybum.
*Cardwell, E., lord, afled 1886.
Carea, romarnas namn på Chieri (se d. o.).
Carelophus, zool. Se Tångsnärtan.
Caret, Lat., det fattas, det felas.
*Carey, H. Ch., afled 1879 i Filadelfia.
Cargilliter, skotsk sekt. Se Cameron, R.
Carhaix [karä], stad i franska depart. Finistère. 3
km. n. om Brest-Nantes-kanalen. 3,064
innev. (1891). Der blef Richard Lejonhjerta
1197 slagen af de bretagneske baronerna. Under
hundraårskrigen var det ofta föremål för strid mellan
fransmän och engelsmän. I C. föddes »Frankrikes
förste grenadier», Latour d’Auvergne, som der fått
en bronsstaty (af Marochetti).
*Cariaco, stad i staten Bermudez i syd-amerikanska
republiken Venezuela, 7 km. ofvanför floden C:s utlopp
i Cariaco-viken. Dess hamn är Puerto Sucre.
Cariani, Giovanni Busi, italiensk målare, f. mellan
1480 och 1490 i Fuipiano, nära Bergamo, var enligt
Morelli lärjunge till Palma vecchio och utbildade sig
efter Giorgione samt tillhör sålunda den venezianska
skolan, men var förnämligast verksam i sin födelsestad
Bergamo. Den första skriftliga underrättelse man har
om honom är från 1508; hans första tafla, en Madonna,
var från 1514, hans sista, S. Rocco, skänktes af
målaren till kyrkan i Fuipiano 1541; bägge hafva dock
gått förlorade. Men några bilder af honom finnas,
som äro signerade, nämligen en porträttgrupp af
fyra damer och tre herrar på en terrass (1539, i Casa
Roncalli, Bergamo), en Madonna (1520, i Casa Baglioni,
Bergamo) samt ett porträtt af Benedetto Caravaggio
(i samma stads galleri). På grund af dessa verk kunna
några andra tillskrifvas honom i Bergamo och Milano,
t. ex. Madonna med helgon (nu i Brera, Milano, förr
i S. Gottardo, Bergamo). Norr om Alperna tilldelar
Morelli honom ett mansporträtt i München (i katalogen
döpt till Palma vecchio). och i Berlins museum är
ett mansporträtt upptaget under hans namn. I Londons
National Gallery tillskrifves honom en altartafla,
Madonnan med barnet och helgon. C. R. N.
*Carica. Om den ägghvita (kött o. d.) sönderdelande
beståndsdelen i melonträdets saft se Pepsin samt
Papayotin. Suppl.
Carididae, zool. Se Räkor.
Carihuairazo, vulkan i syd-amerikanska republiken
Ecuador, något n. om Chimborazo, skall hafva störtat
samman vid det stora jordskalfvet 1698. Den når öfver
snögränsen med sina branta tinnar och spetsar till
en höjd af 5,106 m.
Carijos, folkstam. Se Guarani.
Carimata-öarna, nederländsk ögrupp n. om Borneo,
skild från öarna Banka och Billiton genom C.-sundet,
bestå af en större och ett hundratal mindre öar,
med en sammanlagd areal af 150 qvkm. Hufvudön har
berg af mer än 800 m. höjd och utmärker sig för stor
landskapsskönhet. De omkr. 500 innev, lefva mest af
fiske och insamling af svalbon.
Carinater, zool., sammanfattningsnamn för alla de
fogelformer, hvilkas bröstben är försedt med en kam
l. köl (Lat. carina), i motsats till de strutsartade
foglarna (Ratitae), som sakna en sådan kam. Den
moderna systematiken har dock med rätta ej velat
tillerkänna när- eller frånvaron af sagda bildning
en djupare genealogisk betydelse, utan uppdelas
numera foglarnas klass vanligen i ett större antal
jämnställda grupper. L–e.
Carinus, Marcus Aurelius, son af romerske kejsaren
Carus, upphöjdes af denne år 282 till caesar och
medregent, försökte efter sin faders död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
