Print (PDF) - On this page / på denna sida - Carlopago ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlson-Carmagnola.
66
sysselsatt med arbete på fortsättningen af sin faders
stora historiska verk. En synnerligt stor förtjenst
om den geografiska undervisningen i Sverige har
C. inlagt genom sin förträffliga Skol-yeografi (1887;
4:de uppl. 1894).
Carlson, Vilhelmina, född Bredberg, målarinna,
född i Stockholm d. 2 Sept. 1857, är dotter af
presidenten H. Y. Bredberg och sedan 1895 gift
med kanslirådet Georg Carlson. Fru C. studerade
åren 1883-87 och 1888-90 i Paris .dels för Carolus
Duran, dels å Académie Jullien för Jules Lefebvre
och Benjamin Constant. Å Salongen utställde hon 1887
ett större porträtt och å verldsutställningen 1889
sitt sjelfporträtt {utstäldt i Stockholm 1890),
för hvilket hon erhöll mention honorable. Hon
har dessutom deltagit i utställningen i Köpenhamn
1888, i Salongen vid Ohamps Elysées (1890, med tre
porträtt), i verldsutställningen i Chicago 1893 och
i Konstnärsförbundets utställning i Stockholm 1894,
bl. a. med porträtt af målarinnan Louise Breslau
och af fru Flensburg, f. Bredberg. På hösten 1894
anordnade hon tillsammans med fröken Ellen Jolin en
separatutställning af ett större antal porträtt och
andra målningar i olja, pastell och aqvarell. Fru
C. vistades för studier någon del af 1888 i Italien
och besökte 1890-94 England flere gånger. Dessutom
har hon företagit resor till Holland och Belgien
samt till en del ur konstsynpunkt intressanta orter
i Tyskland och Österrike.
’Carlsson, J. G. von. Yårdinge socken ligger i
Stockholms län.
Carlsson, Erland, svensk-amerikanskpredikant, född
d. 24 Aug. 1822 i Elghults socken, Kronobergs län,
aflade studentexamen i Lund 1844, prestvigdes 1849 i
Vexiö och tjenstgjorde derefter som brukspredikant och
pastorsadjunkt inom stiftet, tills han 1853 kallades
att förestå en svensk församling i Chicago. Vid hans
ankomst dit räknade församlingen 36 fattiga landsmän,
men då han efter 22 år lemnade densamma 2,185
pers. 1854 inköpte församlingen en gammal träkyrka,
men en präktig stenkyrka byggdes 1869, hvilken jämte
8/10 af församlingsmedlemmarnas egendom förstördes
vid den stora branden 1871. Genom C:s ihärdiga arbete
med insamling af medel kunde ny kyrka invigas efter
15 månader. Inom det samfund, Augustana-synoden, för
hvars framgång han nitiskt arbetade, innehade han en
mängd uppdrag. Han var 1881-88 synodens president, i
många år Illinois-konferensens kassör och ordförande
samt missionsstyrelsens ordförande och skattmästare,
1860-70, 1878-82 och 1884-87 läroverksdirektionens
ordförande samt 1860-68 och 1887-89 läroverkets
skattmästare, hvarjämte han var medlem af och
oftast ordförande i många och vigtiga komitéer,
bl. a. katekeskomitén 1874-79. 1875 kallades han att
förestå den svenska församlingen i Andover, 111.,
1887 flyttade han som syssloman för synodens läroverk
till Kock Island, men nödgades 1889 af helsoskäl
lemna denna befattning och bosatte sig i Kansas nära
Lindsborg. Han afled i Chicago d. 19 Okt. 1893.
Carlsson, Carl, psevdonym formed,
doktornfri-herreKarlGustafCederström(sedenne.SuppL).
Carlsson, Alexander, bildhuggare, född i Stockholm
d. 18 April 1846, genomgick Akade-
Tryckt den 23/9 1896.
mien för de fria konsterna 1865-68, var samtidigt elev
hos J. P. Molin och sattes 1872 i tillfälle att fara
till Kom, hvarest han afled d. 13 Nov. 1878. C. var
en tillbakadragen och anspråkslös natur, som saknade
förmågan att hålla sig framme. I Kom måste han egna
större delen af sin tid åt utförandet af beställda
marmorkopior efter antika statyer, men medhann likväl
att under sin korta konstnärsbana skapa verk, hvilka
stämpla honom såsom en af de mest begåfvade bland
samtida svenska skulptörer. För G. Heyman i Göteborg
utförde han en Psyche och sitt förnämsta arbete,
den karaktersfulla stora frisen Balders-brenna,
som framställer hela den nordiska guda-verlden
med liffull omvexling och rikedom i kompositionen
samt verklig personlig uppfattning af de mytiska
figurerna. Hans kraftiga utkast Loke bindes af gudarna
(skänkt i brons till Nationalmuseum 1885) hör äfven
till de mera lyckade inläggen i frågan om de nordiska
myternas användbarhet för skön konst. Vidare märkas
C:s Luna (tre bas-reliefer, likaledes i enskild
ego) och hans för verldsutställningen i Paris
1878 utförda Bronsvas med dansande bacchanter,
ett af de mest intagande alstren af hans smidiga
och fint utbildade konstsinne. C. röjer der mycken
frändskap med fransmannen Carpeaux. Denna vas eges
af P. Fttrstenberg i Göteborg, och en reproduktion
deraf finnes i Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
